Tonsättarinna nr 181

Elinor Remick Warren (1900-1991)

Jag fick ett mail från Berwaldhallen, där de gjorde reklam för en satsning på att framföra fyra olika rekvier under spelsäsongen. Jag tyckte det var en fin tanke, och bläddrade igenom programmet, bara för att konstatera att de valt verk av – Ja, just det – bara män! Dessutom var tre av verken ”de gamla vanliga” som alltid hörs varje höst. Inget fel med det, det är fin musik, men varför inte bredda utbudet? Jag bara undrar!

Elinor Remick Warren


Jag har tidigare gjort inlägg om kvinnor som skrivit rekvier, och här kommer då ytterligare en kvinna som har bidragit i denna kategori, nämligen Elinor Remick Warren. Elinor, föddes i Los Angeles, och invigdes i musikens värld av sin mor, som studerat för Franz Liszt. Pappan var en duktig sångare.


Warren studerade piano under skoltiden och fick musik publicerad av Schirmer musikförlag innan hon tog sin examen från high school. Sedan följde pianostudier och, efter att hon flyttat till New York, tog hon privatlektioner i komposition för Frank La Forge och Clarence Dickinson. Hon försörjde sig som ackompanjatör, bland annat genom samarbete med sångerskan Margaret Matzenauer.
På 1930-talet började Warren skriva större verk, bland annat verket ”The Harp Weaver” (damkör, orkester, baryton) och det symfoniska verket ”The Legend of King Arthur”. Warren inspirerades av den amerikanska naturen och hon var mestadels bosatt i Los Angeles, trots att New York ansågs vara det musikaliska navet i Amerika.
Warrens verk framfördes ofta under hennes livstid, och hon skrev över 200 verk. Många av dem har spelats in av orkestrar över hela världen.

Söker du ett Rekviem skrivet av en kvinna kan du leta efter, t.ex:
Heather Sorenson, Sasha Johnson Manning, Rebecca Dale, Helen Ostafew, Patricia van Ness, Deborah Cheetham, Rachel Fuller, Eleanor Daley, Cheryl Frances-Hoad, Nancy Galbraith, Cecilia McDowall, Marianna Bottini, Gabriella Gullin, Kerensa Briggs, Elisabetta Brusa, Agneta Sköld, Maria Lithell Flyg – och detta är på inget sätt en komplett lista!

Följ gärna bloggen genom att fylla i din e-postadress i fältet nedan!

Tonsättarinna nr 179

Gittan Glans (f. 1960)

Wolfgang Undorf

Veckans inlägg är skrivet av gäst-bloggaren Wolfgang Undorf, historiker, styrelsemedlem i KVAST och körsångare med stort intresse för musik av kvinnliga tonsättare m.m. Wolfgang har under åtta år bjudit in körsångare i Stockholmsområdet till ”Sommarkör” i Gustav Vasa kyrka, där han varje år presenterar musik av kända och mindre kända kvinnliga körtonsättare från hela världen, från renässansen och framåt

Gittan Glans

Veckans tonsättare är en pigg allkonstnär, professionell pianist, dragspelsartist, trombonist och körtonsättare med en fräsch approach till just den senare genren.
Hon är en erfaren arrangör och tonsättare, men jag är särskilt glad för att hon på senare tid har trätt fram som tonsättare av musik för kör och symfoniorkester.
Jag vet inte hur länge hon redan skrivit för kör, men 2021 trädde hon fram i rampljuset när hon vann Allmänna sången & Anders Wall Composition Award med ”When breathing like a bird”, ett verk för kör a cappella. Stycket består av fyra satser med varsin karaktär, utmaning och belöning. Allt hålls ihop av att varje sats byggs upp kring en del av en gemensam melodi. 
Tonsättaren har själv sjungit mycket i kör, bl.a. i Göteborgs Kammarkör, står det i pressmeddelandet från Allmänna sången 2021. 

Om du vill kan du prenumerera på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!

Tonsättarinna nr 177

Sofia Östling (f. 1992)

Veckans tonsättare är sedan 2021 verksam som kyrkomusiker i Lunds Allhelgonakyrka. Sofia Östling är uppvuxen i Dalarna, där hon tidigt kom i kontakt med folkmusiken genom fiolspel. Redan som 9–10-åring blev hon fascinerad av orgeln, och beslutet att bli organist växte fram tidigt. Hon tog orgelspelarbevis vid tolv års ålder och började kort därefter vikariera i församlingar – något som imponerade (och kanske till och med väckte lite avund) hos jämnåriga som fortfarande funderade på vad de ville göra.


Studierna tog henne via Musikkonservatoriet i Falun till musikhögskolorna i Stockholm och Göteborg. Därefter följde två år i Amsterdam för fördjupade orgelstudier, och senare även masterprogram i vokalmusik och kördirigering vid Musikhögskolan i Malmö.
Utöver arbetet i Allhelgonakyrkan är Sofia också grundare av SKO – Sveriges kvinnliga organister – en förening som verkar för att synliggöra och stärka kvinnliga yrkesutövare inom orgel- och kyrkomusikfältet.


Under 2024–2025 har Sofias tonsättarskap fått särskild uppmärksamhet genom verket ”Om Gud skulle vandra på jorden”, med text av Åsa Hagberg. Idén till verket väcktes av Marianne Greip på Sveriges Radio, som sammanförde Åsa och Sofia i ett projekt de länge hade pratat om att göra tillsammans.
– Jag kunde nog inte ens drömma om den här beställningen, berättar Sofia, så det var både häftigt och roligt! Jag blev oerhört motiverad, och det kändes som ett väldigt fint uppdrag att få.
Verket uruppfördes i Sveriges Radio i augusti 2024. Under våren 2025 framfördes det också live för första gången, i Lunds Allhelgonakyrka.
Responsen har varit mycket positiv, och arbetet med att publicera noterna pågår. Musikaliskt rör sig verket i ett fält där det folkliga möter det sakrala – ett signum för Sofia Östlings tonspråk. Hon beskriver sin musik som melodisk med en folklig tonalitet, och hon skriver gärna för kör men kommer framöver även komponera mer för orgel.


Skrivprocessen börjar ofta i tanken.
– Jag arbetar mycket inne i huvudet. När jag kommer på ett motiv skriver jag ner det för att inte tappa bort det – men det är ofta som om formen redan är ganska färdig när jag väl börjar skriva.
Med en växande katalog och en stark känsla för text och klang etablerar Sofia Östling sig som tonsättare med ett eget konstnärligt uttryck – rotat i tradition, men med blicken riktad mot nya musikaliska sammanhang.

Här läser du mer om Sofia:
https://sofiaostling.com

https://www.sverigeskvinnligaorganister.se

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/gudstjansten-om-gud-skulle-vandra-pa-jorden-repris

Fyll i din e-postadress för att få en avisering när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 175

Judith Ward

En brittisk tonsättare, som jag snubblade över är Judith Ward. Jag hittade hennes vackra Agnus Dei ur ”Mass for St Mark”, skriven för kör och orgel. Den föreföll mig ”ren och enkel”, utan att vara banal, och tonspråket tilltalade mig.

Ward är körledare och organist i Wallingford Parish Church, och sjunger själv i flera ensembler och spelar violin i en orkester (Langtree Sinfonia). Hon har skrivit musik för gudstjänstbruk och för kyrkokörer, och hennes körverk har framförts inte bara i England utan också i Frankrike, Sverige, USA och Peru.

Det finns också några orgelstycken som man kan lyssna på via Wards hemsida. Surfa in och lyssna på ”Gloria tibi Trinitas”!

https://www.judithwardmusic.co.uk

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 173

Margaret Rizza (f. 1929)

Det här är en spännande kvinna, som är en sinnebild för att det aldrig är för sent att börja skriva musik.
Rizza studerade först piano vid Royal College of London, men då hon inte tyckte hon var tillräckligt skicklig bytte hon spår och studerade sång istället. Hon studerade opera i London, följt av vidare studier i Siena och Rom. Under 25 år hade hon en framgångsrik operakarriär där hon bland annat jobbade med dirigenter som Leonard Bernstein, Benjamin Britten och Igor Stravinskij.

Hon gifte sig och fick två barn med förlagsmannen Georg Rizza.
Från 1977 fram til 1994 undervisade hon i sång vid Guildhall i London. Hon var också engagerad i att låta studenterna dela med sig av sin musik genom att framträda på fängelser, sjukhus, skolor för blinda, med mera, med mera!

Rizza började komponera först 1997, när hon alltså var 68 år gammal. Hon har skrivit en mängd sakral körmusik, och noter finns att köpa via flera svenska förlag.
Det häfte som heter ”Källor av liv” (Gehrmans notförlag), har vi använt i min församling. Där finns användbara sånger för kyrkoåret som funkar även i mindre sammanhang, med flexibla instrumentstämmor som gör att man kan skapa variation.

”Trinity blessing” har jag lyssnat på en del nu – ett i mitt tycke snyggt och välklingande körstycke!

På streamingtjänsterna finns det mycket att lyssna på, och noter kan köpas från våra svenska förlag, eller från RSCM:

https://www.rscmshop.com/search-results?query=Rizza

https://www.margaretrizzamusic.com

Vill du ha en påminnelse när nya inlägg publiceras? Fyll i din e-postadress i fältet nedan!

Tonsättarinna nr 169

Maija Einfelde (f. 1939)

”… I do not really understand my younger colleagues when they declare that they wish to extinguish any kind of Latvian roots in their music. I am happy if there are national roots in music and I am sad if they are not there. It is satisfying when you know what happens in the world, and still you remain who you are.”
Maija Einfelde

Det här tipset kom till mig från en f.d. studiekamrat på Musikhögskolan. Jag blir glad för alla bidrag, och inte minst i det här fallet, när jag inte kände till tonsättaren förut! Tipsaren nämnde hennes ”Ave Maria”, som finns för blandad kör och orgel, men också i en soloversion för orgel. På YouTube hittar jag även en version för damkör och orgel.

Bild från https://www.lmic.lv/en


Einfelde är en lettisk tonsättare. Hennes pappa var orgelbyggare och hennes mamma var organist. Maija utbildade sig i Riga och tog examen i komposition 1966. Hon har sedan undervisat i teori och komposition.
Einfeldes skriver mest kör- och kammarmusik. År 1997 vann hon The International Barlow Endowment for Music Composition Competition (i USA), och fick därmed internationellt erkännande, vilket resulterade i flera beställningar. Hon har bland annat skrivit för den kända Hilliard-ensemblen.
Förutom ”Ave Maria” ska jag försöka införliva orgelstycket ”Sanctus” i min repertoar.
För dig med en större kör kanske ”Lux Aeterna” kan vara något.

Mer information om Einfelde och hennes musik hittar du på Latvian Music Information Center:

https://www.lmic.lv/en/composers/maija-einfelde-302#work

Noter kan köpas via:
musicabaltica.com

Följ gärna bloggen genom att prenumerera på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 168

Maddalena Casulana (1544- ca 1590)

“I want to show the world, as much as I can as a musician, the mistake that men make in thinking that they alone possess the gifts of intelligence and that such gifts are never given to women.”

Casulana var lutenist, sångerskan och kompositör, troligen var hon från trakten av Siena i Italien. Inte mycket är känt om hennes liv och skapande. 1566 skrev hon fyra madrigaler i en samling som heter ”Il Desiderio”. 1568 publicerades en madrigalbok för fyra röster, ”Il primo libero di madrigal”. Detta är troligen den första tryckta utgåvan av musik av en kvinna.

Bild från musicbywomen.org – länk nedan!

Samma år ska Orlando di Lasso ha dirigerat ett av Magdalenas stycken vid det Bayerska hovet. Casulana publicerade flera böcker med madrigaler, i Venedig, och flera sånger hade en dedikation till Isabella av Medici, som hon antas ha stått nära.
2022 återfanns ytterligare 17 av Casulanas madrigaler, och några av dem framfördes av BBC i ett radioprogram på internationella kvinnodagen samma år.

Jag tipsar om siten musicbywomen.org (länk härunder) – ännu en webbplats som vill synliggöra och berätta om kvinnors musik!

https://www.musicbywomen.org/composer/maddalena-casulana

Följ gärna min blogg för uppdateringar när nya inlägg kommer!

Tonsättarinna nr 165

Viktoria Klint (f. 1987)

Veckans tonsättare är också verksam som kyrkomusiker i Vaksala församling i Uppsala. Hon är uppväxt utanför Tranås i Småland, och hon har skrivit musik för orgel, piano och kör. Skapandet är en viktig del av livet för Viktoria, och hon hämtar mycket inspiration från bibelord och det som sker omkring henne.
Jag kom först i kontakt med Klints musik via orgelstycket som heter ”Ljusning”. Jag har spelat det ett flertal gånger, och det blir alltid omtyckt av åhörarna. Verket finns utgivet på Wessmans notförlag. Ett nytt orgelstycke som heter ”Expre” uruppförs nu i sommar – det ska bli spännande att höra!

På Wessmans förlag finns också ett pianostycke utgivet: ”Ut i det blå”.

För kör har Klint några sånger utgivna på Gehrmans förlag. För blandad kör a capella finns ”Ogripbar” (länk till inspelning nedan), övriga stycken är för blandad kör eller damkör med pianokomp. Titlarna är: ”Alltid hos dig”,
”Res dig stråla i ljus”, ”Mitt hjärta är redo”, ”I mitt hjärta”.

 

”Ut i det blå” – piano.
Noter:
https://www.wessmans.com/Article/202449—-ut-i-det-bl%C3%A5-instr

”Ljusning” – orgel.
Noter:
https://wessmans.com/Article/202255—-ljusning-orgel

Följ gärna bloggen genom att prenumerera på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 164

Hedwige Chrétien (1859-1944)

Härförleden var jag på en orgel-lunchkonsert i en av landets domkyrkor. En inbjuden organist spelade fransk romantisk musik. Och ja, det var bara manliga kompositörer på agendan. Nuförtiden går jag igång på sådant. Varför inte leta fram åtminstone EN kvinna också, för att nyansera bilden av, i det här fallet, den franska romantiken? Det är ju inte precis någon brist på kvinnor under den tidsperioden.

Den här veckans tonsättarinna är kanske inte lika känd som Lili Boulanger, Louise Farrenc, Charlotte Sohy, Augusta Holmes med flera. Informationen om Hedwige Chrétien är knapphändig, och min franska är inte vad den varit, men Chrétien studerade vid Paris-konservatoriet, där hon hade César Franck som orgellärare. Hon studerade också piano och komposition. Hon vann flera priser, bland annat i komposition, innan hon gifte sig och fick två barn.
Hon återvände till konservatoriet som lärare, men lämnade det 1892 för att helt och hållet ägna sig åt att komponera.
Chretien skrev omkring 150 verk, bland annat opera, kammarmusik, körverk och orgelmusik. Det finns också en samling med lättare orgelstycken lämpliga för elever (Album für junge Organisten, kan köpas från Echomusik).

Prenumerera med fördel på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 163

Ida Moberg (1859-1947)

Ida Moberg föddes i Helsingfors och den musikaliska banan började som sångerska och musiklärare. Detta var mycket tack vare Anna Blomqvist, som var tonsättare, kördirigent och konstnärlig ledare på ”Svenska fruntimmersskolan” i Helsingfors, där Moberg studerade under 1870-talet. Blomqvist fick stor betydelse för Ida och blev hennes mentor under hela livet.

Moberg studerade komposition vid det som nu är Helsingfors Filharmoniska orkester och hon hade bland andra Jean Sibelius som lärare. Hon studerade också i Dresden, där hon också kom i kontakt med antroposofen Rudolf Steiner.

Läs mer om Ida Moberg här:
https://www.fmq.fi/articles/ida-moberg

Följ gärna bloggen genom att prenumerera på kommande inlägg!