Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 130

Fanny Källström (f. 1995)

Jag sitter de här sista veckorna före semestern och letar körrepertoar inför höstterminen. Allhelgonahelgen blir min uppgift i år, och jag har funderat på att göra något requiem, varför jag samlat på mig några partitur på verk skrivna av kvinnor.

Ett partitur som också legat på mitt bord ett tag är ”Tiden har sin gång”, folkmusikmässan skriven av Fanny Källström.

Fanny är uppväxt i en musikalisk familj i Häggdånger utanför Härnösand, och har studerat vid Musikhögskolan i Malmö och vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm. ”Tiden har sin gång” var hennes examensarbete, och för detta fick hon 2023 STIMS pris ”Årets kompositör” inom folk/världsmusik. En del av motiveringen löd:

”Stora kompositioner och arrangemang för kammarkör, kyrkorgel, kontrabas och fullödigt polskespel på fiol. Allt sammanvävt i ett fjäderlätt driv som samtidigt bär djupaste tyngd. Hon hanterar både text och ton och för de två elementen samman i symbios.”

Mässan är för kör, två fioler, kontrabas och orgel, och från början var tanken att använda den latinska texten. Men under arbetets gång kom den svenska texten till, och den blev ett sätt att tolka mässans texter och ge dem en personlig innebörd.

I förordet till partituret har Fanny skrivit:

”Tiden går och livet är förgängligt, både det som är bra men också det som är tungt och svårt, jag tänker att det finns något trösterikt i det. Och det enda vi människor egentligen kan göra är att försöka se det vackra och ljusa i världen och i alla människor under den lilla tid som vi har här på jorden, allt medan tiden har sin gång.”

Verket uruppfördes på ett mycket fint sätt av Jacobs vokalensemble (2022). Enligt uppgift ska nämnda ensemble också spela in det på skiva som utkommer i januari.

Film från uruppförandet finns på youtube (länk nedan). Det fjäderlätta drivet är mycket påtagligt, och du lyssnar på egen risk: det finns gott om melodier som fastnar i huvudet, och som sedan är svåra att få därifrån!

Jag har noterat att det här verket framförs en del runtomkring, och jag tror att det kan bli ett verk som hör till standardrepertoaren och som också kan bli en favorit för såväl körsångare som åhörare. Det ska bli spännande att följa Fanny Källström, och se vad som kommer härnäst!

https://www.stim.se/sv/nyheter/fanny-kallstrom-ar-arets-kompositor-inom-folk-och-varldsmusik

Vill du ha info om kommande inlägg? Fyll i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 129

Emma Louise Ashford (1850-1930)

Den här tonsättarinnan har varit med på ett litet hörn förut, när jag presenterade orgelmusik av kvinnor i några olika inlägg, men hon förtjänar lite mer uppmärksamhet. Jag blev påmind om henne när jag läste sommarmusikprogrammet för Linköpings domkyrka, där stycket ”Fanfar i g-moll” av Ashford framfördes i veckan. Studera gärna Linköpings domkyrkas sommarprogram – där finns kvinnliga tonsättare representerade vid ALLA konserter! Dessutom är det många kvinnor som spelar!

Ashford var organist och kompositör, verksam i USA. Hon hade ett livslångt engagemang i kyrkan, både som sångerska och som organist. Hon fick sin tidiga musikaliska utbildning av pappan, som var sånglärare, och sedan följde studier i piano, orgel och komposition för ett antal olika lärare.

Emma och hennes make ledde flera körer i några av de största församlingarna i Nashville, och det var sedan de flyttat dit som Emma började bli uppmärksammad som tonsättare. Om jag förstått saken rätt arbetade hon då, förutom som körledare, också som organist i flera kyrkor, samtidigt som hon skrev musik.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 128

Maria Schneider (f. 1960)

Vid min dator hänger ”A celebration of female composers – womens history month”. Den publicerades på en webbsida som heter icancompose.se för rätt länge sedan, och den tjänar som inspiration då jag vill hitta en ny tonsättare att presentera. En av kvinnorna på listan heter Maria Schneider – ett namn jag inte är bekant med!

Schneider är verksam i USA. Hon lärde sig spela piano tidigt och började även komponera i unga år. Hon har studerat komposition bl.a. vid University of Minnesota och vid Eastman School of Music (New York).

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 127

Alma Mahler (f. 1879-1964)

Jag har lite grand undvikit de mest kända kvinnliga kompositörerna här på bloggen, men nu kan jag inte låta bli att lyfta Alma Mahler. Hon är lite extra aktuell för mig just nu, eftersom jag ska sjunga en av hennes sånger på konsert inom kort.

Almas far var målare, modern finns ingen information om. Om Alma själv finns det mest uppgifter om hennes olika relationer och de män hon var gift med. När Alma gifte sig med Gustav ställde han krav på henne att hon skulle vara hans hustru, och inte hans kollega, d.v.s. att hon skulle sluta skriva musik. Man kan ana att detta satte sina spår i deras relation.

När Gustav dog återupptog Alma komponerandet. Vad jag kan utläsa tros Alma Mahler ha skrivit mer än 100 sånger och kammarmusikverk. Långt ifrån alla finns bevarade för eftervärlden.

Alma gifte om sig med en judisk författare och blev, liksom så många andra, tvungen att fly från Wien. Hon lämnade landet 1938 och bosatte sig i New York.

Bland Alma Mahlers sånger finns både de med stor dramatik och de som är mer lyriska. Jag delar två favoritsånger!

Prenumerera gärna på kommande inlägg – fyll i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 126

Dame Judith Weir (f. 1954)

Vi har nyligen fått en färsk rapport från Donne som undersökt jämställdheten när det gäller repertoarval i ett hundratal orkestrar världen över. Rapporten slår fast att 92,5% av det som spelas är skrivet av män. 89,3% är skrivet av vita män, och 78,4% av döda, vita män. Man har också sett att andelen musik av kvinnor och icke-binära minskar.

Det som möjligen är lite glädjande är att två svenska orkestrar ligger på topp-tio-listan över orkestrar med mest jämställd repertoar, och då talar vi om siffror på 22-38% som är skrivet av kvinnor i de ensemblerna. Läs gärna hela rapporten på länken:

Klicka för att komma åt DonneReport2024.pdf

Donne är en engelsk organisation, väl värd att följa för dig som är intresserad av kvinnors musik, det finns mycket att läsa på deras hemsida!

https://donne-uk.org

Jag har inte räknat, men jag tror möjligen att andelen kompositörer från just England kan vara i majoritet på min blogg. Idag blir det ytterligare en i Dame Judith Weir. Jag lyssnade på hennes ”Wild mossy mountains”, som jag kände åtminstone bitvis gav uttryck för den frustration man kan känna inför vissa delar av tillvaron (t.ex. bristen på jämställdhet i konserthusens repertoar).

Judith Weir föddes i Skottland men växte upp i närheten av London. Hon spelade oboe i National Youth Orchestra of Great Britan, och studerade komposition för John Tavener.

Under en period skrev hon flera operor som framförts såväl i England som i Tyskland, Österrike, med flera länder.

På 90-talet var Judith composer in residence för City of Birmingham Orchestra, och då skrev hon ett flertal verk för orkester och kör.

På senare tid har hon också skrivit enbart för kör. Jag fastnade speciellt för den vackra ”My guardian angel”, men det finns många vackra körstycken, och mycket musik av Judith Weir på streaming-tjänsterna. På hennes hemsida finns länkar till de förlag som säljer noter på hennes musik.

https://www.judithweir.com/about

Följ gärna min blogg genom att prenumerera på kommande inlägg. Fyll i din mailadress nedan!

Tonsättarinna nr 125

Mrs Philarmonica (verksam 1715)

Barocken, d.v.s. den musikhistoriska tidsperiod som sträcker sig från ca 1600 till ca 1750, är känd för många genom kompositörer som Bach, Händel, Vivaldi, med flera. På senare tid har även en del kvinnor lyfts fram, som t.ex. Elisabeth Jaquet de La Guerre och Barbara Strozzi.

Kvinnan jag vill lyfta den här gången vet man inte så mycket om. Det finns någon arkivuppgift som belägger att hon var aktiv och verksam år 1715, men vilket år hon föddes och dog vet man inte. Inte heller hennes namn är känt, bara pseudonymen under vilken hon publicerade sin musik: ”Mrs Philarmonica”.

Det vi vet är att hon var verksam i England och att hon skrev och gav ut en samling av 6 triosonater (för två fioler, cello och continuo) och 6 divertimenti (för 2 fioler, cello och harpa/orgel).

En svensk ensemble som spelar barockmusik av bland annat Mrs Philarmonica är ”Brustna Hjärtan barock”, lyssna gärna på deras inspelningar och passa på att höra dem live om du har möjlighet!
Det finns också en tysk ensemble som spelat in barockmusik av flera kvinnor. Sök på ”Women 4 barock” på streaming-tjänsterna så hittar du mycket fin musik, inte bara av Mrs Philarmonica (några länkar nedan!).

https://www.spirit-of-musicke.com

http://www.brustnahjartan.se/

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 124

Sally Beamish (f. 1956)

Åter vänder vi blickarna mot England och denna tonsättare som är född i London. Den musikaliska karriären började hon som violaspelare i bl.a. Academy of St Martins och London Sinfonietta. 1990 flyttade hon till Skottland för att ägna sig åt att komponera. Sally Beamish är känd för ett antal solostycken för internationellt erkända solister som Dame Evelyn Glennie, Håkan Hardenberger, Janine Jansen, Martin Fröst, m.fl.

Sally Beamish har skrivit tre oratorier, bland annat ett som heter ”The Judas passion”. I beskrivningen av verket står det: ”Väljer Judas, eller blir han utvald, att förråda Jesus? David Harsent’s kraftfulla libretto ställer många frågor”. Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon inspelning av detta, men det är skrivet för ett par solister, kör och orkester.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 123

Ina Boyle (1889-1967)

”Känner du till den här kvinnan?” Frågan kom från en av er som regelbundet följer min blogg. Kvinnan det gällde var Ina Boyle, som jag inte tidigare hade hört talas om! Jag blir så glad varje gång någon återkommer till mig med ett nytt namn som ni upptäckt. Inte bara för att jag älskar att upptäcka nya saker och lära mig mer, men också för att det betyder att det finns fler som kanske ser med lite nya ögon när ni letar efter musik, och lägger märke till det som inte är känt sedan tidigare.

Vem var då Ina Boyle? Hon föddes och bodde hela sitt liv på Irland. Hon levde ett ganska obemärkt liv där hon tog hand om sina föräldrar och sin syster. Hon fick sin första musikaliska skolning av sin far, lärde sig spela fiol och cello av sin guvernant, och fick så småningom lektioner i musikteori och studerade vid Trinity College i Dublin. Hon fortsatte sedan att studera komposition och åkte regelbundet till London för att studera för Ralph Vaughan Williams, en välkänd engelsk tonsättare, som ansåg att hon var mycket begåvad.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 122

Anna Cederberg-Orreteg (f. 1958)

Även om det fortfarande är isande kallt (där jag bor kom det snö häromdagen) så befinner vi oss i vårtid. Valborg närmar sig och man kan anta att våren kommer att sjungas in vid valborgseldar runt om i landet. Troligen med ”de gamla vanliga” dängorna, ja ni vet säkert vilka det är!

På området vårsånger för kör finns det stor potential för förbättring när det gäller att lyfta in kvinnliga tonsättare. För ett tag sedan träffade jag Anna Braw, som också är engagerad i frågan om musik av kvinnor. Hon har gjort flera spellistor på Spotify på olika teman, med musik av kvinnliga kompositörer, bland annat en med vårmusik (länk nedan). Det är inte bara körmusik på den listan, utan en härlig blandning – hoppas du blir inspirerad och hittar något du vill framföra!

På den här listan hittar du körstycket ”Välkommen åter snälla sol” skrivet av veckans tonsättare Anna Cederberg-Orreteg. Det är ett oerhört finstämt och vackert stycke, som kanske inte skulle göra sig så bra utomhus vid en valborgseld, men definitivt vid en vårkonsert i kyrkan. Jag har själv tonsatt den här texten, som lite otippat är skriven av August Strindberg.

Anna Cederberg-Orreteg är verksam i Stockholm och har under sin yrkesverksamma tid framförallt jobbat som musiklärare i grundskola och på gymnasium, samt i Farsta musikklasser. Jag förknippade ganska länge Anna med bra, välklingade och pedagogiska sånger för barn- och diskantkör – ett nog så viktigt område! Men hon har skrivit så mycket mer!

Jag sjunger i en liten damensemble där vi nyligen framförde ”Kyrie” ur Missa brevis (damkör SSAA). Det kräver en del för att det ska klinga rent, men det är väl värt mödan och utmaningen. Ett annat tips för dig som leder damkör är sången ”Är kärleken” (SSA).

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 121

Ivy Priaulx Rainier (1903-1986)

Om jag inte tidigare tipsat om den här kartan, så gör jag det nu:

https://svmusicology.com/mapa?lang=en

Den visar på inget sätt all världens kvinnliga tonsättare, men är ju lite spännande att botanisera på ändå, i jakten på kvinnor jorden runt som skriver musik.

Den här tonsättaren fanns under Sydafrika, där hon var född och bodde som barn och ung. När hon var 17 år flyttade familjen till England.

Hennes musikaliska utbildning började med fiolspel vid South African College of Music i Kapstaden. Musikutbildningen fortsatte i London, och Ivy undervisade sedan i Bristol. Som kompositör ansåg hon sig vara självlärd, även om hon studerade ett år för Nadia Boulanger i Paris.

Bland Priaulx Rainiers verk finns t.ex. en stråkkvartett, som framfördes publikt 1944. Hon har skrivit en Sonat för viola, en Svit för klarinett, en oboe-kvartett (Quanta), ett Requiem – med mera!

Fortsätt läsa