Tonsättarinna nr 220

Luise Adolpha le Beau (1850-1927)

Luise Adolpha Le Beau var enda barnet till William och Karoline, och båda föräldrarna hängav sig åt dotterns utbildning. Det skedde genom pianolektioner som pappan gav henne från tidig ålder, han var också musiker och kompositör. Le Beau skrev sitt första stycke vid 8 års ålder, hon studerade språk vid en flickskola, och hon fick examen vid 16 års ålder, från en privat institution för flickor, och efter det ägnade hon sig bara åt musik.

Licens: Creative Commons erkännande dela lika 4.0

Det innebar pianolektion för bl.a. hovkapellmästaren William Kalliwoda i Karlsruhe. Under en sommar studerade hon också för Clara Schumann.
1876 flyttade familjen till München för att ge Luise möjlighet att studera komposition för Joseph Rheinberger. Enligt regelverket på skolan i München undervisades Lusie inte tillsammans med de manliga medstudenterna.

Här följde några produktiva år, då Le Beau turnerade med en sångerska och en violinist, hon skrev recensioner, hon började undervisa kvinnor för att förbereda dem för jobb som pianolärare.

På verklistan finns t.ex. op 27 ”Ruth” – bibliska scener för solister, kör och orkester. Det hade urpremiär 1883 och det gavs ut på ett förlag i Leipzig. Hon vann första pris i en internationell tävling för sin cello-sonat, op. 28. Det finns också kammarmusik, stråkkvartetter, en symfoni, körmusik, med mera!

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!

Tonsättarinna nr 215

Johanna Senfter (1879-1961)

”Listen to and play my music, then you will understand me.”

Ett namn som jag ser då och då i olika orgelkonsertprogram är Johanna Senfter. Hon var född i Oppenheim i Tyskland, och studerade komposition, violin, orgel och piano vid konservatoriet i Frankfurt am Main. Max Reger hade uppmärksammat den talangfulla Senfter och 1908 antogs hon till hans kompositionsklass vid konservatoriet i Leipzig. Reger ansåg att Senfter var hans mest begåvade elev, och året efter att hon avslutat studierna för Reger vann hon pris för ”bästa elev-komposition under föregående år”.

Familjerna Senfter och Reger stod varandra nära, och när Reger gick bort 1916, gick Senfter in i en period då hon komponerade mycket och framträdde vid många konserter. Hon startade och drev konsertserier (Musikverein Oppenheim) där hon också framförde egna verk.

Det finns olika uppgifter om hur många verk hon lämnade efter sig, en del anger 134 stycken och andra 180. Hon skrev alltifrån symfonier till orkesterverk, kammarmusik, sånger, körmusik – det enda som verkar saknas är opera. Jag läser också om Johanna Senfter att hon var en mästare på att skriva fugor.

Liksom många andra kompositörer föll Senfters musik i glömska när hon dog, 1961, men den har börjat återupptäckas på senare år och en del av Senfters musik finns utgiven på Schott förlag. Där finns förutom klavermusik också sånger, körmusik, orkesterverk med mera, att köpa. Jag har inte lyckats hitta någon inspelning av körmusik av Senfter, men orkester-, kammar- och klavermusik finns det mycket av att lyssna på.

https://www.schott-music.com/en/person/johanna-senfter

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!

Tonsättarinna nr 174

Julie von Webenau (1813-1887)

Förra sommaren plöjde jag igenom en biografi om WA Mozarts fru, Constance, skriven av Viveca Servatius. En mycket gedigen bok där vi får lära känna hustrun till den välkände kompositören, såväl under deras tid tillsammans, men också vad som hände med Constance efter Mozarts bortgång.

Julie von Webenau

I en passage i boken berättas det att en av Mozart-sönerna, Wolfgang, hade en kärlek som hette Josephine Baroni-Cavalcabò. Hon var dock gift med en betydligt äldre man, och hade tre barn tillsammans med honom. En av deras döttrar, Julie, tog lektioner för nämnde Wolfgang.

Informationen om Julie är lite knapphändig, men om jag förstått saken rätt var hennes sysselsättning kompositör.

Julie dedikerade två pianostycken hon skrivit till Schumann. Ett av dessa stycken gavs ut av förlaget Kistner i Leipzig år 1840.

Det finns ett antal verk av von Webenau på imslp, men då under hennes flicknamn, Baroni-Cavalcabò:

https://imslp.org/wiki/Category:Baroni-Cavalcab%C3%B3,_Julie

Följ bloggen genom att fylla i din e-postadress nedan!

Tonsättarinna nr 172

Maria Antonia Walpurgis av Bayern (1724-1780)

Som några av er kanske vet är jag svag för cellon som instrument. Jag råkade på det fantastiska stycket ”Talestri: Da me ti dividi” skrivet av veckans tonsättarinna, i original en aria men här i ett arrangemang för cello och orkester av Julian Riem. Vilket härligt sväng och så elegant spelat!

”Talestri, regina delle amazoni” är en opera skriven av Maria Antonia av Bayern, prinsessa, men också tonsättare, sångerska och cembalist. Hon föddes i München, där hennes musikaliska skolning tog sin början. Hon fick en gedigen utbildning inte bara i musik, men också i måleri och att skriva poesi. Vid 20 års ålder gifte hon sig och flyttade till Dresden, där hon fortsatte med kompositionsstudier för flera olika lärare, bland annat Johann Adolph Hasse.

Två operor skrev hon och det ska finnas en del andra småstycken, men jag hittar ingen mer information eller inspelning av dem, tyvärr.
Walpugis två operor publicerades av Breitkopf och de fick ett varmt mottagande både vid hovet, men också i andra Europeiska städer där de framfördes.

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 89

Anna Amalia av Preussen (1723-1787)

Denna långfredag vill jag presentera ”Der Tod Jesu” (Jesu död) av Anna Amalia av Preussen.

I min ständiga jakt på kvinnliga tonsättare letar jag ofta efter musik på t.ex. Spotify eller Apple music. På en av dessa tjänster hittade jag för några veckor sedan något nytt: New Muses project. I korthet är det en förening som vill hjälpa till att tillgängliggöra okänd musik, både i inspelningar och i noter.

Det var på New Muses projects spellista jag hittade ”Der Tod Jesu”. Jag letade upp deras hemsida och mailade till en av de ansvariga för att fråga om detta verk – om det finns inspelat måste det ju finnas noter? Jag fick veta att noter går att köpa – och dessa är i skrivande stund på väg till mig!

Fortsätt läsa Tonsättarinna nr 89

Tonsättarinna nr 88

Anna Amalia von Braunschweig-Wolfenbüttel (1739-1807)

Under två konserter i närtid har jag fått höra musik av hertiginnan Anna Amalia (inte att förväxla med den Anna Amalia av Preussen som föddes 1723!). Vid en konsert i Härnösand spelade Nordiska kammarorkestern Ouvertyren till hennes opera ”Erwin och Elmire” från 1776.

Det andra tillfället var en festkonsert med Drottningholms barockensemble på Scenkonstmuseet i Stockholm nu i mars (2023), då vi fick höra hennes Sinfonia i G-dur. Vid denna konsert spelades för övrigt enbart musik som inte framförts förut i modern tid – riktigt spännande! Konserten spelades in av SVT så förhoppningsvis kan den så småningom nå en större publik.

Fortsätt läsa Tonsättarinna nr 88

Tonsättarinna nr 82

Unsuk Chin

Classic fm rapporterar att förra året (2022) var 9 av de mest spelade, nu levande kompositörerna, kvinnor – det får väl anses vara en god nyhet! En länk till hela artikeln ligger längre ner på sidan.

Unsuk Chin

En av dessa nio kvinnor är den sydkoreanska Unsuk Chin. Hon föddes 1961 och är för närvarande verksam i Berlin. Unsuk lärde sig spela piano på egen hand när han var liten, och studerade sedan komposition vid universitetet i Seol. Redan i tjugoårsåldern vann hon flera internationella priser för son musik.

Hon har också studerat för Ligeti i Hamburg, och hon nämner förutom honom även Béla Bartók, Stravinskij, m.fl. som viktiga inspirationskällor.

Unsuk Chin har fått pris för en violinkonsert, som sedan uruppförandet 2002 framförts i 14 länder över hela världen.

I sin vokalmusik använder Chin ofta experimentell poesi, men hon har även tonsatt mer tradtionell poesi, av t.ex. Gunnar Ekelöf.

Hon har också skrivit en opera på Alice i underlandet.

Jag delar länk till en sats ur en cello-konsert. Personligen har jag lite svårt för den här sortens musik. Men den kan vara spännande att lyssna på, och ibland måste man utmana sig själv!

Mer om Unsuk Chin:
www.boosey.com

https://www.classicfm.com/music-news/report-most-performed-living-composers/

Prenumerera gärna på mina blogginlägg! Fyll i din e-postadress för att få uppdateringar!

Veckans tonsättarinna 17

Fanny Hensel

Fanny, som föddes med efternamnet Mendelssohn, komponerade under sin livstid hela 460 verk. Hon var äldre syster till den betydligt mer kände Felix, och hon föddes 1805 i Hamburg. Familjen Mendelssohn var en liberal och kulturellt intresserad judisk familj.

Sin musikaliska skolning fick Fanny till en början från sin mamma, som hade haft Johann Kirnberg som lärare (och denne var elev till JS Bach). När Fanny var 13 år gammal kunde hon redan spela hela Bachs ”Das Wohhltemperirte Clavier” utantill.

Fanny Hensel

År 1820 anslöt sig Fanny tillsammans med sin bror Felix till ”Sing-Akademie zu Berlin” (ett musikaliskt sällskap som grundades i Berlin 1791). Detta sällskap leddes av Carl Friedrich Zelter, som också undervisade syskonen Mendelssohn i komposition. Zelter berömde Fannys pianospel, och hon fick det, med den tidens mått, bästa betyget: ”Hon spelar som en man”.

Fannys pappa uppmuntrade hennes pianospel och komponerande, men han ville inte att hon skulle framträda inför publik. Hon uppträdde därmed bara i en privat salong i Berlin, och där spelade hon egna verk, men också musik av Bach, Händel – och säkerligen verk av brodern Felix. Pappan var också bestämd på punkten att musiken inte kunde bli något annat än en fritidssyssla för Fanny, medan det för Felix var självklart att han skulle komponera för att försörja sig.

Fanny och Felix hade en nära syskonrelation, och de kommenterade varandras kompositioner. Felix gick med på att publicera några av Fannys sånger under sitt eget namn (enligt kommentaren längst ner på sidan stal Felix systerns sånger och gav ut dem under sitt namn).

År 1829 gifte sig Fanny med målaren Wilhelm Hensel. Denne var mycket positiv till Fannys musicerande och komponerande. Paret fick en son. Inför vigseln bad Fanny sin bror Felix att han skulle skriva bröllopsmusiken. Men då han inte kom till skott med det, satte sig Fanny och skrev själv!

Det finns mycket mer att berätta om denna fantastiska kompositör! Jag rekommenderar boken: ”För dig ska musiken bara vara ett smycke” av Ellinor Skagegård.

En av mina favoriter av Fanny är hennes kantat ”Hiob” (Job). För kör finns annars t.ex. ”Gartenlieder” – se spellistan på Spotify här under.
För piano och sång finns det mängder med musik, leta på Spotify!

Genom att fylla i din e-postadress och klicka på ”prenumerera” får du en påminnelse när ett nytt inlägg publicerats.