Tonsättarinna nr 117

Heather Sorenson

Internationella kvinnodagen och jag läser följande i DN:

”Trots att jämställdhet varit på agendan i drygt femtio år är jämställdhet inte uppnådd inom något av regeringens prioriterade områden. Det gäller makt, ekonomi, hälsa, hushållsarbete och utsatthet. Enligt jämställdhetsmyndighetens senaste fyraårsrapport går den tvärtom bakåt.”

Text: Jessika Ritzén

Är det inte anmärkningsvärt att något som varit på tapeten så länge inte har kommit framåt, utan istället verkar röra sig bakåt? Vi kanske behöver öka våra ansträngningar, vi behöver bli fler som reagerar på orättvisorna, och som höjer våra röster på olika sätt!

Mitt sätt är att lyfta fram kvinnliga tonsättare, och den här kompositören tipsade en av mina bloggföljare mig om. Jag tog kontakt med Heather Sorenson och ställde några frågor! Läs intervjun på engelska nedan.

Tell us something about yourself and your work! Do you make a living on composing?
Yes, I’m a self-employed, full-time composer. (Läs hela biografin på Heathers hemsida, länk nedan!)

A friend of mine told me that she had found your Requiem. I read on your website that it is written in honor of those who lost their lives during the pandemic. Was it hard to write this music? 
It was an emotional journey to write a piece which commemorated so much life and so much loss. 

Which piece did you write first? 
I wrote the last movement, Benedictus, first. 

In your opinion, what are the challenges when you write a larger piece of music, like a Requiem? 
I actually love writing large works. There needs to be continuity in proficiency, instrumentation, and overall theme.

The Requiem is a piece for choir and big orchestra, is there any version for a smaller group of instruments? 
Yes, there is a chamber orchestration available for 13 instrumentalists.

I see that you have written a lot of music. Do you write mainly for choir SATB? (I tried to find something for organ or for SSA/SSAA?) 
I write mostly for SATB choir, although I do have SSA/SSAA/TTBB works in print. I’m a pianist, so rarely do I write for organ.

What are your sources for inspiration? What does your creative process looks like? 
My faith journey is my inspiration for most of my music. I’m most creative and logical in the morning hours and I prefer to write in isolation.

Which of your pieces are you most proud of? 
Requiem is probably the work that was most meaningful to write. I feel like it accomplished its purpose.

What pieces would you recommend for an ordinary church choir? 
There is great diversity in church worship preferences, church size, and church resources. I’ve been in this industry for several decades and have learned that everyone is looking for something different, and church musicians find value in different pieces. I do have YouTube playlists that offer a wide selection of options by category.

Has any of your music been performed in Sweden? 
While my music is often performed internationally, I am not always contacted when people perform my music. Because of this, I’m unaware of Swedish performances of my works. I would be happy and honored for you to introduce my music to your region though!

Requiet är verkligen fin musik och noter finns att köpa på Hal Leonard. Jag delar också ett par andra fina spår med lite olika karaktär! Det finns bl.a. ett album med improvisationer. På youtube finns listor med körmusik att lyssna vidare på.

https://www.heathersorenson.com/default.aspx

Prenumerera gärna på bloggen! Fyll i e-postadress!

Tonsättarinna nr 116

Judith Shatin (f. 1949)

Denna vecka en amerikansk tonsättare som jag inte tidigare hört talas om: Judith Shatin. Shatin undervisar vid universitetet i Virginia, och har själv fått sin utbildning vid bl.a. Juliard och Princeton.

Foto: judithshatin.com

På verklistan finns både kammarmusik, körmusik, orkestermusik, elektroakustisk musik, med mera! Washington Post har beskrivit hennes musik som ”extremt uppfinningsrik, på alla plan”.

Shatin använder sig av bland annat elektroniskt skapat ljud, eller datorgenererat ljud i sina kompositioner.

Noter till Shatins musik finns utgiven på t.ex. Peters, Schirmer, Hal Leonard och Wendigo. Se också hennes egen hemsida!

Jag har valt musikexempel som är ganska olika i karaktären, men det finns mycket, mycket att lyssna på – hoppas du hittar något intressant!

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 115

Melissa Dunphy (f. 1980)

Den här veckans tonsättare kom jag i kontakt med via en utgåva med orgelstycken av kvinnliga tonsättare – jag ska återkomma till denna utgåva i ett senare inlägg! Jag tyckte direkt om hennes orgelstycke ”Rorate caeli” (länk nedan). Jag letade vidare och upptäckte att hon skrivit massor av musik.

Foto: Mike VanHelder

Melissa är född i Australien, men bor och verkar i USA sedan 2003. Jag läser på hennes hemsida att hon specialiserat sig på vokal-, politisk- och teatermusik. Hon har samarbetat med bl.a. Immaculata Symphony orchestra, Saint Louis Chamber Chorus och har skrivit beställningsverk för t.ex. BBC Singers och Voces8.

Melissa skriver för att beröra sin publik och få oss som lyssnar att förstå de bakomliggande känslorna och idéerna. Hon ger gärna röst åt kvinnor eller minoriteter genom att berätta deras historia. Spännande tonsättare!

Läs gärna vidare på Melissas hemsida, länk finns här nedan!

https://www.melissadunphy.com/

Prenumerera gärna på inläggen genom att fylla i din e-postadress i rutan!

Tonsättarinna nr 113

Faustina Hasse Hodges (1822-1895)

Veckans tonsättare föddes i England. Hennes far var organist, och alla fyra barnen gick faderns fotspår vad gäller yrkesval. Fadern emigrerade till USA och Faustina följde efter när hon var 19 år gammal.

Foto: Wikipedia

På 1850-talet arbetade Faustina som organist och undervisade i orgel, piano och sång vid Troy Female Seminary. Vid samma tid började hon ge ut sina kompositioner. Det var klavermusik och vokalmusik hon skrev.

Ja, tyvärr finns det inte så mycket mer information att hitta om Faustina. Men jag hittar en inspelning av ”Blessed are the pure in heart”, för tre damröster. Det finns också en midifil på påsksången ”Day of days”, som verkar gå att köpa på sheetmusicdirect.com – länk här nedanför!

https://www.sheetmusicdirect.com/en-US/se/ID_No/1084301/Product.aspx

Vill du veta mer om kvinnliga tonsättare? Följ gärna genom att prenumerera på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 111

Julia Wolfe (f. 1958)

Vill du börja året med lite statistik? Vilken kompositör tror du är den mest spelade under säsongen 2023-2024? Föga förvånande är det en av de döda vita männen. Läs gärna mer på sidan iMusiken – där finns många spännande inlägg (länk längre ned på sidan!)

En kvinna vars musik framförs i Göteborgs konserthus nästa helg (en Europapremiär), är amerikanskan Julia Wolfe. Det är hennes oratorium ”Fire in my mouth” som kommer att framföras av Göteborgs symfoniker och en damkör ur Symfoniska kören.  Verket är en hyllning till arbetets hjältar och beskriver villkoren i en textilfabrik.

Foto: Peter Serling

Wolfe har skrivit ett annat oratorium för kör och orkester som heter ”Anthracite Fields”, som handlar om ett kolgruve-samhälle i Pennsylvania.

Wolfe undervisar vid universitetet i New York, och har en lång rad av musik på sin verklista – bl.a. ett för nio säckpipor, vilket inte torde höra till vanligheterna! (Det heter LAD – leta gärna upp det och lyssna, mycket speciellt!)

Ett annat verk som verkar intressant är ”Her story”, för orkester och kör, som beskriver kvinnors kamp för lika rättigheter och ”utmanar de maktstrukturer som begränsat kvinnors möjlighet att uttrycka sig”.

https://juliawolfemusic.com/

Följ min gärna och prenumerera på kommande inlägg!

Veckans tonsättarinna nr 108

Niloufar Nourbakhsh

Iran är ett land som inte tidigare är representerat på min blogg, och landet är ju aktuellt i och med att Nobels fredspris i år gick till den Iranska människorättskämpen Narges Mohammadi. I tidningen ”Historiskan” var det tidigare i år ett reportage om kvinnorna i Iran och deras kamp: https://historiskan.se/webshop/historiskan-1-2023/

Foto: Michael Yu

Niloufar är född i Iran men bor och verkar i New York. Hon studerade piano från tidiga år i Karaj och Teheran. Hon vann andrapris i en tävling för pianister när hon var 15 år. Efter det studerade hon ett år i Oxford och flyttade sedan till USA för att ta en kandidatexamen.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna nr 108

Veckans tonsättarinna nr 104

Patricia van Ness (f. 1951)

November månad står för dörren, liksom allhelgonahelgen, den helg då Requier ofta framförs runt om i kyrkorna. Du kan säkert nämna en handfull verk skrivna av män – men vilka kvinnor känner vi till som tonsatt de kända texterna?

Jag har tidigare skrivit om Helen Ostafew, som har skrivit ”Requiem for humanity”, och Rebecka Dale med sitt ”Materna Requeim”.

Jag hittade en spellista på Spotify (Requiem settings by women composers), som är väl värd att lyssna på. Den innehåller inte mindre än 13 requier skrivna av kvinnliga kompositörer, varav flera var helt nya för mig.

Patricia van Ness blir först ut i min presentation av Requie-kompositörer. Hon är, förutom tonsättare, violinist och poet bosatt i Maine, USA. Hon har kallats ”en modern Hildegard av Bingen”, eftersom hennes musik uppfattas som både gammal och ny. Hon inspireras av medeltid och renässans, och skriver i huvudsak vokalmusik. Hon har särskilt uppmärksammats för sin musik för damkör.

Patricia har fått beställningar från många namnkunniga ensembler runt om i världen. Hon skriver just nu musik till psaltarens 150 psalmer, med text på engelska, hebreiska och latin.

Patricias musik kan du hitta på de vanliga musikplattformarna, och på youtube finns spellistor för olika bestättningar.

På Patricias hemsida finns noter i pdf-format för nedladdning, och vill man framföra något verk ber hon om en donation på 1 dollar per kopia.

Kyrie-satsen ur Requiem:

Spellista med musik för damkör:

Prenumerera gärna på mina inlägg, och tipsa andra intresserade! Låt oss bli många som lär oss mer om och upptäcker alla fantastiska kvinnliga tonsättare!

Tonsättarinna nr 97

Nkeiru Okoye (f. 1972)

Det dök upp en lista på Spotify med vårmusik av kvinnliga tonsättare (Sök efter ”Music for spring by women composers”) – här kanske vi kan hitta nya favoriter som komplement till de som redan är etablerade.

Jag scrollade i listan för att kolla vilka namn som fanns med, och hittade några som jag inte tidigare hört talas om. Ett av dessa var Nkeiru Okoye.

Hon växte upp i New York och spenderade en hel del tid i Nigeria (fadern kom därifrån). Hon började spela piano vid åtta års ålder och skrev sina första kompositioner redan när hon var 13 år gammal. Nkeiru hade en pianolärare som sa åt henne att hon inte kunde spela, och en musikskola tyckte att hon inte gjorde framsteg och lika gärna kunde sluta. Vem skulle inte ge upp inför sådana omdömen? Men hon jobbade vidare med stöd av en mamma som uppmuntrade henne att inte ge upp.

Fortsätt läsa Tonsättarinna nr 97

Tonsättarinna nr 92

Chen Yi (f. 1953)

Låt mig presentera den första kinesiska kvinna som tagit en masterexamen i komposition vid musikkonservatoriet i Peking: Chen Yi.

Foto: singers.com

Chen Yis föräldrar älskade klassisk musik och lät tidigt sina barn börja den klassiska skolningen. Chen Yi spelade piano och fiol från fyra års ålder. Under kulturrevolutionen flyttades barnen till ett arbetsläger på landet, där hon fortsatte att spela fiol, men repertoaren begränsades till ”revolutionssånger”.

Det låter helt enormt, och jag vet inte hur vanligt det är, men Chen Yi blev konsertmästare vid Peking-operan bara 17 år gammal. Parallellt med masterstudierna studerade Chen Yi Kinesisk folkmusik, vilket inspirerat henne i komponerandet.

Fortsätt läsa Tonsättarinna nr 92

Tonsättarinna nr 91

Nina Simone (1933-2003)

Nina Simone är artistnamnet som Eunice Waymon tog 1954. Hon växte upp som ett av åtta syskon i en fattig familj i North Carolina och började spela piano när hon var tre år gammal. Hon drömde om att bli den första afro-amerikanskan som kunde försörja sig som konsertpianist. Hon hade en lärare som hjälpte henne att inrätta en fond som skulle betala för hennes studier. Samtidigt som hon studerade vid Julliard hade hon egna elever och jobbade som ackompanjatör för att ha råd med utbildningen. Men till slut räckte det inte till och hon var tvungen att sluta och flytta hem till familjen.

Nina tog jobb som barpianist och det var där hennes egen stil började utvecklas, en stil som beskrivs som en blandning av jazz, blues och klassisk musik.

Jag har trots idogt letande inte hittat någon förteckning över Ninas kompositioner. Det finns många album inspelade och hon sjöng in en ny skiva så sent som 1993. Man kan förstås gå igenom alla hennes album och hitta vilka sånger hon skrivit.

På 60-talet engagerade sig Simone i medborgarrättsrörelsen i USA, och hon skrev ”Mississippi Goddam” som svar på mordet av Medgar Evers (medborgarrättskämpe och sekreterare i NAACP i Mississippi). Sångerna ”Four women” och ”Young, Gifted and Black” handlar om kampen för lika rättigheter för svarta.

Simone lämnade USA på 70-talet och uppgav att det berodde på den utbredda rasismen. Efter att ha flyttat runt till några olika länder bosatte hon sig i södra Frankrike.

För dig som vill fördjupa dig finns självbiografin ”I put a spell on you” . På svtplay finns en amerikansk dokumentärserie i två delar om sex afro-amerikanska kvinnliga underhållare, varav en är Nina Simone:
https://www.svtplay.se/how-it-feels-to-be-free

Länkar

https://www.biography.com/musicians/nina-simone
www.ninasimone.com

Fyll i din e-postadress om du vill få en påminnelse när det finns nya inlägg!