1800-tal – Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 150

Ika Peyron (1845-1922)

På nationaldagen ska jag spela en orgelkonsert, och nu pågår planeringen av repertoaren. Jag tror att rubriken får bli något i stil med ”Musik av svenska, kvinnliga organister och artister”. ”Artisterna” får komma med eftersom arrangören uttryck önskemål om att programmet också ska innehålla ”populärmusik”, sånt som ungdomar lyssnar på. Jag vet inte säkert vad ungdomar lyssnar på – Laleh kanske är ett säkert kort, men vad ska man tro om Eva Dahlgren eller Marie Fredriksson?

Nåväl. Jag letade lite efter vilka kvinnor som varit kyrkomusiker i Sverige, sedan vi fick vår första kvinnliga organist (Elfrida Andrée), och nu kanske inte Wikipedias lista är komplett, men där fanns en del namn som jag gått vidare med. Ika (Albertina Fredrika) Peyron är en av dem som jag hittade, som också skrivit musik för orgel. Det är dock oklart om hon var organist i någon församling. Av informationen jag hittills hittat verkar hon mer ha framträtt som pianist.

Ika Peyron föddes i Timrå, och växte upp som fosterbarn hos en grosshandlare i Sundsvall som gärna ville att hon skulle bli läkare, men själv var Ika mer intresserad av musik. Familjen flyttade till Stockholm 1855, och där tog Ika pianolektioner för flera olika lärare. 1865 gifte sig Ika med riksdagsmannen Ludvig Peyron, och sedan följde några år då hon uteslutande ägnade sig åt familjen och de fyra sönerna. Redan innan bröllopet hade Peyron försökt sig på att komponera, men tidsandan var sådan att det inte ”ansågs passande” att kvinnor skrev musik. Hon fortsatte ta pianolektioner som gift, och hon tog upp komponerandet på 1880-talet, då sönerna hunnit växa upp. Hon tog då privatlektioner i kontrapunkt, harmonilära och instrumentation, för bland andra Emil Sjögren.

Peyrons musik blev framförd och rönte uppskattning redan under hennes livstid, framförallt sånger och pianomusik. Hon skrev mycket musik som var anpassad för amatörer, sådan musik var eftertraktad och förlagen tjänade pengar på det.
Peyrons musik spelas också idag, bland annat framför gärna musikkårer hennes stycken.

På Musikverket kan du ladda ner noter på bland annat ”Två stycken för stor orgel” av Peyron:
https://discover.musikverket.se/cgi-bin/koha/opac-search.pl?idx=&q=Ika+Peyron&weight_search=1

Källor:
Wikipedia och  
Albertina Fredrika (Ika) Peyron, www.skbl.se/sv/artikel/AlbertinaFredrikaIkaPeyron, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Magdalena Fronczak), hämtad 2025-02-02.

Vill du ha en påminnelse när nya inlägg publiceras? Fyll i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 145

Constanze Geiger (1835-1890)

Nytt år – nya möjligheter! Ett nyårslöfte skulle kunna vara att medvetet leta efter ny musik, t.ex. musik av kvinnliga tonsättare. Anna Braw är en person jag vill tipsa dig om att följa. Hon driver facebook-sidan ”Listen to her – music by Women composers”. I skrivande stund har Anna precis delat en Spotify-lista med musik av kvinnor för hela året (länk finns längre ned!), och hon har också gjort spellistor med t.ex. musik för lucia, en lista med requier, med mera!

Jag tycker nog att året börjar rätt så bra. Det är rent av så att vi fått uppleva ett historiskt ögonblick. Vad pratar jag om? Jo, den sedvanliga nyårskonserten med Wienerfilharmonikerna som just har just ägt rum, och det för 85 gången i ordningen. För första gången i konsertens historia (ja, det verkar vara så!) – spelades ett verk av en kvinnlig tonsättare – nämligen Constanze Geiger.

Geiger undervisades i pianospel av fadern och hade sin debutkonsert vid 6 års ålder. När hon var 8 år framförde hon första gången egna kompositioner. Enligt uppgift var hon både pianist, aktris, kompositör och sångerska.
Som så många andra kvinnor vid den här tiden slutade hon konsertera när hon gifte sig, men hennes musik fortsatte att framföras. Kanske kan den få ett uppsving och framföras vid fler tillfällen framöver?

Enligt Wikipedia finns det ett tjugotal verk av Geigers hand, men bara några få noter finns på imslp.

Nyårskonserten hittar du på svtplay – passa på!

https://youtu.be/_TyOtTuwr7o?si=_Ds6xfK_kx0SxmzS

Jag blir glad för varje ny person som vill följa bloggen! Du får gärna dela vidare till andra som också kan vara intresserade!

Tonsättarinna nr 129

Emma Louise Ashford (1850-1930)

Den här tonsättarinnan har varit med på ett litet hörn förut, när jag presenterade orgelmusik av kvinnor i några olika inlägg, men hon förtjänar lite mer uppmärksamhet. Jag blev påmind om henne när jag läste sommarmusikprogrammet för Linköpings domkyrka, där stycket ”Fanfar i g-moll” av Ashford framfördes i veckan. Studera gärna Linköpings domkyrkas sommarprogram – där finns kvinnliga tonsättare representerade vid ALLA konserter! Dessutom är det många kvinnor som spelar!

Ashford var organist och kompositör, verksam i USA. Hon hade ett livslångt engagemang i kyrkan, både som sångerska och som organist. Hon fick sin tidiga musikaliska utbildning av pappan, som var sånglärare, och sedan följde studier i piano, orgel och komposition för ett antal olika lärare.

Emma och hennes make ledde flera körer i några av de största församlingarna i Nashville, och det var sedan de flyttat dit som Emma började bli uppmärksammad som tonsättare. Om jag förstått saken rätt arbetade hon då, förutom som körledare, också som organist i flera kyrkor, samtidigt som hon skrev musik.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 127

Alma Mahler (f. 1879-1964)

Jag har lite grand undvikit de mest kända kvinnliga kompositörerna här på bloggen, men nu kan jag inte låta bli att lyfta Alma Mahler. Hon är lite extra aktuell för mig just nu, eftersom jag ska sjunga en av hennes sånger på konsert inom kort.

Almas far var målare, modern finns ingen information om. Om Alma själv finns det mest uppgifter om hennes olika relationer och de män hon var gift med. När Alma gifte sig med Gustav ställde han krav på henne att hon skulle vara hans hustru, och inte hans kollega, d.v.s. att hon skulle sluta skriva musik. Man kan ana att detta satte sina spår i deras relation.

När Gustav dog återupptog Alma komponerandet. Vad jag kan utläsa tros Alma Mahler ha skrivit mer än 100 sånger och kammarmusikverk. Långt ifrån alla finns bevarade för eftervärlden.

Alma gifte om sig med en judisk författare och blev, liksom så många andra, tvungen att fly från Wien. Hon lämnade landet 1938 och bosatte sig i New York.

Bland Alma Mahlers sånger finns både de med stor dramatik och de som är mer lyriska. Jag delar två favoritsånger!

Prenumerera gärna på kommande inlägg – fyll i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 113

Faustina Hasse Hodges (1822-1895)

Veckans tonsättare föddes i England. Hennes far var organist, och alla fyra barnen gick faderns fotspår vad gäller yrkesval. Fadern emigrerade till USA och Faustina följde efter när hon var 19 år gammal.

På 1850-talet arbetade Faustina som organist och undervisade i orgel, piano och sång vid Troy Female Seminary. Vid samma tid började hon ge ut sina kompositioner. Det var klavermusik och vokalmusik hon skrev.

Ja, tyvärr finns det inte så mycket mer information att hitta om Faustina. Men jag hittar en inspelning av ”Blessed are the pure in heart”, för tre damröster. Det finns också en midifil på påsksången ”Day of days”, som verkar gå att köpa på sheetmusicdirect.com – länk här nedanför!

https://www.sheetmusicdirect.com/en-US/se/ID_No/1084301/Product.aspx

Vill du veta mer om kvinnliga tonsättare? Följ gärna genom att prenumerera på kommande inlägg!

Veckans tonsättarinna nr 110

Chiquinha Gonzaga (1847-1935)

Detta mitt tredje år med blogginlägg om kvinnliga tonsättare avslutar jag med en Brasilianska. Chiquinha föddes i Rio de Janeiro. Hennes mor var dotter till en slav, och hennes far var en vit man ur en välbärgad familj. Den här sortens bland-äktenskap var tabu på den här tiden, och paret fick säkert hantera fördomar inte bara från den egna familjen.

Chiquinha fick dock en fin utbildning, som också innehöll pianostudier. Hon skrev sitt första verk, en sång, redan när hon var 11 år gammal, och musiken var hennes stora passion. När hon var 16 år giftes hon bort med en marinofficer och pappans förhoppning var att hon i och med detta skulle få inträde i den högre societeten i Rio.

Fortsätt läsa