Luise Adolpha Le Beau var enda barnet till William och Karoline, och båda föräldrarna hängav sig åt dotterns utbildning. Det skedde genom pianolektioner som pappan gav henne från tidig ålder, han var också musiker och kompositör. Le Beau skrev sitt första stycke vid 8 års ålder, hon studerade språk vid en flickskola, och hon fick examen vid 16 års ålder, från en privat institution för flickor, och efter det ägnade hon sig bara åt musik.
Licens: Creative Commons erkännande dela lika 4.0
Det innebar pianolektion för bl.a. hovkapellmästaren William Kalliwoda i Karlsruhe. Under en sommar studerade hon också för Clara Schumann. 1876 flyttade familjen till München för att ge Luise möjlighet att studera komposition för Joseph Rheinberger. Enligt regelverket på skolan i München undervisades Lusie inte tillsammans med de manliga medstudenterna.
Här följde några produktiva år, då Le Beau turnerade med en sångerska och en violinist, hon skrev recensioner, hon började undervisa kvinnor för att förbereda dem för jobb som pianolärare.
På verklistan finns t.ex. op 27 ”Ruth” – bibliska scener för solister, kör och orkester. Det hade urpremiär 1883 och det gavs ut på ett förlag i Leipzig. Hon vann första pris i en internationell tävling för sin cello-sonat, op. 28. Det finns också kammarmusik, stråkkvartetter, en symfoni, körmusik, med mera!
Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!
”We encourage you to use the resources here to learn about the women that paved the way for future composers and performers of all genders. We hope the stories and music we share in A Modern Reveal will inspire and move you to strive for your own musical and educational goals. We hope you will explore, read, listen, learn, and sing this wonderful music often.”
Så händer det igen. Jag letar på internet efter information om kompositören Claudia Rusca, och konstaterar att Wikipedia inte har många meningar om den Italienska nunnan. Jag letar vidare, och hittar sidan ”A modern reveal”. Citatet ovan är hämtat från denna sida, som är ytterligare ett initiativ för att lyfta den osynliga delen av musikhistorien: kvinnorna!
Rusca var inte bara kompositör, hon var sångerska, organist och musiklärare. Innan hon avlade klosterlöften i klostret St Caterina, som (om jag fattat det rätt) ligger i stadsdelen Brera i Milano, studerade hon musik i hemmet. Man tror att flera av Ruscas kvinnliga släktingar (systrar, kusiner, mostrar/fastrar) gick in i klostret samtidigt som hon.
Rusca skrev två ”Canzoni Francesi” som tros vara de tidigaste bevarade instrumentala verken av en kvinna.
Den musik som skrevs i klostren i Milano under den här tiden, kontrollerades av ärkebiskopen Federico Borromeo, som ville att musiken som framfördes i klostren andades botgöring och ödmjukhet, men som också var mån om att nunnornas musikaliska skolning gav dem denna kompetens.
En av Ruscas elever i klostret, skrev till ärkebiskopen, och jag citerar:
“The nun [Rusca] knows how to compose, and she has composed a number of motets, and her brothers are having them printed, and they want to dedicate them to Your Most Illustrious Lordship as a sign of gratitude owed to you for the benevolence you show our monastery. These pieces have been much praised…..This woman is very spiritual and I think they have been composed with much devotion. ”
Verket som skulle tillägnas biskopen, det verk hon också är mest känd för, var ”Sacri concerti a 1, 2, 3, 4, 5, e 8 voci e Canzoni francesi a 4”. Verket publicerades i Milano år 1630, och en kopia av det finns på imslp.
Den här veckan presenterar jag den kanadensiska tonsättaren Stephanie Martin, som svarat på några frågor via mail! Läs hela intervjun på engelska längre ner. English below! Här en en kort summering på svenska!
Copyright: stephaniemartin.com
Stephanie Martin började komponera redan som barn och studier i musik lade grunden för hennes karriär som musiker och dirigent. När hon jobbade i en församling i Toronto (St Mary Magdalene) tog skrivandet fart på allvar, då hon hade en fin kör som motiverade henne att komponera för gudstjänstsammanhang. Martin inspireras av de ensembler hon skriver för, och för varje körs specifika möjligheter. Texten är alltid central och den sätter igång fantasin, menar Martin, som ser som sin uppgift att genom musiken ”måla” texten, att lyfta fram textens budskap. 2012 lämnade Martin jobbet i St Mary Magdalene, och i samband med detta fick hon fler beställningsuppdrag. Komponerandet hjälpte henne genom sorgen efter maken, som gick bort samma år, och hon fann tröst i att kunna fokusera på något kreativt. Martin har skrivit flera större verk, bland annat ”WATER: an environmental oratorio”, som handlar om det livsnödvändiga i att vara rädd om miljön och vattnet som vi inte kan vara utan. Martin tipsar också om stycket ”Nothing Gold can Stay”, som har sjungits av Canada National Youth Choir, och flera körer över hela landet. Jag fastnade för ”Missa Brevis” för tre röster, då det i mindre församlingar kan vara svårt att få ihop fyrstämmiga körer. Martin berättar att hon även skrivit en hel antologi med stycken som passar för mindre ensembler (länk till noter finns längre ned!). Några andra tips är ”Four motets”, den mer avancerade ”Missa Chicagoensis” och ”Requiem for all souls” (SATB div, 8 satser, 25 minuter långt). Jag frågar Martin om hennes favoritkompositörer (kvinnliga), och hon nämner Hildegard av Bingen, Ethel Smyth, Imogen Holst och Elisabeth Poston. Samt de kanadensiska tonsättarna Ruth Watson Henderson, Eleanor Daley, Laura Hawley, Tracy Wong, Sarah Quartel, Katerina Gimon, Gerda Blok-Wilson, Sherryl Sewepagaham. Jag rekommenderar ett besök på Martins hemsida, där det finns en tydlig och informativ uppställning över hennes verk för olika besättningar!
Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!
This week I am presenting the Canadian composer Stephanie Martin. How would you introduce yourself as a composer, to a Swedish audience?
I welcome interest in my music from Swedish choirs and audiences! I’ve been involved with choral music all my life and creating new works for choirs is a great pleasure.
When did you start to compose? Do you remember your first pieces, and what you struggled with in the beginning?
I started to compose as a very young child, but musical education prepared me to make my living as a performer and conductor. It was not until a little later that I returned to composing seriously. My writing solidified when I was working as music director of the Church of Saint Mary Magdalene in Toronto where I had an excellent choir, and strong motivation to create new liturgical music.
Which are your inspirational sources when you compose? How would you describe the process from start to end when you write a new piece of music?
I am most often inspired by the choir I am writing for, and their purpose. I have written music for health workers’ choirs, schools, churches, professional choirs and community choirs, and it is each group’s individual character that inspires me. From that point, it is the text that gets my imagination working, and shapes the form, melodic and harmonic character of the piece. My job is to elevate and paint the words of the poem; to communicate its meaning through music.
I read on your website that you have had a marvelous career. Which was your first commission, and which of your many works are you most proud of?
My first commission was for a folk opera when I was too young to be daunted by such a task! My commissions started to become more frequent after I left my post at St. Mary Magdalene’s in 2012. My husband passed away in that year, and writing music became a solace and a way of focussing my traumatized mind on something positive and creative. My clients are now international, including choirs in the USA, England and Ireland. I have three larger works for choir that can be classified as oratorios. I am very proud of ’WATER: an environmental oratorio’ since it addresses the very important, existential issue of protecting water, the source of life on our planet. Though I am also proud of one little gem ’Nothing Gold Can Stay’ which has been sung by our National Youth Choir of Canada and choirs across the country.
What is the most enjoyable and what is the greatest challenge in being a composer?
I enjoy engaging with texts and poetic sources, working with conductors and choirs, researching and telling stories through music. A challenge in the beginning of negotiating a commission is working out all the parameters of the project. After the piece has been premiered there is follow-up: deciding how to disseminate the piece, through a publisher or an institution like the Canadian Music Centre, and how to achieve a high quality recording so that listeners can hear the piece, and perhaps decide to perform it. It can take years from initial concept for a piece to come to fruition.
I found your ”Missa brevis for three voices”, which I found very interesting. I work in a small congregation in the Church of Sweden, and it is particularly hard to find singing men, especially tenors. In my opinion there is a great need for repertoire for three voices. What is your experience?
Many of my readers are church musicians. You have a vast amount of sacred music for choir. Which of your works would you especially recommend for use in services or church concerts? Have you written anything for solo organ?
I would start with my ’Four Motets’ published by Cypress. https://cypresschoral.com/composers/stephanie-martin/four-motets/ I have more challenging mass settings in my ’Missa Chicagoensis’, and my ’Requiem for All Souls’. I also have anthems, litanies and Tenebrae responses, all found through my website: www.stephaniemartinmusic.com I also feel that new texts that express our current fears and concerns are appropriate for church use. ’Weavings’ is a new piece that expresses our anxiety about the ’other’ and how we can be reconciled with other humans. Here’s a video sung under Canadian conductor Kai Leung: https://www.youtube.com/watch?v=WGAjEIh0HXc
I haven’t yet written anything specifically for organ solo, but since I do love that instrument very much I hope to set aside some time to write some pieces in the future.
I have a passion for women composers, and I think it is of great importance that we strive to present music of both men and women to our choirs (and in the concert houses, organ concerts, etc etc), I wonder: who is your favorite woman composer?
There are so many! I love the ancient music of Hildegard von Bingen, and the historic figures of Ethel Smyth, Imogen Holst and Elizabeth Poston, as well as our own Canadian composers Ruth Watson Henderson, Eleanor Daley, Laura Hawley, Tracy Wong, Sarah Quartel, Katerina Gimon, Gerda Blok-Wilson, Sherryl Sewepagaham and many, many others.
Do you know if any of your music have been performed in Sweden? If not, which of you works would you be most happy to introduce?
I believe Joakim Olsson Kruse has performed some of my church music in Kristianstad.
”The Corelia Project is an initiative that strives to normalise inclusion and diversity in classical music through the performance and promotion of works by women and all gender-marginalised composers. It seeks to address the huge gender imbalance that still exists in the programming of classical music.”
Min första kontakt med Mary Howe var via ett orgelstycke som jag fick i min hand, ”Elegy”. När jag sedan började söka mer information om denna tonsättare hamnade jag på the Corelia Projects hemsida, ännu ett lovvärt initiativ för att främja en ökad jämställdhet på konsertscenerna! Där finns både information om kompositörer och en repertoarbank, ungefär som den som svenska KVAST försöker bygga upp i repertoarbanken ELNA. Värt att botanisera i!
Mary Howe var amerikanska och växte upp i Virginia. Efter att ha studerat för en mängd olika lärare i USA, och vid Peabody Insitute i Baltimore, reste Howe till Paris för att studera för Nadia Boulanger. Howe var pianist, med en lyckosam karriär, men hon föredrog att komponera. Hennes tidiga alster var pianomusik, men på hennes långa verkllista syns också sånger, körverk, orkestermusik, kammarmusik, och nämnda orgelstycke plus ytterligare ett stycke för orgel (For a Wedding, inte publicerat). Hon transkriberade även verk av Bach för ett och två pianon.
Howes orkestermusik inspirerades av naturen och av Amerikanska melodier. Hennes verk ”Chain Gang Song” blev lovordad för sin ”brist på kvinnlighet” (!)
Senare i karriären fick Howe en förkärlek för att skriva sånger, inte minst gjorde hon det under andra världskriget, som ett sätt att stötta de amerikanska trupperna. Howe skrev mer än 200 verk.
Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!
Jag fick ett mail med en bifogad fil på ”The Heavenly Light – A General Cantata for Church Choirs”, ett verk skrivet av Carrie B Adams. Det gavs ut av Lorenz Publishing Company år 1926 och är skrivet för fyrstämmigt kör och solister.
Och upphovskvinnan? Hon föddes i Ohio och båda föräldrarna var musiker. Under inbördeskriget studerade hon musik för sin pappa, och hon var ett musikaliskt underbarn, som mycket tidigt visade prov på vilket skicklig pianist hon var. 1872 flyttade familjen till Paris, Illinois, där pappan grundade Paris Musical Insitute. 16 år gammal publicerades hennes första verk, och från 1876 var hon organist och körledare i den presbyterianska kyrkan i staden.
Adams gifte sig 1880, fick en son och familjen flyttade till Indiana, där hon fick anställning som musiklärare. Hon ledde också flera körer utöver sitt jobb. När hon pensionerades hade hon skrivit 12 kantater, 4000 hymner och 28 operetter. Hon fortsatte att komponera även efter sin pensionering, och hennes sista verk, ”The Easter Triumph” gavs ut efter hennes död.
Fyll i din e-postadress om du önskar en påminnelse när nya inlägg publiceras!
Denna vecka ett tips från en av mina bloggföljare, den grekiska kompositörer Konstantia Gourzi. Hon föddes i Aten och fick pianolektioner från sju års ålder. Redan när hon var tretton år började hon vid konservatoriet i Aten, med studier i piano, komposition och dirigering. 1987-1992 studerade hon vid Hochshule der Künste i Berlin. Hon nämner själv bland andra György Kurtág, Sofia Gubaidulina och Claudio Abbado som viktiga förebilder.
Gourzi har startat och drivit flera ensembler för samtida musik, och hon har fått ett antal utmärkelser och stipendier. Bland uppdragsgivarna nämns BBC, Berlinoperan, Bach Choir Salzburg med flera!
På Gourzis hemsida finns 112 verk listade, alltifrån orkestermusik till kammarmusik och körverk, men också musik för teater och film.
Det verk jag själv lyssnade på först var ”Hommage à Mozart”. Det finns ett ”Ave Maria” för damkör, med ljudexempel på Gourzis hemsida:
Jag har tidigare skrivit om Julie von Webenau (inlägg nr 174), ett namn jag snappade upp i en bok om Constance Mozart. Julie hade ett barnbarn som hette Vilma. Vilma växte upp i Wien och fick pianoundervisning av Cäcile Frank. Från 1898/1899 fick hon undervisning i komposition och harmonilära av Arnold Schönberg, troligen var hon hans första privatelev. När han flyttade till Berlin följde Vilma med.
Vilma von Webenau. Licens: Creative Commons erkännande dela lika 4.0
Von Webenau bodde också några år i München, där studierna fortsatte för Fritz Cortolezis. Hon försörjde sig sedan som musiklärare i Wien. 1886 bildades ”Association of Women Musicians of Vienna”, där även Maria Bach (inlägg 190) och Mathilde Kralik von Meyrswalden (inlägg 200) var aktiva. Föreningen finns ännu idag och förespråkar jämlikhet mellan män och kvinnor i musiklivet.
Von Webenaus musik framfördes första gången i Wien år 1907, men jag hittar ingen information om vilket verk det rörde sig om. Det finns dock en lång verklista på tyska wikipedia.
Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!
Som student vid masterprogrammet i orgel i Göteborg letar jag just nu särskilt efter fin och bra orgelmusik. Ett stycke som legat i bokhyllan sedan kyrkomusikersympoiset i Köpenhamn för några år sedan är ”Aspects du Printemps” av finlandssvenskan Carita Holmström. Hon är, utöver kompositör, sångerska och pianist med studier vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Sedan 1983 är hon lektor i pianoimprovisation vid nämnda akademi.
Holmström har skrivit såväl musikal (”Brighton Rock” 1996 och ”Kick” 2003) som teatermusik i varierande stilar. Hon har skrivit kammarmusik och körmusik, och även representerat Finland i Eurovision Song Contest (1974 med låten ”Keep me warm”).
Jag lyssnar fascinerat på de olika musikstilar som finns när man scrollar på Soundcloud. Vilken bredd!
Orgelstycket jag nämnde går att köpa från det finska förlaget Sulasol.
Blanche Rozan was a minor figure in French musical life during the late 19th and early 20th century. Her birth and death dates are unknown.
Källa: Wikipedia
Jag fick ett mail från Anna Braw, författare till boken ”Lyssna på henne” (och snart också till uppföljaren ”Lyssna på henne också”), med två orgelstycken bifogade. Kompositörens namn är Blanche Rozan, och vid en sökning på internet hamnade jag på wikipedia, där jag hittade citatet ovan. Var hon en obetydlig person, eller är det bara så att informationen om hennes liv och verk har gått förlorade?
KVAST (Kvinnlig anhopning av Svenska tonsättare) har nyligen lanserat en ny databas, ELNA, där vi ska kunna söka efter musik och information om kvinnliga tonsättare. Detta arbete är förstås ännu bara i sin linda, men det är verkligen bra att det är påbörjat, så att vi enklare kan leta upp musik och aktivt jobba för att föra in den i våra konsertprogram! Jag har varit inne och botaniserat några gånger, och jag tror att ELNA kommer att bli en stor tillgång med tiden. Senast jag var där letade jag efter något specifikt, men hittade inget som passade just det behovet – men ju fler som skickar in och registrerar sin musik, ju större chans att vi får en fantastisk källa att ösa ur! Jag hoppas också att en sådan här databas ska öka möjligheterna för att information om tonsättare och deras verk inte går förlorad, utan att den finns sparad för eftervärlden.
Tillbaka till Blanche Rozan! Vi vet i varje fall så mycket som att hon studerade komposition och orgel vid Marseille-konservatoriet för Henri Messerer (Han föddes 1838 och dog 1923). År 1905 blev Rozan professor i piano vid nämnda konservatorium, och hon framträdde både som pianist och organist vid konserter i staden. Jag kan såpass mycket franska att jag ur några recensioner av hennes konserter kan utläsa att hon var mycket talangfull, att hon spelade med oklanderlig teknik och stor finess.
De tre verk som finns namngivna är alla för orgel (eller harmonium): Cantabile, Communion och Petite Prière (liten bön). Noter till två av dem finns på imslp.
I våras valde jag att göra en terminsredovisning om afroamerikanska tonsättare (kvinnor) av orgelmusik på min masterutbildning. Det kändes då också logiskt att presentera dem på bloggen. Den här gången blir det också en amerikanska, men sedan ska jag försöka hitta till andra länder!
Ruth Crawford Seeger Licens: Creative Commons erkännande dela lika 4.0
Crawford Seeger föddes i Ohio men eftersom familjen flyttade ofta under hennes uppväxt kom hon att bo på flera platser under sin barndom. När Ruth var 11 år dog hennes pappa och mamman fick kämpa med att försörja familjen.
Ruth började tidigt skriva poesi och ville bli poet eller författare. Hon började också spela piano redan när hon var 6 år. Hon hade flera duktiga pianolärare, bland annat Bertha Foster, som hade startat en musikskola i Jacksonville. Senare studerade hon för Valborg Colett, som i sin tur haft Agathe Backer Gröndahl som lärare.
Crawford Seeger gav sig på en karriär som konsertpianist, och hon undervisade även en period på Fosters skola, och det var där hon skrev sina första pianokompositioner. 1921 flyttade hon till Chicago där hennes avsikt var att gå ett år på American Conservatory of Music, för att få en lärarlegitimation. Åren i Chicago innebar att Ruth hade möjlighet att gå på opera och kunde lyssna på konserten med Rachmaninov och Rubinstein, något som säkert var inspirerande.
Crawford Seegers fokus kom att flytta sig från pianostudierna till kompositionsstudier, och under 1920-talet skrev hon sina första verk, bland annat en Nocturne för violin och piano.
Crawford Seeger blev en centralgestalt i en grupp amerikanska kompositörer som gick under benämningen ”ultramodernister”. Hennes mest kända verk är stråkkvartetten från 1931. En komplett repertoarlista finns på ”Boulanger Initiative Database of Women Composers and Gender-Marginalized Composers Repertoire” – en sida som är mycket användbar för att hitta kompositörer och för att leta repertoar!
