Tonsättarinna nr 121

Ivy Priaulx Rainier (1903-1986)

Om jag inte tidigare tipsat om den här kartan, så gör jag det nu:

https://svmusicology.com/mapa?lang=en

Den visar på inget sätt all världens kvinnliga tonsättare, men är ju lite spännande att botanisera på ändå, i jakten på kvinnor jorden runt som skriver musik.

Foto: Schott Music

Den här tonsättaren fanns under Sydafrika, där hon var född och bodde som barn och ung. När hon var 17 år flyttade familjen till England.

Hennes musikaliska utbildning började med fiolspel vid South African College of Music i Kapstaden.  Musikutbildningen fortsatte i London, och Ivy undervisade sedan i Bristol. Som kompositör ansåg hon sig vara självlärd, även om hon studerade ett år för Nadia Boulanger i Paris.

Bland Priaulx Rainiers verk finns t.ex. en stråkkvartett, som framfördes publikt 1944. Hon har skrivit en Sonat för viola, en Svit för klarinett, en oboe-kvartett (Quanta), ett Requiem – med mera!

Fortsätt läsa Tonsättarinna nr 121

Tonsättarinna nr 118

Anna Lapwood (f. 1995)

“She is much more than a gifted organist, choral conductor and social media sensation…she’s a star on a mission”

The Sunday Times

Ni har väl inte missat Anna Lapwood? I februari sände Musikrevyn i P2 ett inslag om denna fantastiska organist. Det som först fångade min uppmärksamhet var att hon blivit uppmanad att ”spela som en man”. Jag fick också den kommentaren av en lärare under min studietid, men det var ju 20 år tidigare – har ingenting hänt på dessa år?

Foto: Nick Rutter

När jag läser om Anna Lapwood så framträder en oerhört energisk organist, kompositör, arrangör och missionär. Hon studerade både piano, violin, viola och komposition vid Junior Royal College of Music. Anna Lapwood fick högsta betyg i orgelspel vid Magdalen College (Oxford) och var den första kvinnan i skolans 560-åriga historia som fick ett orgelstipendium.

Anna Lapwood är nu Director of Music vid Pembroke College, där hon startat en flickkör som regelbundet sjunger Evensong. Hon jobbar aktivt för att tjejer ska få upp ögonen för att spela orgel och driver projektet ”Play like a girl”, vars syfte också är att göra upp med gamla fördomar.

På sociala medier medier marknadsför hon orgeln och orgelkonserter på ett nytt sätt, som är långt ifrån föreställningen om organisten som en lite osynlig person på en orgelläktare. Det är glitter och glamour och repertoaren väljs och arrangeras för att göra människor nyfikna på instrumentet. Det är väldigt uppfriskande!

Dessutom skriver hon musik! Såväl körstycken som arrangemang för orgel finns utgivet, och du hittar länkar på Annas hemsida. Du som spelar orgel kan med fördel köpa samlingen ”Gregoriana”, där Anna Lapwood sammanställt orgelstycken skrivna av kvinnor.

En stjärna på missionsuppdrag!

https://annalapwood.co.uk/video/drop-down-ye-heavens-anna-lapwood

https://sverigesradio.se/artikel/anna-lapwood-spelar-orgel-som-en-tjej

Prenumerera gärna!

Tonsättarinna nr 113

Faustina Hasse Hodges (1822-1895)

Veckans tonsättare föddes i England. Hennes far var organist, och alla fyra barnen gick faderns fotspår vad gäller yrkesval. Fadern emigrerade till USA och Faustina följde efter när hon var 19 år gammal.

Foto: Wikipedia

På 1850-talet arbetade Faustina som organist och undervisade i orgel, piano och sång vid Troy Female Seminary. Vid samma tid började hon ge ut sina kompositioner. Det var klavermusik och vokalmusik hon skrev.

Ja, tyvärr finns det inte så mycket mer information att hitta om Faustina. Men jag hittar en inspelning av ”Blessed are the pure in heart”, för tre damröster. Det finns också en midifil på påsksången ”Day of days”, som verkar gå att köpa på sheetmusicdirect.com – länk här nedanför!

https://www.sheetmusicdirect.com/en-US/se/ID_No/1084301/Product.aspx

Vill du veta mer om kvinnliga tonsättare? Följ gärna genom att prenumerera på kommande inlägg!

Veckans tonsättarinna nr 106

Ethel Barns (1874-1948)

I något socialt nätverk dyker en sida upp som sammanställt musik för cello, skrivet av kvinnor. Det finns en lista med över 200 verk av olika tonsättare, det finns spellistor och även en del arrangemang. Ett tips till alla cellister därute!

Personligen är jag lite svag för cellons klangfullhet, och jag väljer ett av många namn i listan: Ethel Barns. Hon föddes i London och började studera violin, komposition och piano vid Royal Academy of Music som tonåring.

Hon debuterade som violinist 1896 och turnerade efter det både i England och i USA.

Ethel var medlem i ”Society of Women Musicians” – en grupp som bildades 1911 och som hade som syfte att stärka samarbetet mellan kvinnliga kompositörer och kvinnliga musiker, eftersom arbetstillfällena var begränsade för kvinnor.

På Ethel Barns verklista finns såväl orkestermusik som kammarmusik, sånger och pianostycken. Jag delar ett stycke för cello som heter ”Idylle”, som jag tycker inger lite känsla av vår och hopp. Det kal behövas nu när novembermörkret tätnar.

Titta in hos ”wild cellist” och upptäck fler kvinnor som skrivit för cello. En del noter finns på gratis-sidan imslp.org

https://www.wildcellist.ca/

Följ gärna mina inlägg om kvinnliga kompositörer! Fyll i e-postadress för att få ett mail när nya inlägg publiceras!

Veckans tonsättarinna nr 105

Sasha Johnson Manning (f. 1963)

Ett av Requierna på spellistan ”Requiem settings by women composers” är skrivet av Sasha Johnson Manning, en engelsk tonsättare som är ganska anonym såtillvida att hon inte verkar ha någon hemsida.

Foto: bbc.co.uk

Jag har lyckats få fram att Sasha började skriva musik när hon var 7 år gammal och att hon studerade cello och piano vid Royal Academy of Music, där hon tog examen 1985. Sedan dess har hon försörjt sig som sopransolist (specialiserad på gammal musik) och kompositör.

Sasha har fokuserat på att skriva vokalmusik, och har för kör skrivit bl.a. ”The Manchester Carols” och ”Daughters of Jerusalem”, båda med text av Carol Ann Duffy.

Hon har också skrivit ”The People’s Passion Mass” med text av Michael Symmons Roberts.

Under 8 år var hon ”Composer-in-recidens” för St. Louis Chamber Choir, för vilken hon bl.a. skrev sitt Requiem (år 2006). Verket är helt a capella och har åtta satser. Det kräver sin kör förstås, men det är väldigt vackert! ”Out of my souls depths” för kör SAB är mer överkomligt.

En del noter finns utgivna på Faber, bl.a. ”Manchester Carols”, för blandad kör, solister och instrument.

https://www.fabermusic.com/

https://www.prestomusic.com/sheet-music/composers/28322–manning

https://www.ecspublishing.com/composers/m/sasha-johnson-manning.html?downloadable=21&product_list_mode=list

Prenumerera gärna på mina inlägg, så att vi blir fler och fler som hittar till de många kvinnor som skriver och har skrivit musik genom tiderna!

Tonsättarinna nr 102

Liz Lane

For an english version of this interview, scroll down.

Under Ösmo-Torö församlings ”Kvinnoår” 2021, ställde vi som krav på gästande musiker att de skulle framföra konsertprogram med musik av enbart kvinnliga tonsättare. De allra flesta tog denna uppmaning på stort allvar och gladdes åt uppgiften. En av ensemblerna var Södertörns brass, som är en återkommande gäst i vår kyrka. Jag tror att de till en början hade lite bekymmer med att hitta musik för brassband av kvinnor, men de lyckades sätta ihop en konsert. Nu har de gästat oss igen, och den här gången hade de hittat en brittisk tonsättare vid namn Liz Lane, som också var inbjuden till konserten i Ösmo kyrka. Jag fick möjlighet att ställa några frågor till Liz, i samband med detta hennes första besök i Sverige.

Du komponerade ditt första musikstycke när du var sex år gammal (julsången It’s Christmas time”). Kommer du ihåg hur du fick inspiration till att börja skriva?
Jag minns det, och var jag befann mig i huset. Jag kom hem från skolan vid lunchtid. Jag fick en melodi i huvudet, och jag berättade det för mina föräldrar som sa att de skulle hjälpa mig att skriva ner den. Den blev senare framförd i London.

Liz Lane

Dina föräldrar var musiker?
Min mamma var pianolärare. Min pappa var musiklärare och han spelar piano och orgel. Han är nu 87 år och spelar i två kyrkor på söndagarna. Jag skriver ett nytt orgelstycke till hans födelsedag varje år.

När du var åtta år vann du ”Bach Choir Choral Competition” – hade du någon lärare i komposition då?
Jag gick hos en lärare som lärde mig teori. Jag gick också för en av lärarna vid universitetet i Reading, professor Peter Wishart. Han bodde i ett hus i Somerset, och jag gick dit för att få lektioner. Han hade en väldigt stor hund och en mindre hund, och de mötte mig alltid vid grinden.
På universitetet i Cardiff studerade jag för Anthony Powers och Judith Weir.

Fortsätt läsa Tonsättarinna nr 102

Tonsättarinna nr 99

Alice Mary Smith (1839-1884)

Alice Mary Smith är känd som den första brittiska kvinnan som skrev en symfoni. Hon har faktiskt två symfonier på verklistan, den första (i c-moll) skrev hon bara 24 år gammal!

The Illustrated London News recenserade den såhär:

“… Miss Smith’s symphony especially, coming from the pen of a young lady, was a striking proof of sound studies and high attainments of the female votaries of the art in this country”

Alice visade tidigt begåvning för musik, och hon tog privatlektioner i komposition och jobbade hårt. Hon är tydligt inspirerad av Mendelssohn. Det första av hennes verk som publicerades var en sång som gavs ut 1857 (då hon var 18 år gammal).

Fortsätt läsa Tonsättarinna nr 99

Tonsättarinna nr 87

Elizabeth Poston (1914-1987)

I början på februari i år samlades ca 30 kyrkomusiker i Strängnäs domkyrka för att sjunga engelsk körmusik tillsammans. Dagen mynnade ut i en konsert där vi framförde ett antal fantastiska verk från den anglikanska traditionen. Två kvinnor fanns representerade och den ena av dem var Elisabeth Poston. Vi sjöng hennes kanske mest välkända julsång: ”Jesus Christ the apple tree”, och det blev en av mina favoriter i all sin enkelhet.

Poston studerade komposition vid Royal Academy of Music i London. Hon vann pris för sin violinsonat och när hon tog examen 1925 var flera av hennes sånger redan publicerade.

Förutom hymner och carols skrev Elisabeth mängder med musik för radio och TV, bland annat i samarbete med författarna CS Lewis och Dylan Tomas.

Jag hittar en uppgift om att man 2018 hittade ett ”Festal Te Deum” (kör, orgel, m.fl. instrument) av Poston, som man trodde var försvunnet. Jag forskar vidare på om det möjligen finns utgivet.  

Nedan finns länkar till ett par körsånger, men jag kan även tipsa om hennes trio för flöjt, klarinett och harpa, som finns t.ex. på Spotify.

På cpdl.org kan man hitta en lista på hennes körmusik, jag låter det vara osagt om denna förteckning är komplett. På förlaget Boosey och Hawkes kan man köpa några titlar av Poston.

https://soundcloud.com/user-156300374/elizabeth-poston-1905-1987-the-lamb?si=d311fe5e338147a7856553bb56040cfa&utm_source=clipboard&utm_medium=text&utm_campaign=social_sharing

Jag blir väldigt glad om du vill följa min blogg! Vill du ha en avisering via e-post när nya inlägg publiceras fyller du i din adress nedan!

Tonsättarinna nr 68

Rebecca Clarke

För några veckor sedan hade jag nöjet att sjunga damtrio med några kollegor vid en lunchkonsert i Andreaskyrkan på söder i Stockholm. Min kollega och jag, som nu letat diverse repertoar av kvinnliga tonsättare sedan två år tillbaka, konstaterade att det är ganska lätt att hitta sånger för fyra damröster, medan det är värre om man bara har tre röster att tillgå.

Ett stycke som vi framförde och som jag fastnade för var ett ”Ave Maria” skrivet av Rebecca Clarke. Det tog lite tid att förstå sig på detta stycke, för klangerna är lite speciella och något oväntade. Men som det ofta blir när man jobbar mycket med något: när man väl kom över tröskeln klingade det mycket fint! En länk till stycket finns längre ned!

Fortsätt läsa Tonsättarinna nr 68

Tonsättarinna nummer 62

Dobrinka Tabakova

För nytillkomna läsare: välkomna hit! Avsikten med denna blogg är inte att skriva djuplodande inlägg. För det mesta blir presentationerna ganska korta och ytliga, och min förhoppning är att du som läser själv ska bli nyfiken och kanske hitta någon för dig tidigare okänd kompositör som du vill lära dig mer om, och kanske utöka andelen musik skriven av kvinnor i de sammanhang där du har möjlighet att påverka repertoarutbudet! Vi kan alla dra vårt strå till stacken för att mer musik av kvinnor (och andra diskriminerade grupper) framförs vid konserter, i våra körer, o.s.v.

Bulgarien är inte tidigare representerat i mina inlägg, men den här tonsättarinnan är åtminstone född i Plovdiv i Bulgarien år 1980, även om hon flyttade till London 1991 och har varit bosatt där sedan dess. Hon vann en kompositionstävling i Wien redan som fjortonåring, och har studerat vid Royal Academy of Music och Guildhall School of Music i London.

Dobrinkas musik har framförts över hela världen och hon har skrivit beställningsverk för ett antal ansedda orkestrar. Jag slås av hur ofta jag läser liknande uppgifter om, för mig tidigare okända, kvinnliga tonsättare. Mängder med framgångar, priser i stora tävlingar, samarbeten med berömda orkestrar – men hur kommer det sig att deras musik ändå inte är mer känd?

Fortsätt läsa Tonsättarinna nummer 62