Den visar på inget sätt all världens kvinnliga tonsättare, men är ju lite spännande att botanisera på ändå, i jakten på kvinnor jorden runt som skriver musik.
Foto: Schott Music
Den här tonsättaren fanns under Sydafrika, där hon var född och bodde som barn och ung. När hon var 17 år flyttade familjen till England.
Hennes musikaliska utbildning började med fiolspel vid South African College of Music i Kapstaden. Musikutbildningen fortsatte i London, och Ivy undervisade sedan i Bristol. Som kompositör ansåg hon sig vara självlärd, även om hon studerade ett år för Nadia Boulanger i Paris.
Bland Priaulx Rainiers verk finns t.ex. en stråkkvartett, som framfördes publikt 1944. Hon har skrivit en Sonat för viola, en Svit för klarinett, en oboe-kvartett (Quanta), ett Requiem – med mera!
Internationella kvinnodagen och jag läser följande i DN:
”Trots att jämställdhet varit på agendan i drygt femtio år är jämställdhet inte uppnådd inom något av regeringens prioriterade områden. Det gäller makt, ekonomi, hälsa, hushållsarbete och utsatthet. Enligt jämställdhetsmyndighetens senaste fyraårsrapport går den tvärtom bakåt.”
Text: Jessika Ritzén
Är det inte anmärkningsvärt att något som varit på tapeten så länge inte har kommit framåt, utan istället verkar röra sig bakåt? Vi kanske behöver öka våra ansträngningar, vi behöver bli fler som reagerar på orättvisorna, och som höjer våra röster på olika sätt!
Mitt sätt är att lyfta fram kvinnliga tonsättare, och den här kompositören tipsade en av mina bloggföljare mig om. Jag tog kontakt med Heather Sorenson och ställde några frågor! Läs intervjun på engelska nedan.
Tell us something about yourself and your work! Do you make a living on composing? Yes, I’m a self-employed, full-time composer. (Läs hela biografin på Heathers hemsida, länk nedan!)
A friend of mine told me that she had found your Requiem. I read on your website that it is written in honor of those who lost their lives during the pandemic. Was it hard to write this music? It was an emotional journey to write a piece which commemorated so much life and so much loss.
Which piece did you write first? I wrote the last movement, Benedictus, first.
In your opinion, what are the challenges when you write a larger piece of music, like a Requiem? I actually love writing large works. There needs to be continuity in proficiency, instrumentation, and overall theme.
The Requiem is a piece for choir and big orchestra, is there any version for a smaller group of instruments? Yes, there is a chamber orchestration available for 13 instrumentalists.
I see that you have written a lot of music. Do you write mainly for choir SATB? (I tried to find something for organ or for SSA/SSAA?) I write mostly for SATB choir, although I do have SSA/SSAA/TTBB works in print. I’m a pianist, so rarely do I write for organ.
What are your sources for inspiration? What does your creative process looks like? My faith journey is my inspiration for most of my music. I’m most creative and logical in the morning hours and I prefer to write in isolation.
Which of your pieces are you most proud of? Requiem is probably the work that was most meaningful to write. I feel like it accomplished its purpose.
What pieces would you recommend for an ordinary church choir? There is great diversity in church worship preferences, church size, and church resources. I’ve been in this industry for several decades and have learned that everyone is looking for something different, and church musicians find value in different pieces. I do have YouTube playlists that offer a wide selection of options by category.
Has any of your music been performed in Sweden? While my music is often performed internationally, I am not always contacted when people perform my music. Because of this, I’m unaware of Swedish performances of my works. I would be happy and honored for you to introduce my music to your region though!
Requiet är verkligen fin musik och noter finns att köpa på Hal Leonard. Jag delar också ett par andra fina spår med lite olika karaktär! Det finns bl.a. ett album med improvisationer. På youtube finns listor med körmusik att lyssna vidare på.
Den här veckans tonsättare kom jag i kontakt med via en utgåva med orgelstycken av kvinnliga tonsättare – jag ska återkomma till denna utgåva i ett senare inlägg! Jag tyckte direkt om hennes orgelstycke ”Rorate caeli” (länk nedan). Jag letade vidare och upptäckte att hon skrivit massor av musik.
Foto: Mike VanHelder
Melissa är född i Australien, men bor och verkar i USA sedan 2003. Jag läser på hennes hemsida att hon specialiserat sig på vokal-, politisk- och teatermusik. Hon har samarbetat med bl.a. Immaculata Symphony orchestra, Saint Louis Chamber Chorus och har skrivit beställningsverk för t.ex. BBC Singers och Voces8.
Melissa skriver för att beröra sin publik och få oss som lyssnar att förstå de bakomliggande känslorna och idéerna. Hon ger gärna röst åt kvinnor eller minoriteter genom att berätta deras historia. Spännande tonsättare!
Läs gärna vidare på Melissas hemsida, länk finns här nedan!
Jag kunde tyvärr inte närvara i Berwaldhallen i mitten på november när ett nytt verk av Emmy Lindström uruppfördes. Men enligt uppgift från bekanta som var där var det en fantastisk konsert.
Lindström började sin musikaliska bana som violinist när hon var fem år. I tonåren turnerade hon tillsammans med en ensemble vid namn Coll’arco, och hon har studerat musik i Norrköping, Göteborg och Stockholm, där hon tog en kandidatexamen som violinist 2009. Hon studerade vidare på kompositionsprogrammet och tog också en master som violinist.
November månad står för dörren, liksom allhelgonahelgen, den helg då Requier ofta framförs runt om i kyrkorna. Du kan säkert nämna en handfull verk skrivna av män – men vilka kvinnor känner vi till som tonsatt de kända texterna?
Jag har tidigare skrivit om Helen Ostafew, som har skrivit ”Requiem for humanity”, och Rebecka Dale med sitt ”Materna Requeim”.
Jag hittade en spellista på Spotify (Requiem settings by women composers), som är väl värd att lyssna på. Den innehåller inte mindre än 13 requier skrivna av kvinnliga kompositörer, varav flera var helt nya för mig.
Patricia van Ness blir först ut i min presentation av Requie-kompositörer. Hon är, förutom tonsättare, violinist och poet bosatt i Maine, USA. Hon har kallats ”en modern Hildegard av Bingen”, eftersom hennes musik uppfattas som både gammal och ny. Hon inspireras av medeltid och renässans, och skriver i huvudsak vokalmusik. Hon har särskilt uppmärksammats för sin musik för damkör.
Patricia har fått beställningar från många namnkunniga ensembler runt om i världen. Hon skriver just nu musik till psaltarens 150 psalmer, med text på engelska, hebreiska och latin.
Patricias musik kan du hitta på de vanliga musikplattformarna, och på youtube finns spellistor för olika bestättningar.
På Patricias hemsida finns noter i pdf-format för nedladdning, och vill man framföra något verk ber hon om en donation på 1 dollar per kopia.
Kyrie-satsen ur Requiem:
Spellista med musik för damkör:
Prenumerera gärna på mina inlägg, och tipsa andra intresserade!Låt oss bli många som lär oss mer om och upptäcker alla fantastiska kvinnliga tonsättare!
For an english version of this interview, scroll down.
Under Ösmo-Torö församlings ”Kvinnoår” 2021, ställde vi som krav på gästande musiker att de skulle framföra konsertprogram med musik av enbart kvinnliga tonsättare. De allra flesta tog denna uppmaning på stort allvar och gladdes åt uppgiften. En av ensemblerna var Södertörns brass, som är en återkommande gäst i vår kyrka. Jag tror att de till en början hade lite bekymmer med att hitta musik för brassband av kvinnor, men de lyckades sätta ihop en konsert. Nu har de gästat oss igen, och den här gången hade de hittat en brittisk tonsättare vid namn Liz Lane, som också var inbjuden till konserten i Ösmo kyrka. Jag fick möjlighet att ställa några frågor till Liz, i samband med detta hennes första besök i Sverige.
Du komponerade ditt första musikstycke när du var sex år gammal (julsången It’s Christmas time”). Kommer du ihåg hur du fick inspiration till att börja skriva? Jag minns det, och var jag befann mig i huset. Jag kom hem från skolan vid lunchtid. Jag fick en melodi i huvudet, och jag berättade det för mina föräldrar som sa att de skulle hjälpa mig att skriva ner den. Den blev senare framförd i London.
Liz Lane
Dina föräldrar var musiker? Min mamma var pianolärare. Min pappa var musiklärare och han spelar piano och orgel. Han är nu 87 år och spelar i två kyrkor på söndagarna. Jag skriver ett nytt orgelstycke till hans födelsedag varje år.
När du var åtta år vann du ”Bach Choir Choral Competition” – hade du någon lärare i komposition då? Jag gick hos en lärare som lärde mig teori. Jag gick också för en av lärarna vid universitetet i Reading, professor Peter Wishart. Han bodde i ett hus i Somerset, och jag gick dit för att få lektioner. Han hade en väldigt stor hund och en mindre hund, och de mötte mig alltid vid grinden. På universitetet i Cardiff studerade jag för Anthony Powers och Judith Weir.
Den här tonsättarinnan kom jag först i kontakt med för några år sedan, genom en gambist som hade valt ett av hennes stycken för en konsert vi gjorde tillsammans.
Carlotta Ferarri är en nu levande, italiensk tonsättare – inte att förväxla med den Carlotta Ferrari som föddes 1837, och till vilken jag hoppas få anledning att återkomma.
Ferrari har innehaft professorstjänster i Kina och i Florens, och hennes musik har blivit framförd i USA, Australien och på flera håll i Europa. Hennes musik har också lyfts fram vid något som heter WIMfest (Women in Music Festival, som hölls vid universitetet i Harvard 2017).
Denna vecka vill jag lyfta fram en orgelimprovisatör – en genre av musikskapande där kvinnorna (också) verkar vara i minoritet. Att improvisera – ”skriva musik i stunden” – har organister gjort i olika omfattning under alla tider. Här är en intervju med Christina Blomkvist!
Christina Blomkvist – vem är du?
Jag började spela orgel som 15-åring efter att ha spelat fiol och piano i många år. Det var min far som hade skaffat en elorgel och börjat ta lektioner. Jag fascinerades över hur man kunde spela med både händer och fötter. Min första egna lektion hade jag vid den fina Marcussenorgeln i Hässleholms kyrka och när organisten Birgitta Roslund där visade mig de spanska trumpeterna var jag fast. Resten av dagen var det som att jag gick på moln och jag visste att jag ville inget hellre än att lära mig att behärska detta otroliga instrument. Efter gymnasiet började jag på kyrkomusikerlinjen på Musikhögskolan i Malmö och inom ramen för ERASMUS-programmet studerade jag även en termin vid Pariskonservatoriet. Jag gick även en påbyggnadslinje inom orgel (orgelmusiker) i slutet av studietiden i Malmö samtidigt som jag specialiserade mig inom piano, improvisation och komposition/satslära på kyrkomusikerlinjen. Efter att ha vikarierat som kyrkomusiker och frilansat som orgelsolist och körackompanjatör ett tag efter slutförd examen sökte jag och kom in i solistklassen i orgel i Köpenhamn där jag studerade parallellt under två år med juridikstudier vid Lunds universitet. Därefter fortsatte jag med juridikstudierna och kom så småningom att flytta till Stockholm där juridiken dock mer och mer tog överhanden. Efter några år på advokatbyrå och sedan som ansvarig för förvärv på ett av Sveriges största försäkringsbolag flyttade jag ner till Malmö och grundade ett legal tech-företag där jag själv utvecklar programvaran. Parallellt fortsätter jag att jobba som konsult inom affärsjuridik för olika storföretag som har behov av juristresurser. (Legal tech är ett samlingsnamn på olika typer av IT-tjänster som löser uppgifter med juridisk anknytning – exempelvis verktyg för att granska eller ta fram avtal).
När började du improvisera och vad är tjusningen med att skapa musik i stunden?
Jag började improvisera på piano när jag var väldigt liten och var till en början självlärd på piano genom improvisation. När jag väl började spela orgel blev jag snabbt fascinerad över orgelns alla möjligheter att skapa musik i stunden. Det är ju som att ha en hel symfoniorkester till sitt förfogande att skapa något. Jag älskade att försöka efterlikna olika stilar och att undersöka nya klanger och kunde sitta i timmar och utforska. Att höra resultatet av en improvisation i realtid i en fantastisk kyrkoakustik är något av det mäktigaste jag vet.
Alice Mary Smith är känd som den första brittiska kvinnan som skrev en symfoni. Hon har faktiskt två symfonier på verklistan, den första (i c-moll) skrev hon bara 24 år gammal!
The Illustrated London News recenserade den såhär:
“… Miss Smith’s symphony especially, coming from the pen of a young lady, was a striking proof of sound studies and high attainments of the female votaries of the art in this country”
Alice visade tidigt begåvning för musik, och hon tog privatlektioner i komposition och jobbade hårt. Hon är tydligt inspirerad av Mendelssohn. Det första av hennes verk som publicerades var en sång som gavs ut 1857 (då hon var 18 år gammal).
Jag fick en pratstund med Elisabet Sköld, musiker och tonsättare som bor i Stockholm. Det blev ett spännande och inspirerande samtal om många olika saker – både sådant jag känner igen mig i, och en del nya infallsvinklar.Intervjun nedan följs av några ljudprov och länkar till Elisabets eget förlag.
Hur kom det sig att du började skriva musik? Jag kommer ihåg hur jag satt med en gitarr när jag var tonåring och hur härligt det var när jag fick till häftiga ackord. Jag spelade ju piano mest, men där var det klassisk musik som gällde. Sedan började jag komponera lite och när det var flera som var positiva till det jag skrivit, så fick jag blodad tand.
Skrev du text också? Både och – jag tyckte ju om att sjunga efter Adolf Fredrik och när vi flyttade till Örebro och jag började sjuan, så kom det många funderingar att skriva om som tonåring. Där fanns en bra jazzklubb också – Power House – som betydde mycket och som inspirerade till att spela jazz och börja improvisera, vilket har varit förlösande.
