”She was the grand daugther of slaves” är en av de första upplysningarna jag läser om Undine Smith Moore. Hon väste upp i Virginia, och likt många andra började hon tidigt att spela piano. Hon studerade sedan vid Black College Fisk University (piano, orgel och musikteori) och tog en Bachelor of Arts. Hon gick sedan vidare och tog en Master of Arts 1931 (Columbia University Teachers College), och utöver det studerade hon också vid Juilliard och Eastman School of Music. Moore var den första student från Fisk som fick stipendium för att gå på Juilliard.
Undine Smith Moore Licens: Creative Commons erkännande dela lika 4.0
Smith Moore undervisade vid flera olika institutioner, och komponerade parallellt. Komponerande tog mera fart efter att hon gått i pension från lärartjänsterna. Moore inspirerades av sin kultur och bakgrund, och använde sig av melodier hon lärt sig av sina föräldrar som barn.
”Scenes from the Life of a Martyr” är en kantat för kör, berättare, solister och orkester, som Moore dedikerade till Martin Luther King, och som blev nominerad till Pulitzerpriset.
Smith Moore skrev över hundra verk, men bara 26 av dem publicerades under hennes livstid. För orgel hittar jag bara två stycken, ”Variations on Nettleton” och ”Variations on There is a fountain”. Den senare är skriven i samma stil som Mendelssohns sjätte orgelsonat.
Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!
Landowska föddes och växte upp i Warszawa. Hennes föräldrar var judar, pappan advokat och mamman språkvetare.
Fyra år gammal började Landowska spela piano. Hon studerade piano vid konservatoriet i Warszawa, och hon studerade komposition i Berlin och Paris. I början av sin karriär uppträdde Wanda mycket i Paris, där hennes konserter fick beröm av kritiker. Alla var ense om att hon hade en mycket lovande karriär som pianist framför sig, men hon valde att ägna sitt liv åt att återuppväcka cembalon.
Licens: Creative Commons dela lika 4.0
Cembalon hade sin storhetstid under barocken (ca 1600-1750), men den fick en renässans i början på 1900-talet, och det var mycket tack vare Wanda Landowska, som genom sina konserter, undervisning – och inte minst sina inspelningar – bidrog till det ökande intresset för cembalon. Landowska spelade t.ex in Bachs Goldbergvariationer 1933. Jag har med mycket nöje även lyssnat på hennes inspelning av Das Wohltemperierte Clavier. Landowska gifte sig år 1900, och undervisade under några år i Paris. Hon gjorde en turné till Ryssland med sin cembalo av märket Pleyel. Hon undervisade senare också i cembalo i Berlin.
Efter första världskriget gjorde hon debut i USA, och mellan 1925 och 1928 undervisade hon i Philadelphia, men hon återvände sedan till Paris. Landowska hade ett stort intresse för musik av Bach, Rameau och Couperin, och hon besökte museer i Europa och studerade gamla instrument. Hon beställde också nya instrument av Pleyel.
När andra världskriget startade och Tyskland ockuperade Frankrike valda Landowska att fly till USA. Hon fick bara två resväskor med sig, och tyskarna stal hennes instrument och alla manuskript. Läs gärna boken ”Stulen musik” av Anders Rydell, där man får berättelsen om hur nazisterna plundrade och förstörde musik och kultur, som ett led i att beröva människor sin identitet.
Som kompositör har Landowska lämnat efter sig ett antal sånger, en Serenad för stråkar, flera orkesterverk, med mera. Strömningstjänsterna svämmar över av inspelninar där Landowska spelar Bach eller andra kompositörer, det är betydligt svårare att hitta hennes egen musik. Noter till ”Five Polish Folksongs” finns utgivna på Hildegard publishing. Det vore väldigt intressant att få höra Landowskas orkestermusik, hoppas att den ska gå att hitta i framtiden!
Förra lördagen var jag på ett föredrag på World of Volvo i Göteborg. Föredragshållaren, Magdalena Fronczak, presenterades på hemsidan som ”en av Sveriges största experter på kvinnliga tonsättare” och hon hade kallat sin presentation ”I skuggan av giganterna”. Under det 45 minuter långa föredraget berättade Magdalena engagerat och kunnigt om tre kvinnor, som alla hamnat lite i skuggan av väldigt berömda män.
Fronczak har jobbat som producent på Göteborgs Symfoniker, en orkester som fört arvet av Stenhammar, Nielsen och Sibelius vidare. Dessa tre tonsättare hade band både till orkestern och till Göteborgs stad. Göteborgs Symfoniker har också spelat in en skiva med musik av Valborg Aulin, Ida Moberg och Elfrida Andrées orkesterverk – väl värd att lyssna på!
Så, i skuggan av Carl Nielsen hittar vi Nancy Dahlberg. Hon föddes på Fyn i Danmark. Nancy visste tidigt att hon ville hålla på med musik. Kanske var en bidragande faktor att hon hade den 20 år äldre kompositören Hilda Sehested i sin närhet.
Dahlberg tog pianolektioner för Ove Christenssen och gjorde sin debut år 1907. Nancys far motsatte sig att hon skulle studera vid konservatoriet, och efter att Nancy gift sig 1901 och flyttat till Köpenhamn, fortsatte hon studera piano privat. En skada satte käppar i hjulen för Nancys karriär som pianist. Hon började studera musikteori och komposition för Johan Svendsen och från 1913 blev hon elev till Carl Nielsen. Nielsen skulle komma att få stor betydelse för Dahlberg, och med tiden blev de goda vänner. Nielsen spelade i ensemblen som uruppförde Dahlbergs stråkkvartett, och han var den som dirigerade vid tre uruppföranden av Dahlbergs orkesterverk. Dessutom anlitade Nielsen Dahlberg för att renskriva sina egna verk.
Dahlberg skrev som första danska kvinna en symfoni, och för övrigt har hon skrivit stråkkvartetter, kammarmusik och sånger. Det ska finnas ett stycke för blandad kör a capella: ”Vandet risler med sagte Lyd”, tyvärr har jag inte hittat vare sig inspelning eller noter på den.
Det finns så många fördelar med att vara student! Inte minst tillgången till universitetsbiblioteken, och till personal som är intresserad och kunnig och kan hjälpa en att hitta en massa fantastiska saker. Jag kan varmt rekommendera Avdelningen för musik och dramatik vid Humanistiska biblioteket i Göteborg (som är en del av Göteborgs Universitetsbibliotek). Där har jag hittat en allierad i Pia Shekhter, en av bibliotekarierna, som bad mig om tips på vilken orgelmusik skriven av kvinnor som hon skulle kunna köpa in till biblioteket. Eventuellt kommer hon att ångra att hon bett mig om detta, för jag har redan försett henne med en lång lista, och talat om att det finns mycket mer – om bibliotekets budget klarar av det!
Pia Shekhter tipsade mig i sin tur om denna tonsättare – som nu får bli nummer 200 på min blogg – Mathilde Kralik von Meyrswalden. Pia nämnde också att hon beställt ett ”Offertorium” för orgel av Kralik, som inom kort finns att låna på Humanistiska bibliotektet för den som rör sig i Göteborgs-trakten. För orgel finns också en ”Festmarsch” som man kan ladda ner från imslp.
Bild: okänd. Licens: Creative Commons erkännande dela lika 4.0
Mathilde Kralik föddes i Linz i en familj där hon och syskonen fick med sig musiken från barnsben. Hennes föräldrar insåg att hon var musikaliskt begåvad, och hade ekonomiska möjligheter att låta henne studera för den tidens bästa lärare. Hon studerade bland annat för Anton Bruckner. Mathilde har själv skrivit om hur betydelsefullt det var för henne att få stifta bekantskap med musik av Haydn, Mozart och Beethoven från tidig ålder, och hon ansåg att Bach var hennes främsta lärare. Kralik blev antagen till Musikkonservatoriet i Wien där hon var elev mellan 1876 och 1878. Hon vann flera priser för sina kompositioner och tog examen med diplom i komposition.
Mathilde Kraliks musik framfördes vid scenerna i Österrike under 1890-talet och fick ett varmt mottagande. Under 1890-talets sista år framfördes både hennes Pianotrio i F-dur, The Baptism of Chirist och Christmas Cantata (för solist, kör och orkester). På 1910-talet sattes Kraliks opera ”Blume und Weissblume” upp. Den blev populär, inte bara p.g.a. framgångsrika framföranden, utan också för att den fick stor uppmärksamhet i pressen. Det var nämligen så att en f.d fransiskanermunk hade skrivit en opera, i vilken han kopierat 52 sidor av Mathildes opera! Kralik gick i svaromål i tidningarna, men gav upp rättstvisten om saken – man kan undra varför?
Förutom den musik jag redan nämnt ovan, finns också orkesterverk av Kralik, t.ex. ”Hymnische Symphony” eller ”Konsert för violin, stråkorkester och timpani”. Det finns också en del kammarmusik, pianomusik, körmusik och sånger. Länkar nedan till en sång av Kralik som är inspelad av Fjellander/Elvin (”Veckans romans” (av kvinnor) – följ den gärna på YouTube!).
När jag började leta musik av Mathilde Kralik hittade jag också ”Female Symphonic Orchestra Austria” – ytterligare en orkester vars mål är att lyfta musik av kvinnor. Likande initiativ finns t.ex. i Sverige (Kvinnoorkestern) och Danmark (Damkapellet), länkar finns nedan!
Vid föreningen SKOs (Sveriges Kvinnliga Organisters) årsmötesdagar i Lund tidigare i år, spelade domkyrkoorganist Susannah Carlsson orgelstycket Toccatina. Det är skrivet av Gabriella Bartoletti, en ung svensk tonsättare som just nu studerar komposition för Rolf Martinsson vid Malmö Musikhögskola.
Gabriella Bartoletti
Bartoletti är ursprungligen från Stockholm, men är för närvarande bosatt i Lomma. Hon är sångerska och har i huvudsak komponerat för kör. Hennes musik har ett särskilt fokus på melodier och klanger, och hon inspireras av såväl klassisk musik som jazz. Bartoletti har bland annat tilldelats Lomma kommuns kulturstipendium och Anders Sandrews stiftelses utbildningsstipendium.
Toccatina uruppfördes förra året, under festivalen Lund Contemporary. Åtta unga tonsättarstudenter hade skrivit ny orgelmusik som framfördes vid en konsert där Ben Baldwin och Mats Hultkvist satt vid orgeln. Gabriella berättar själv om stycket att hon lånat tema från en av sina jazzlåtar, en tonsättning av Shakespeares sonett ”Shall I compare thee to a summers Day?”, och att det på så vis finns spår av sommar i musiken.
Bartoletti är ännu inte utgiven, men en del av hennes musik finns att beställa via Svensk musik (länk nedan). Toccatina är än så länge det enda orgelstycket, men Gabriella säger själv att hon gärna vill skriva med för orgel, och även planerar att skriva för kör och orgel. Bartoletti är ännu ett namn att lägga på minnet!
Förra veckans tonsättare var Nyazeeländskan Gillian Bibby. När jag ändå hade kontakt med SOUNZ (Centre for New Zealand Music) för att köpa orgelnoter till ”Tropus”, passade jag på att fråga vilka andra kvinnliga tonsättare de hade att rekommendera. Nu var deras katalog inte upplagd så att det gick att söka just på kvinnor, men jag fick några förslag som jag ska undersöka vidare.
Katherine Dienes-Williams
Katherine Dienes, uppväxt och utbildad i Wellington på Nya Zeeland, är organist, dirigent och kompositör. Hon var biträdande organist i Saint Pauls Cathedral i Wellington, där hon också var biträdande körledare för Wellingtons ungdomskör.
Dienes är nu verksam i England, dit hon flyttade 1991. 2008 tillträdde hon tjänsten som organist och körledare vid katedralen i Guildford, och blev därmed första kvinna på att inneha den högsta musikbefattningen i Church of England.
Dienes bedriver ett omfattande konserterande, och är också gästföreläsare vid olika körworkshops. Som tonsättare har hon fått beställningar från Storbritannien, USA och Nya Zeeland.
Dienes har mestadels skrivit musik för diskantkör, och finns utgiven på Treble Chef Music Press. Jag kontaktade Katherine för att fråga om hon skrivit något för orgel, och det finns ett stycke (Invention’ on the hymn tune ’Paderborn’ ) i en samlingsvolym med orgelmusik (General Hymns). Lyssna gärna på t.ex. ”Ave Maria” för damkör, eller lyssna på när Katherine spelar en orgelkonsert med musik av kvinnliga kompositörer. Länkar nedan!
Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!
Första helgen i mars hade föreningen SKO (Sveriges Kvinnliga Organister) sitt årsmötes- och inspirationsdygn i Lund. Under den helgen gick också ”Women composer festival” av stapeln, en nystartad festival på initiativ av Sofia Östling, som är organist i Allhelgonakyrkan. Festivalen bjöd på både orgelkonserter, tonsättarporträtt och en konsert med Stråkkvartetten Vindla.
Här möter vi inte bara en tonsättare, utan fyra. Medlemmarna i Vindla (alla kvinnor) skriver själva musik till ensemblen, och de vill utmana föreställningarna om vad en stråkkvartett kan vara. Ensemblen bildades 2008 och är baserad i Malmö. Genom åren har kvartetten gjort samarbeten med många olika artister.
Det kändes spännande och uppfriskande att lyssna till Vindlas konsert, och till den musik som de skapat tillsammans, specifikt för ensemblen. Leta reda på albumet ”Med ljus och lykta” och lyssna på något av spåren med fantasifulla namn som ”Skam den som ger sig” eller ”Där pepparn växer”.
Den 30 januari i år recenserade Dagens nyheter en skiva med Nadia Boulangers opera ”La ville morte”. Johanna Paulsson skriver att Boulanger ”främst är ihågkommen som musikpedagogen bakom otaliga mäns framgångar samt som förvaltare av sin talangfulla och alltför tidigt bortryckta lillasyster Lili Boulangers eftermäle.”
Nadia Boulanger var visserligen lärare men hon var också kompositör. Boulanger studerade vid Pariskonservatoriet, men tyckte inte själv att hon hade talang för komponerandet, varför hon blev lärare. Hon undervisade i både England och USA och blev som sagt en förebild för mängder av studenter, bl.a. Elaine Bearer som jag skrivit om nyligen, liksom Julia Perry, Grazyna Bacewics, m.fl! Vill du läsa om vilka elever Boulanger undervisade finns en lång lista på wikipedia.
Boulanger dirigerade som första kvinna flera orkestrar i Europa och USA, bl.a. BBC Symphony Orchestra och Bostan Symphony Orchestra, och hon stod på dirigentpulten vid flera uruppföranden av bland annat musik av Copland och Stravinsky. Operan ”La ville Norte”, Boulangers enda opera hade världspremiär i Siena 2005, och har sedan framförts konsertant 2020 på Göteborgsoperan. Nu finns den alltså på CD Det finns otroligt mycket mer att skriva om Nadia Boulanger, och jag hoppas att du som blir nyfiken på hennes liv och musik letar vidare! Jag delar också hennes ”Trois pieces” för orgel, jättefin musik!
Prenumerera gärna genom att fylla i din e-postadress nedan!
Denna vecka bjuder på en kompositör från Belgien, Juliette Folville, eller Eugénie-Emilie Juliette Folville, som är det fullständiga namnet. Hon var kompositör, pianist, organist, dirigent, violinist och lärare – ingen dålig meritlista! Folville föddes i Liege och började med musikstudier för sin far. Studier i violinspel blev det för flera olika lärare och hon debuterade 1879. Hon hade en framgångsrik karriär som violinist under knappt 20 år sedan började hon undervisa i piano vid konservatoriet i Liege.
Under första världskriget flyttade Folville till Bournemouth, och hon bodde också några år i London. Folvilles kompositioner består av orkestermusik, kammarmusik, körmusik, men även verk för teatern. Såvitt jag har kunnat se, bara ett par verk för orgel: ”Communio”, skrivet 1912, ”Offertoire sur le theme de Lauda Sion” och ”Verset (sur le theme du Tantum). Jag har säkert tipsat om webbplatsen ”La Boite à Pépites” tidigare, men jag kan göra det igen. Det är ett ganska nyligen bildat skivbolag, som ger ut plattor med tonsättarporträtt av kvinnliga kompositörer. De har producerat en lite film om Folvilles, länk nedan!
Cellisten Kati Raitinen och pianisten Bengt Forsberg har släppt ett album som de kallar ”A tribute to Curiosity – cello sonatas by Bach, Bosmans and Strohl”. Jag erkänner att min första tanke när jag såg albumet var: ”Jaha, cellosonater av Johann Sebastian”, men det kunde inte varit mer fel. Den Bach som åsyftas är Maria Bach, dock inte Johann Sebastians första hustru Maria Barbara, utan en helt annan Maria, född i Wien i slutet på 1800-talet. Hennes far var advokat, målare och violinist och modern var sångerska och kompositör som samarbetade med bland andra Gustav Mahler och Johannes Brahms.
Maria Bach fick en gedigen musikutbildning med pianolektioner från fem års ålder, och senare också lektioner i fiol. Maria och en av systrarna spelade stråkinstrument i familjens ”orkester”, och deras far krävde att de ägnade många timmar varje dag åt förkovran och övning.
Enligt en mycket lång verklista på wikipedia ska det också finnas orgelmusik skriven av Maria Bach. I skrivande stund har jag dock inte lyckats lokalisera varken ljudupptagning eller noter, men lovar återkomma om jag hittar något.
Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress!
