USA – Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 204

Undine Smith Moore (1905-1989)

”She was the grand daugther of slaves” är en av de första upplysningarna jag läser om Undine Smith Moore. Hon väste upp i Virginia, och likt många andra började hon tidigt att spela piano. Hon studerade sedan vid Black College Fisk University (piano, orgel och musikteori) och tog en Bachelor of Arts.
Hon gick sedan vidare och tog en Master of Arts 1931 (Columbia University Teachers College), och utöver det studerade hon också vid Juilliard och Eastman School of Music. Moore var den första student från Fisk som fick stipendium för att gå på Juilliard.

Undine Smith Moore
Licens: Creative Commons erkännande dela lika 4.0

Smith Moore undervisade vid flera olika institutioner, och komponerade parallellt. Komponerande tog mera fart efter att hon gått i pension från lärartjänsterna. Moore inspirerades av sin kultur och bakgrund, och använde sig av melodier hon lärt sig av sina föräldrar som barn.

”Scenes from the Life of a Martyr” är en kantat för kör, berättare, solister och orkester, som Moore dedikerade till Martin Luther King, och som blev nominerad till Pulitzerpriset.

Smith Moore skrev över hundra verk, men bara 26 av dem publicerades under hennes livstid. För orgel hittar jag bara två stycken, ”Variations on Nettleton” och ”Variations on There is a fountain”. Den senare är skriven i samma stil som Mendelssohns sjätte orgelsonat.

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!

Tonsättarinna nr 203

Akemi Naito (f. 1956)

Det här tipset kom från en av mina bloggföljare! Akemi Naito föddes i Tokyo och började spela piano vid 5 års ålder, och komposition när hon var 14 år. Naito studerade komposition vid Toho Gakuen School of Music, och har fått många utmärkelser och priser för sin musik. 1991 flyttade Naito till USA.

Naito beskriver på sin hemsida att hon betraktar komponerandet som en poetisk aktivitet, ett tillvägagångssätt som består även om världen förändras och den tekniska utveckligen går framåt. Hon anser att ljud har sin egen energi, och det hon gör när hon skriver är att väva samman olika ljud. Naito är också mån om att bevara sitt japanska arv, då hon nu lever och verkar i New York som är en västerländsk/mångkulturell stad.

Det finns ett antal album med musik av Naito på streamingtjänsterna, jag har valt ut några stycken som jag länkar till, men lyssna gärna på annat – det finns både instrumentalt (en hel del slagverk), sånger och körmusik.

www.akeminaito.com

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!

Tonsättarinna nr 188

Elaine Bearer (nutida)

Texten nedan är en sammanfattning av några frågor jag ställde till Elaine Bearer via mail. Läs hela svaren på engelska genom länken nedan!

Elaine Bearer

Jag letade efter passionsmusik skriven av kvinnliga tonsättare, när jag råkade hitta Elaine Bearer. Elaine är hjärnforskare, neurolog och kompositör. Bearer började sin bana genom att studera musik på Manhattan. Hon gick en sommarkurs vid Fontainebleau’s Ecole des Beaus Arts där hon var elev till Nadia Boulanger. Uppmuntrad av Boulanger stannade hon en tid i Paris, och den perioden fick stor betydelse för Bearers musikaliska utveckling. Dels för att det var inspirerande att studera för Boulanger, men också genom studiekamraterna och för att få ta del av Boulangers internationella kontaktnät.

Vid hemkomsten från Paris studerade Bearer teori och komposition i New York, och tog examen efter två års studier. Hon var nyfiken på varifrån musiken i hennes hjärna kom ifrån, vilket gjorde att hon började studera biomedicin.

Bearer berättar att hon alltid hört musik inom sig, så länge hon kan minnas, och att hon började skriva ner saker så fort hon började ta musiklektioner (piano och fiol). Hon har skrivit musik för en mängd olika ensembler, t.ex. orkester, pianomusik, musik för stråkar, körmusik, men också elektronisk musik – här finns mycket att upptäcka!
Bearer har skrivit mycket för kör då hon under 2004 var ”Composer in residence” för Unitarian/Universalist Musicians Network. Körverken har framförts över hela landet i både Anglikanska, Lutherska och Metodistkyrkor.

Bearer hittar inspiration till sin musik i allt ifrån ett löv, till havet, en dikt eller tanke, och hon tycker att den största utmaningen med att skriva musik är att gå från tanken till att få ner det på papper. Det bästa med att komponera är när man får ut det i det klingande resultatet, som man har hört inom sig.

Tillbaka till passionsmusiken då. Verket jag hittade av Bearer var inget mindre än ”Magdalene Passion”, ett oratorium i 12 delar, på ca 60 minuter. Först skrev Bearer den sjätte satsen, med text från Grekisk ortodoxa traditionen, troligen skriven av en nunna på 800-talet. Satserna som föregår denna först komponerade del handlar om händelserna på Långfredagen fram till korsfästelsen, de efterföljande satserna pekar fram mot uppståndelsen.

Fyll i din e-postadress för att få mail när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 181

Elinor Remick Warren (1900-1991)

Jag fick ett mail från Berwaldhallen, där de gjorde reklam för en satsning på att framföra fyra olika rekvier under spelsäsongen. Jag tyckte det var en fin tanke, och bläddrade igenom programmet, bara för att konstatera att de valt verk av – Ja, just det – bara män! Dessutom var tre av verken ”de gamla vanliga” som alltid hörs varje höst. Inget fel med det, det är fin musik, men varför inte bredda utbudet? Jag bara undrar!

Jag har tidigare gjort inlägg om kvinnor som skrivit rekvier, och här kommer då ytterligare en kvinna som har bidragit i denna kategori, nämligen Elinor Remick Warren. Elinor, föddes i Los Angeles, och invigdes i musikens värld av sin mor, som studerat för Franz Liszt. Pappan var en duktig sångare.

Warren studerade piano under skoltiden och fick musik publicerad av Schirmer musikförlag innan hon tog sin examen från high school. Sedan följde pianostudier och, efter att hon flyttat till New York, tog hon privatlektioner i komposition för Frank La Forge och Clarence Dickinson. Hon försörjde sig som ackompanjatör, bland annat genom samarbete med sångerskan Margaret Matzenauer.
På 1930-talet började Warren skriva större verk, bland annat verket ”The Harp Weaver” (damkör, orkester, baryton) och det symfoniska verket ”The Legend of King Arthur”. Warren inspirerades av den amerikanska naturen och hon var mestadels bosatt i Los Angeles, trots att New York ansågs vara det musikaliska navet i Amerika.
Warrens verk framfördes ofta under hennes livstid, och hon skrev över 200 verk. Många av dem har spelats in av orkestrar över hela världen.

Söker du ett Rekviem skrivet av en kvinna kan du leta efter, t.ex:
Heather Sorenson, Sasha Johnson Manning, Rebecca Dale, Helen Ostafew, Patricia van Ness, Deborah Cheetham, Rachel Fuller, Eleanor Daley, Cheryl Frances-Hoad, Nancy Galbraith, Cecilia McDowall, Marianna Bottini, Gabriella Gullin, Kerensa Briggs, Elisabetta Brusa, Agneta Sköld, Maria Lithell Flyg – och detta är på inget sätt en komplett lista!

Följ gärna bloggen genom att fylla i din e-postadress i fältet nedan!

Veckans tonsättarinna nr 161

Mary Howe (1882-1964)

Mary Howe föddes i Virginia. Hon började tidigt spela piano och i 18-årsåldern framträdde hon offentligt och blev antagen till Peabody Institute, där hon fortsatte studera musik. Även om hon var en skicklig pianist så föredrog Howe att komponera. Till en början skrev hon uteslutande pianomusik, men så småningom började hon skriva även för orkester. Hennes stycke ”Chain Gang Song” (orkester och kör) fick särskilt beröm för att det inte lät feminint (!). Jag läser även att efter det styckets första framförande, när Howe gick fram för att ta emot applåderna, så undrade en man i publiken varför en kvinna ställde sig där och bugade.

Senare skrev Howe många sånger och även kammarmusik, och hon var en av grundarna till ”Society of American Women Composers”.
Vad jag har hittat så skrev hon i varje fall två orgelstycken, av vilket det ena gavs ut, nämligen ”Elegy”. Noter finns här:
https://imslp.org/wiki/Elegy_(Howe,_Mary)

Jag delar också en länk till ”Spring Pastoral”, som finns på spellistan ”Music for spring by women composers” av Anna Braw. Där finns mycket fint såhär i vårtid!

Fyll i din e-postadress för att få uppdateringar när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 148

Michelle Roueché (f. 1964)

I en facebook-tråd efterlyste jag musik för damkör som passar för alla helgon. Ett av tipsen var ”Lux Aeterna” av Michelle Roueché. Namnet var nytt för mig, men det var ett väldigt fint förslag – ett otroligt vackert stycke!

Jag letar på nätet, men hittar inte att Roueché har någon egen hemsida. Däremot hittar jag lite information här och där. Hon är född och bosatt i USA, och är verksam som kördirigent, kompositör och pedagog. Hon har ett antal musikutbildningar både i pianospel, sångpedagogik, kördirigering, med mera.

Jag läser att hennes musik finns utgiven av Walton Music och Treble Clef Music Press. Jag hittar förutom den tidigare nämnda sången för damkör även en ”O Magnum Mysterium”, också det för damkör. Lux Aeterna finns i ett antal olika inspelningar, men ”O Magnum” hittar jag bara ett smakprov på, på webbsidan giamusic.com (länk nedan).

https://giamusic.com/search?elSearchTerm=Michelle+Roueche&giaSession=wm&elCatalog=wm

https://www.jwpepper.com/Lux-Aeterna/10090822.item

Lästips!

Jag kan varmt rekommendera den här boken! ”Hur brist på data bygger en värld för män” – redan där studsar man, kan det vara så? Jag tycker att den här boken har gett mig fakta på saker som jag bara ”känt på mig” som kvinna, samtidigt har den utmanat mig på flera sätt, där jag tvingats reflektera, och tänka om. Läs den!

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 146

Sarah Rimkus (f. 1990)

Sarah Rimkus är en amerikansk kompositör med många priser på meritlistan, hon är lärare i komposition i Michigan. Rimkus skriver framförallt kör- och vokalmusik. Hon är mycket framgångsrik och hennes musik har framförts över hela USA, liksom i bl.a. England. Hon inspireras av bland annat folkmusik från Balkan och Skandinavien, och hon är lite okonventionell när hon väljer texter.

Jag delar några länkar nedan till körmusik, men även en stråkkvartett och orgelmusik. Besök gärna Rimkus egen hemsida, där du kan köpa noter direkt av henne. Jag kollade lite på några av orgelstyckena, och flera av dem verkar ha en pedalstämma som ligger utanför min orgels omfång.

Har man en dubbelkör till förfogande kanske St Andrews mass kan vara något?

https://www.sarahrimkus.com

Lyssningstipset

Vet du vem som var Sveriges första kvinnliga dirigent?

https://sverigesradio.se/avsnitt/ortrud-mann-dirigenten-som-chockade-sverige

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 144

Brenda Portman

”Många års arbete med en mer jämställd repertoar i Konserthuset Stockholm har resulterat i ett stort utbud av kvinnliga tonsättare inom klassisk musik, såväl nutida som historiska”.

Detta citat är ur ett mail som kom från Konserthuset i Stockholm, strax före jul, med en hälsning från Susanne Rydén som är VD. Jag kollade statistiken på sidan imusiken.se (hoppas ni har hittat dit – där finns mycket spännande att läsa!), och enligt den undersökning som gjordes spelåret 2023-2024, så var andelen musik av kvinnliga tonsättare blygsamma 11,6% i Konserthuset. Naturligtvis är det bra att det görs ett medvetet arbete för att lyfta in kvinnorna, och 11,6% är såklart bättre än 0%. Men jag tycker inte att man kan säga att det är ett ”stort utbud”. Det har jag talat om för Konserthuset, samt att jag personligen väljer bort konserter där det bara spelas musik av män. Inte för att jag tror att ett enstaka mail till en VD kommer att göra någon skillnad – men om vi blir många som väljer vad vi lyssnar på, så tror jag att det på sikt kan ha betydelse.

Nåväl – det här blir årets sista inlägg, men jag har ett långt pärlband av kvinnor att skriva om för kommande år också!
Brenda Portmans ”O little town of Bethlehem” var en del av det orgelprogram med julmusik jag spelade strax före jul. Jag tyckte mycket om det stycket! Det finns att hitta i ett album som heter ”To Hear the Angels Sing”, vilket innehåller julmusik av Portman. Det finns fler häften med orgelmusik av Portman, och om jag minns rätt beställde jag via ett svenskt förlag.

Portman är verksam i Cincinatti, Ohio, som kompositör, organist och lärare i orgelspel. Hon är välutbildad, och har vunnit en mängd orgeltävlingar. Bland annat var hon den enda kvinnliga deltagaren från USA i ”Canadian International Organ Competition” i Montreal.

Portman har även vunnit priser för sina tonsättningar – läs gärna vidare på hennes hemsida om detta.
Hennes hemsida ger också en tydlig överblick över hennes produktion, där det finns såväl körmusik som orgelmusik, verk för olika instrument och arrangemang av psalmer och hymner. Länkar finns till var man köper respektive not.

Repertoar 2023–24: så hanteras kvinnliga tonsättare av orkestrarna

https://brendaportman.com/

https://lorenz.com/shop/keyboard/organ-solo/to-hear-the-angels-sing

Tonsättarinna nr 143

Pamela Decker

I veckan som gick hade jag förmånen att få spela en orgellunchkonsert i Andreaskyrkan på söder i Stockholm. Temat var julmusik av kvinnliga tonsättare, och programmet hade en övervikt av nu levande tonsättare, och en av dem var Pamela Decker.

Stycket jag valt av Decker var ”Veni, veni, Immanuel” som också finns som nummer 423 i den svenska psalmboken. Enligt min mening en av de vackraste adventspsalmerna vi har!
Pamela Decker är amerikanska, organist och kompositör, med utbildning från Stanford (USA) och Lübeck. Hon tjänstgör nu som professor i både orgel och musikteori vid universitetet i Arizona. Hon är också organist i Grace St. Pauls Episkopala kyrka i Tucson, och verkar också ha en omfattande konsertverksamhet över stora delar av världen.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 129

Emma Louise Ashford (1850-1930)

Den här tonsättarinnan har varit med på ett litet hörn förut, när jag presenterade orgelmusik av kvinnor i några olika inlägg, men hon förtjänar lite mer uppmärksamhet. Jag blev påmind om henne när jag läste sommarmusikprogrammet för Linköpings domkyrka, där stycket ”Fanfar i g-moll” av Ashford framfördes i veckan. Studera gärna Linköpings domkyrkas sommarprogram – där finns kvinnliga tonsättare representerade vid ALLA konserter! Dessutom är det många kvinnor som spelar!

Ashford var organist och kompositör, verksam i USA. Hon hade ett livslångt engagemang i kyrkan, både som sångerska och som organist. Hon fick sin tidiga musikaliska utbildning av pappan, som var sånglärare, och sedan följde studier i piano, orgel och komposition för ett antal olika lärare.

Emma och hennes make ledde flera körer i några av de största församlingarna i Nashville, och det var sedan de flyttat dit som Emma började bli uppmärksammad som tonsättare. Om jag förstått saken rätt arbetade hon då, förutom som körledare, också som organist i flera kyrkor, samtidigt som hon skrev musik.

Fortsätt läsa