England – Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 153

Amy Summers

”Vi män har tusen knep att hindra en kvinna att komma fram”.

Jag börjar med ett boktips: ”Besvärliga fruntimmer! Sveriges första kvinnliga jurister” av Elsa Trolle Önnerfors. Citatet ovan är hämtat ur boken, och det är manlig professor som uttalar det i samband med att en ny behörighetslag antogs 1923, en lag som skull ge kvinnor rätt till offentliga och statliga tjänster – med undantag för militära befattningar och prästtjänster. Det är alltid intressant att lära sig mer om kvinnor som på olika områden kämpat för förändring, och också åstadkommit något. Och även om detta handlar om de första kvinnliga juristerna i landet, så kan vi som jobbar på andra håll känna igen oss i mycket som berättas. Plus att det såklart är spännande och lärorikt att få en inblick i en annan bransch!

Den här gången blir det också en tonsättare från England, nämligen Amy Summers. Summers musikutbildning började med pianospel, körsång och att hon spelade slagverk. Hon har utbildat sig i musik vid universitetet i Nottingham och sedan vid Trinity College. Hennes musik är utgiven på en mängd olika förlag, de finns listade på hennes hemsida. Hon skriver mycket filmmusik och har haft stora framgångar på det området.

Men hon skriver också för kör och för orgel.
Musik av Summers finns med I samlingen ”The Oxford Book of Organ Music by Women Composers” – en samling jag verkligen kan rekommendera!
Jag delar här nedan det meditativa orgelstycket ”Prelude”, som med sina tre minuter är ett lagom postludie-stycke.

Ett körstycke som jag gillar är ”Nunc Dimittis” för blandad kör, länk längre ned! Det finns, som vanligt, mycket mer att upptäcka och jag hoppas att du själv söker vidare om du gillar det du hör.

The Oxford Book:
https://global.oup.com/academic/product/the-oxford-book-of-organ-music-by-women-composers-9780193562721?cc=gb&lang=en&

Prenumerera gärna! Om det av någon anledning inte fungerar att fylla i e-postadressen kan du även maila till mig så lägger jag in den manuellt: katarina@ruderus.se

Tonsättarinna nr 152

Lucy Pankhurst (f. 1981)

Södertörns brass är en ensemble som spelar återkommande i Ösmo kyrka, och den traditionen går långt tillbaka i tiden. Jag vågar påstå att det var vår församlings satsning på kvinnliga tonsättare år 2021, som gjorde att den här orkestern mer aktivt började leta efter musik skriven av kvinnor – vilket såklart är jättekul! För någon vecka sedan hade de en konsert hos oss igen, och det var många kvinnliga kompositörer på agendan, bland annat Lucy Pankhurst, som är verksam i nordvästra England.

Lucy började spela horn när hon var 13 år, och snart var hon med i varenda skolensemble som fanns. Ytterligare några år senare började hon spela i ett par riktigt bra ungdoms-brassband.

Om jag förstått saken rätt började Lucy skriva musik inför en examen i skolan när hon var 16 år. Hon beskriver att hon hade en enorm fantasi och att hon nästan blev chockad när hon upptäckte hur många musikaliska idéer hon bar på och som hon inte varit uppmärksam på tidigare.
När hon började på college fick komponerandet största möjliga utrymme, eftersom hon tyckte det var så roligt. Att bli tonsättare var inget som hon drömt om att bli, det verkar bara ha hänt.

Lucy Pankhurst har lång erfarenhet som lärare och har skrivit mycket musik för ungdomsorkestrar och skolundervisning. Hon har fått beställningar från bl.a. BBC Radio och ett flertal festivaler för brassband. Jag noterar speciellt en festival som heter the International Women’s Brass conference, som ordnar internationella konferenser för att utbilda, stötta och marknadsföra kvinnliga brassmusiker.

2011 blev Lucy Pankhurst den första brittiska kvinnan som fick ett pris för ett stycke skrivet för Brassband: ”In Pitch Black”. Verket beskriver den katastrof som inträffade 1910 i England, då en explosion i en gruva dödade 342 personer.

International Women’s brass conference:
https://myiwbc.org/about/

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 149

Avril Coleridge-Taylor (1903-1998)

Coleridge-Taylor kanske låter bekant? Vad jag inte visste var att han, Samuel, hade en dotter som också var kompositör. Hon, Avril, skrev sitt första musikstycke när hon var 12 år gammal. Hon studerade vid Trinity College of Music, där hon fick stipendium både i komposition och pianospel.

1933 debuterade hon som dirigent i Royal Albert Hall. Hon var den första kvinnan att dirigera H.M.S. Royal Marines, och hon var också återkommande gästdirigent för BBC Orchestra och London Symphony Orchestra.

På Avril Coleridge-Taylors verklista finns både kammarmusik, sånger och stora orkesterverk. Ett manuskript på verket ”Romance de pan” som uruppfördes 1922, återfanns och framfördes 2018. 2019 spelade Chineke! Orchestra hennes ”Sussex Landscape” – fantastisk musik om du frågar mig, väl värd att framföras fler gånger! Eller det vackra cello-stycket ”Who knows?” – anbefalles varmt till cello-spelande vänner!

Lästips!

Den här tidningen dimper ner i min brevlåda ett antal gånger om året – en prenumeration jag inte ångrar! Den skriver om kvinnor i ett historisk perspektiv, och berättar både om framgångsrika kvinnliga konstnärer, vetenskapsmän, forskare, såväl som statare och kvinnliga förbrytare. Mycket intressant läsning!

Prenumerera gärna på kommande inlägg, genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 139

Elizabeth Maconchy (1907-1994)

En av de tonsättare jag skrivit om nyligen tipsade mig om ”Two Epitaphs” för damkör, skrivet av Elizabeth Maconchy. Det var en ny bekantskap för mig, och jag har åter igen upptäckt en mängd fin musik!

Elizabeth föddes i England av Irländska föräldrar, och växte upp i England och på Irland. Elizabeth studerade musik (piano, harmonilära och kontrapunkt) i Dublin. Dessa år formade henne och hon såg sig själv som irländare.

1923 flyttade hon till London för att studera vidare för bl.a. Charles Wood och Ralph Vaughan Williams. Hon inspirerades av flera europeiska tonsättare vid den här tiden, t.ex. Bela Bartok.

År 1930 framfördes Maconchys pianokonsert, och samma år framfördes också kantaten ”The Land” (inspirerad av en dikt med samma namn, skriven av Vita Sackville-West).

Maconchy ingick i den grupp av kvinnor som började arrangera konserter på en teater i Notting Hill. Detta då det inte fanns så stora möjligheter för kvinnliga kompositörer att få sin musik framförd.

Maconchy skrev över 200 verk, och jämfördes under sin livstid med både Bartok, Beethoven, Mozart och Britten!

1933 vann Maconchy pris för sin Kvintett för oboe och stråkar. Hon har också skrivit 13 stråkkvartetter, orkestermusik, kammarmusik, sånger, körstycken och opera/teatermusik.

Det finns en hel del inspelat av Maconchys musik på streamingtjänsterna, jag delar några saker men fortsätt gärna leta på egen hand. ”Two Epitaphs” för damkör finns utgiven på Chester Music.

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 126

Dame Judith Weir (f. 1954)

Vi har nyligen fått en färsk rapport från Donne som undersökt jämställdheten när det gäller repertoarval i ett hundratal orkestrar världen över. Rapporten slår fast att 92,5% av det som spelas är skrivet av män. 89,3% är skrivet av vita män, och 78,4% av döda, vita män. Man har också sett att andelen musik av kvinnor och icke-binära minskar.

Det som möjligen är lite glädjande är att två svenska orkestrar ligger på topp-tio-listan över orkestrar med mest jämställd repertoar, och då talar vi om siffror på 22-38% som är skrivet av kvinnor i de ensemblerna. Läs gärna hela rapporten på länken:

Klicka för att komma åt DonneReport2024.pdf

Donne är en engelsk organisation, väl värd att följa för dig som är intresserad av kvinnors musik, det finns mycket att läsa på deras hemsida!

https://donne-uk.org

Jag har inte räknat, men jag tror möjligen att andelen kompositörer från just England kan vara i majoritet på min blogg. Idag blir det ytterligare en i Dame Judith Weir. Jag lyssnade på hennes ”Wild mossy mountains”, som jag kände åtminstone bitvis gav uttryck för den frustration man kan känna inför vissa delar av tillvaron (t.ex. bristen på jämställdhet i konserthusens repertoar).

Judith Weir föddes i Skottland men växte upp i närheten av London. Hon spelade oboe i National Youth Orchestra of Great Britan, och studerade komposition för John Tavener.

Under en period skrev hon flera operor som framförts såväl i England som i Tyskland, Österrike, med flera länder.

På 90-talet var Judith composer in residence för City of Birmingham Orchestra, och då skrev hon ett flertal verk för orkester och kör.

På senare tid har hon också skrivit enbart för kör. Jag fastnade speciellt för den vackra ”My guardian angel”, men det finns många vackra körstycken, och mycket musik av Judith Weir på streaming-tjänsterna. På hennes hemsida finns länkar till de förlag som säljer noter på hennes musik.

https://www.judithweir.com/about

Följ gärna min blogg genom att prenumerera på kommande inlägg. Fyll i din mailadress nedan!

Tonsättarinna nr 125

Mrs Philarmonica (verksam 1715)

Barocken, d.v.s. den musikhistoriska tidsperiod som sträcker sig från ca 1600 till ca 1750, är känd för många genom kompositörer som Bach, Händel, Vivaldi, med flera. På senare tid har även en del kvinnor lyfts fram, som t.ex. Elisabeth Jaquet de La Guerre och Barbara Strozzi.

Kvinnan jag vill lyfta den här gången vet man inte så mycket om. Det finns någon arkivuppgift som belägger att hon var aktiv och verksam år 1715, men vilket år hon föddes och dog vet man inte. Inte heller hennes namn är känt, bara pseudonymen under vilken hon publicerade sin musik: ”Mrs Philarmonica”.

Det vi vet är att hon var verksam i England och att hon skrev och gav ut en samling av 6 triosonater (för två fioler, cello och continuo) och 6 divertimenti (för 2 fioler, cello och harpa/orgel).

En svensk ensemble som spelar barockmusik av bland annat Mrs Philarmonica är ”Brustna Hjärtan barock”, lyssna gärna på deras inspelningar och passa på att höra dem live om du har möjlighet!
Det finns också en tysk ensemble som spelat in barockmusik av flera kvinnor. Sök på ”Women 4 barock” på streaming-tjänsterna så hittar du mycket fin musik, inte bara av Mrs Philarmonica (några länkar nedan!).

https://www.spirit-of-musicke.com

http://www.brustnahjartan.se/

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 124

Sally Beamish (f. 1956)

Åter vänder vi blickarna mot England och denna tonsättare som är född i London. Den musikaliska karriären började hon som violaspelare i bl.a. Academy of St Martins och London Sinfonietta. 1990 flyttade hon till Skottland för att ägna sig åt att komponera. Sally Beamish är känd för ett antal solostycken för internationellt erkända solister som Dame Evelyn Glennie, Håkan Hardenberger, Janine Jansen, Martin Fröst, m.fl.

Sally Beamish har skrivit tre oratorier, bland annat ett som heter ”The Judas passion”. I beskrivningen av verket står det: ”Väljer Judas, eller blir han utvald, att förråda Jesus? David Harsent’s kraftfulla libretto ställer många frågor”. Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon inspelning av detta, men det är skrivet för ett par solister, kör och orkester.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 121

Ivy Priaulx Rainier (1903-1986)

Om jag inte tidigare tipsat om den här kartan, så gör jag det nu:

https://svmusicology.com/mapa?lang=en

Den visar på inget sätt all världens kvinnliga tonsättare, men är ju lite spännande att botanisera på ändå, i jakten på kvinnor jorden runt som skriver musik.

Den här tonsättaren fanns under Sydafrika, där hon var född och bodde som barn och ung. När hon var 17 år flyttade familjen till England.

Hennes musikaliska utbildning började med fiolspel vid South African College of Music i Kapstaden. Musikutbildningen fortsatte i London, och Ivy undervisade sedan i Bristol. Som kompositör ansåg hon sig vara självlärd, även om hon studerade ett år för Nadia Boulanger i Paris.

Bland Priaulx Rainiers verk finns t.ex. en stråkkvartett, som framfördes publikt 1944. Hon har skrivit en Sonat för viola, en Svit för klarinett, en oboe-kvartett (Quanta), ett Requiem – med mera!

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 118

Anna Lapwood (f. 1995)

“She is much more than a gifted organist, choral conductor and social media sensation…she’s a star on a mission”
The Sunday Times

Ni har väl inte missat Anna Lapwood? I februari sände Musikrevyn i P2 ett inslag om denna fantastiska organist. Det som först fångade min uppmärksamhet var att hon blivit uppmanad att ”spela som en man”. Jag fick också den kommentaren av en lärare under min studietid, men det var ju 20 år tidigare – har ingenting hänt på dessa år?

När jag läser om Anna Lapwood så framträder en oerhört energisk organist, kompositör, arrangör och missionär. Hon studerade både piano, violin, viola och komposition vid Junior Royal College of Music. Anna Lapwood fick högsta betyg i orgelspel vid Magdalen College (Oxford) och var den första kvinnan i skolans 560-åriga historia som fick ett orgelstipendium.

Anna Lapwood är nu Director of Music vid Pembroke College, där hon startat en flickkör som regelbundet sjunger Evensong. Hon jobbar aktivt för att tjejer ska få upp ögonen för att spela orgel och driver projektet ”Play like a girl”, vars syfte också är att göra upp med gamla fördomar.

På sociala medier medier marknadsför hon orgeln och orgelkonserter på ett nytt sätt, som är långt ifrån föreställningen om organisten som en lite osynlig person på en orgelläktare. Det är glitter och glamour och repertoaren väljs och arrangeras för att göra människor nyfikna på instrumentet. Det är väldigt uppfriskande!

Dessutom skriver hon musik! Såväl körstycken som arrangemang för orgel finns utgivet, och du hittar länkar på Annas hemsida. Du som spelar orgel kan med fördel köpa samlingen ”Gregoriana”, där Anna Lapwood sammanställt orgelstycken skrivna av kvinnor.

En stjärna på missionsuppdrag!

https://annalapwood.co.uk/video/drop-down-ye-heavens-anna-lapwood

https://sverigesradio.se/artikel/anna-lapwood-spelar-orgel-som-en-tjej

Prenumerera gärna!

Tonsättarinna nr 113

Faustina Hasse Hodges (1822-1895)

Veckans tonsättare föddes i England. Hennes far var organist, och alla fyra barnen gick faderns fotspår vad gäller yrkesval. Fadern emigrerade till USA och Faustina följde efter när hon var 19 år gammal.

På 1850-talet arbetade Faustina som organist och undervisade i orgel, piano och sång vid Troy Female Seminary. Vid samma tid började hon ge ut sina kompositioner. Det var klavermusik och vokalmusik hon skrev.

Ja, tyvärr finns det inte så mycket mer information att hitta om Faustina. Men jag hittar en inspelning av ”Blessed are the pure in heart”, för tre damröster. Det finns också en midifil på påsksången ”Day of days”, som verkar gå att köpa på sheetmusicdirect.com – länk här nedanför!

https://www.sheetmusicdirect.com/en-US/se/ID_No/1084301/Product.aspx

Vill du veta mer om kvinnliga tonsättare? Följ gärna genom att prenumerera på kommande inlägg!