Tonsättarinna nr 193

Nadia Boulanger (1887-1979)

Den 30 januari i år recenserade Dagens nyheter en skiva med Nadia Boulangers opera ”La ville morte”. Johanna Paulsson skriver att Boulanger ”främst är ihågkommen som musikpedagogen bakom otaliga mäns framgångar samt som förvaltare av sin talangfulla och alltför tidigt bortryckta lillasyster Lili Boulangers eftermäle.”


Nadia Boulanger var visserligen lärare men hon var också kompositör. Boulanger studerade vid Pariskonservatoriet, men tyckte inte själv att hon hade talang för komponerandet, varför hon blev lärare. Hon undervisade i både England och USA och blev som sagt en förebild för mängder av studenter, bl.a. Elaine Bearer som jag skrivit om nyligen, liksom Julia Perry, Grazyna Bacewics, m.fl! Vill du läsa om vilka elever Boulanger undervisade finns en lång lista på wikipedia.


Boulanger dirigerade som första kvinna flera orkestrar i Europa och USA, bl.a. BBC Symphony Orchestra och Bostan Symphony Orchestra, och hon stod på dirigentpulten vid flera uruppföranden av bland annat musik av Copland och Stravinsky.
Operan ”La ville Norte”, Boulangers enda opera hade världspremiär i Siena 2005, och har sedan framförts konsertant 2020 på Göteborgsoperan. Nu finns den alltså på CD
Det finns otroligt mycket mer att skriva om Nadia Boulanger, och jag hoppas att du som blir nyfiken på hennes liv och musik letar vidare! Jag delar också hennes ”Trois pieces” för orgel, jättefin musik!

Prenumerera gärna genom att fylla i din e-postadress nedan!

Tonsättarinna nr 190

Maria Bach (1896-1978)

Cellisten Kati Raitinen och pianisten Bengt Forsberg har släppt ett album som de kallar ”A tribute to Curiosity – cello sonatas by Bach, Bosmans and Strohl”. Jag erkänner att min första tanke när jag såg albumet var: ”Jaha, cellosonater av Johann Sebastian”, men det kunde inte varit mer fel. Den Bach som åsyftas är Maria Bach, dock inte Johann Sebastians första hustru Maria Barbara, utan en helt annan Maria, född i Wien i slutet på 1800-talet. Hennes far var advokat, målare och violinist och modern var sångerska och kompositör som samarbetade med bland andra Gustav Mahler och Johannes Brahms.

Maria Bach fick en gedigen musikutbildning med pianolektioner från fem års ålder, och senare också lektioner i fiol. Maria och en av systrarna spelade stråkinstrument i familjens ”orkester”, och deras far krävde att de ägnade många timmar varje dag åt förkovran och övning.

Enligt en mycket lång verklista på wikipedia ska det också finnas orgelmusik skriven av Maria Bach. I skrivande stund har jag dock inte lyckats lokalisera varken ljudupptagning eller noter, men lovar återkomma om jag hittar något.

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 186

Matilde Capuis (1913-2017)

Den nya blogg-året 2026 (mitt sjätte!) inleds med en italienska, som dök upp i sociala medier-flödet från föreningen SWO (Society of Woemn Organists). Jag kan rekommendera att följa dem och att botanisera på deras hemsida, där det finns mycket information om kvinnliga tonsättare, med mera!

Matilde Capuis

Capuis var pianist, organist och tonsättare, född i Neapel. Hon studerade vid konservatorierna i Venedig och i Florens. När hon var klar med sina studier undervisade hon i teori och komposition vid Conservatorio Guiseppe Verdi i Turin.

För orgel finns ”Preludio, Allegro Fantasia”, som t.ex. går att köpa via det tyska förlagen Furore. Det ska också finnas en Symfoni i G-dur, som jag tyvärr inte hittar någon inspelning av. Däremot finns det gott om inspelningar av hennes musik för cello och piano/orkester.

 

https://furore-verlag.de/en/composer/matilde-capuis

https://www.societyofwomenorganists.co.uk/women-composers

Prenumerera gärna! Fyll i e-postadress så får du ett mail när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 185

Josephine Boulay (1869-1925)

Jag har haft en mail-konversation med en av de mindre konsertarrangörerna i närområdet, där jag lite vänligt frågade varför det var så få kvinnliga tonsättare på programmet. Jag fick svaret att de uppskattar när det är större variation i konserterna, men att de inte lägger sig i vad de anlitade musikerna spelar. Jag frågar mig om vi inte måste börja tänka om? Om inte vi som arrangörer (konserthus, församlingar, etc) börjar ställa krav, så kommer mycket lite att förändras. Visst har vi också ett ansvar? 

Just nu studerar jag vid masterprogrammet i orgel i Göteborg, och har gett mig själv i uppgift att skriva en kortare uppsats om César Francks kvinnliga elever. Både Augusta Holmès och Alice Sauvrezis som jag skrivit om tidigare, var studenter till Franck, och  här kommer en till: Josephine Boulay. 

Boulay föddes i Paris och blev blind vid 3 års ålder. Hon studerade vid ”National Insituition for the Blind”. År 1887 blev hon antagen till Pariskonservatoriet och fick César Franck och Jules Massenet som lärare.

1888 blev hon den första blinda kvinnan som vann första pris i orgel vid konservatoriet. Senare vann hon flera priser i bland annat harmonilära, kontrapunkt/fuga och 1897 fick hon förstapris även i komposition, som hon då studerade för Gabriel Fauré.

Boulay blev professor vid Institutet för blinda, där hon under 47 år kom att undervisa i framförallt komposition och orgelspel, men även piano och harmonilära.
För orgel finns vad jag kunnat hitta: ”Trios piece pout orgue” (Prelude, Andante, Fugue) och ”Petite Carillion” – fina stycken, väl värda att lägga till repertoaren!

 

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 184

Alice Sauvrezis (1866-1946)

Alice Sauvrezis

Sauvrezis föddes i Bretagne, och var verksam som pianolärare i staden Nantes. Hon var också tonsättare, kördirigent och konsertarrangör, bland annat i ett sällskap som organiserade konserter med keltisk musik och poesi.

Sauvrezis studerade för César Franck, men det finns inte närmare upplysningar om när det var. Efter Franck studerade hon även för Ernest Guiraud och Paul Vidal.

På verklistan finns framförallt sånger, men även några orkesterverk, körmusik, piano- och kammarmusik, och ett orgelstycke: Choral pour l’Offertoire.

 

Följ gärna bloggen genom att prenumerera!

Tonsättarinna nr 169

Maija Einfelde (f. 1939)

”… I do not really understand my younger colleagues when they declare that they wish to extinguish any kind of Latvian roots in their music. I am happy if there are national roots in music and I am sad if they are not there. It is satisfying when you know what happens in the world, and still you remain who you are.”
Maija Einfelde

Det här tipset kom till mig från en f.d. studiekamrat på Musikhögskolan. Jag blir glad för alla bidrag, och inte minst i det här fallet, när jag inte kände till tonsättaren förut! Tipsaren nämnde hennes ”Ave Maria”, som finns för blandad kör och orgel, men också i en soloversion för orgel. På YouTube hittar jag även en version för damkör och orgel.

Bild från https://www.lmic.lv/en


Einfelde är en lettisk tonsättare. Hennes pappa var orgelbyggare och hennes mamma var organist. Maija utbildade sig i Riga och tog examen i komposition 1966. Hon har sedan undervisat i teori och komposition.
Einfeldes skriver mest kör- och kammarmusik. År 1997 vann hon The International Barlow Endowment for Music Composition Competition (i USA), och fick därmed internationellt erkännande, vilket resulterade i flera beställningar. Hon har bland annat skrivit för den kända Hilliard-ensemblen.
Förutom ”Ave Maria” ska jag försöka införliva orgelstycket ”Sanctus” i min repertoar.
För dig med en större kör kanske ”Lux Aeterna” kan vara något.

Mer information om Einfelde och hennes musik hittar du på Latvian Music Information Center:

https://www.lmic.lv/en/composers/maija-einfelde-302#work

Noter kan köpas via:
musicabaltica.com

Följ gärna bloggen genom att prenumerera på kommande inlägg!

Veckans tonsättarinna nr 161

Mary Howe (1882-1964)

Mary Howe föddes i Virginia. Hon började tidigt spela piano och i 18-årsåldern framträdde hon offentligt och blev antagen till Peabody Institute, där hon fortsatte studera musik. Även om hon var en skicklig pianist så föredrog Howe att komponera. Till en början skrev hon uteslutande pianomusik, men så småningom började hon skriva även för orkester. Hennes stycke ”Chain Gang Song” (orkester och kör) fick särskilt beröm för att det inte lät feminint (!). Jag läser även att efter det styckets första framförande, när Howe gick fram för att ta emot applåderna, så undrade en man i publiken varför en kvinna ställde sig där och bugade.

Senare skrev Howe många sånger och även kammarmusik, och hon var en av grundarna till ”Society of American Women Composers”.
Vad jag har hittat så skrev hon i varje fall två orgelstycken, av vilket det ena gavs ut, nämligen ”Elegy”. Noter finns här:
https://imslp.org/wiki/Elegy_(Howe,_Mary)

Jag delar också en länk till ”Spring Pastoral”, som finns på spellistan ”Music for spring by women composers” av Anna Braw. Där finns mycket fint såhär i vårtid!

 

Fyll i din e-postadress för att få uppdateringar när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 143

Pamela Decker

Pamela Decker porträtt
Foto: Eric Carr

I veckan som gick hade jag förmånen att få spela en orgellunchkonsert i Andreaskyrkan på söder i Stockholm. Temat var julmusik av kvinnliga tonsättare, och programmet hade en övervikt av nu levande tonsättare, och en av dem var Pamela Decker.

Stycket jag valt av Decker var ”Veni, veni, Immanuel” som också finns som nummer 423 i den svenska psalmboken. Enligt min mening en av de vackraste adventspsalmerna vi har!
Pamela Decker är amerikanska, organist och kompositör, med utbildning från Stanford (USA) och Lübeck. Hon tjänstgör nu som professor i både orgel och musikteori vid universitetet i Arizona. Hon är också organist i Grace St. Pauls Episkopala kyrka i Tucson, och verkar också ha en omfattande konsertverksamhet över stora delar av världen.

Fortsätt läsa Tonsättarinna nr 143

Tonsättarinna nr 120

Szőnyi Erzsébet (1924-2019)

Den här kompositören presenterades nyligen på ”womencomposersproject” – jag kan rekommendera dig att följa detta instagram-konto för spännande tips på kvinnliga tonsättare!

Erzsébet studerade piano och komposition vid Franz Liszt Academy of Music i Budapest, och senare studerade hon i Paris. Bland hennes lärare finns Olivier Messiaen, Nadia Boulanger och Zoltán Kodály.

Erzsébet skrev mängder av musik, bland annat för symfoniorkester, kammarmusik, sånger, oratorier och även flera operor! Det finns också verk för orgel. Jag har delat länk till bl.a. ”Konsert för orgel och orkester” – tänk om man kunde få höra den i något av våra konserthus framöver!

Prenumerera gärna på kommande inlägg på bloggen!

Tonsättarinna nr 118

Anna Lapwood (f. 1995)

“She is much more than a gifted organist, choral conductor and social media sensation…she’s a star on a mission”

The Sunday Times

Ni har väl inte missat Anna Lapwood? I februari sände Musikrevyn i P2 ett inslag om denna fantastiska organist. Det som först fångade min uppmärksamhet var att hon blivit uppmanad att ”spela som en man”. Jag fick också den kommentaren av en lärare under min studietid, men det var ju 20 år tidigare – har ingenting hänt på dessa år?

Foto: Nick Rutter

När jag läser om Anna Lapwood så framträder en oerhört energisk organist, kompositör, arrangör och missionär. Hon studerade både piano, violin, viola och komposition vid Junior Royal College of Music. Anna Lapwood fick högsta betyg i orgelspel vid Magdalen College (Oxford) och var den första kvinnan i skolans 560-åriga historia som fick ett orgelstipendium.

Anna Lapwood är nu Director of Music vid Pembroke College, där hon startat en flickkör som regelbundet sjunger Evensong. Hon jobbar aktivt för att tjejer ska få upp ögonen för att spela orgel och driver projektet ”Play like a girl”, vars syfte också är att göra upp med gamla fördomar.

På sociala medier medier marknadsför hon orgeln och orgelkonserter på ett nytt sätt, som är långt ifrån föreställningen om organisten som en lite osynlig person på en orgelläktare. Det är glitter och glamour och repertoaren väljs och arrangeras för att göra människor nyfikna på instrumentet. Det är väldigt uppfriskande!

Dessutom skriver hon musik! Såväl körstycken som arrangemang för orgel finns utgivet, och du hittar länkar på Annas hemsida. Du som spelar orgel kan med fördel köpa samlingen ”Gregoriana”, där Anna Lapwood sammanställt orgelstycken skrivna av kvinnor.

En stjärna på missionsuppdrag!

https://annalapwood.co.uk/video/drop-down-ye-heavens-anna-lapwood

https://sverigesradio.se/artikel/anna-lapwood-spelar-orgel-som-en-tjej

Prenumerera gärna!