Eva Dahlgren
Jag har nästan uteslutande skrivit om klassiska kompositörer på min blogg, men det finns ju även andra genrer. När vi satte igång vårt ”kvinnoår” på jobbet sa vi att vi också skulle ha ett projekt med en kör som framförde popmusik skriven av tjejer och kvinnor. Det projektet har vi kvar att göra, och det kommer att ske nästa höst.
Det finns ju många kvinnor som skriver musik i den här genren. STIM har gjort en lista på de mest framgångsrika svenska kvinnliga låtskrivarna (länk ligger i slutet av inlägget), samtidigt som de konstaterar att det är en kraftig snedfördelning till fördel för männen.
I sammanhanget måste också Anna Charlotta Gunnarsson bok nämnas: ”Kvinnorna som formade pophistorien”. Läs den! Visst finns där berättelser som bekräftar alla fördomar om en manlig bransch där män utnyttjar unga tjejer, men det finns också berättelser om starka kvinnor som vågat och kunnat vara tuffa och gå sin egen väg – och blivit oerhört framgångsrika! Det blir så oerhört tydligt att kvinnor ofta hamnar i skymundan och förminskas! Boken är en guldgruva för den som vill lära sig något om kvinnor som skriver popmusik – så många nya upptäckter!
En personlig favorit på pophimlen är Eva Dahlgren, som föddes i Umeå 1960 och växte upp i Nynäshamn. Nyligen hade jag möjlighet att se henne live på konsert i Göteborg. Många minns nog hennes stora genombrott med albumet ”En blekt blondins hjärta” (1991) som sålde i över en halv miljon exemplar (det var på den tiden då man sålde album, långt innan streamingtjänsterna uppfanns), och som gav henne ett antal Grammisar, bl.a. för ”Årets kompositör”.
Eva Dahlgren har nyligen givit ut ”Instrumenten” som är en memoarbok. När jag läser på ser jag att hon också givit ut boken ”Hur man närmar sig ett träd” som handlar om musikskapande, men också ett par barnböcker.
Vidare har hon gjort musikaliska samarbeten med Esa-Pekka Salonen och Anders Hillborg. Albumet ”Jag vill se min älskade komma från det vilda” är en kombo av Evas texter/sång och Anders Hillborgs musik – musiken framfördes på en konsert med Radiosymfonikerna på centralstationen i Stockholm (1995).
2008 blev Eva Dahlgren kontaktad av Svenska kyrkan för att skriva text till ett Requiem som skulle tonsättas av Jan Sandström. Under arbetets gång kom hon dock fram till att hon var ateist, och avsade sig därmed uppdraget. Rakryggat förstås, men lite synd – det hade kunnat bli ett höjdarrequiem!
Jag gillar Eva både för hennes fina texter, för musiken och också för sättet hon instrumenterar på. Jag kan rekommendera dig att söka upp hennes album på någon streamingtjänst, och lyssna och höra vilken musikaliskt bred artist och låtskrivare hon är.
https://www.stim.se/sv/nyheter/sveriges-mest-framgangsrika-kvinnliga-latskrivare-2020
Prenumerera gärna på bloggen! Fyll i din e-postadress så kommer en påminnelse när nya inlägg publiceras!