Blogg

Veckans tonsättarinna 4

Ethel Smyth

För ett par år sedan kom jag för första gången i kontakt med namnet Ethel Smyth. Det var på den tiden man kunde gå till konserthuset och lyssna på konserter live, med publik närvarande! Jag minns just nu inte vilket stycke det var av Smyth som spelades, men jag minns att det var mäktig och imponerande musik. I samma veva framfördes Smyths Mässa för kör och orkester, för första gången i Sverige, det torde ha varit 2019.

Ethel Smyth

Ethel Smyth föddes 1858 i England, som barn nummer fyra i en syskonskara på åtta. Fadern, som var general i brittiska armén, motsatte sig bestämt att Ethel skulle ägna sig åt musik. Hon studerade först privat, men efter att ha tagit striden med sin far, fick hon till slut lov att börja på musikkonservatoriet i Leipzig – det som grundades av Felix Mendelssohn. Hennes lärare i komposition var Carl Reinecke. Ethel blev dock väldigt besviken på undervisningen, som hon ansåg höll en alldeles för låg nivå. Hon lämnade därför skolan efter bara ett år, och fortsatte med privata studier för Heinrich von Herzogenberg. Genom honom kom hon i kontakt med Clara Schumann och Johannes Brahms, och tidigare hade hon träffat både Dvorak, Grieg och Tjajkovskij.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 4

3 Hildegard av Bingen

“Min nya sång måste sväva som en fjäder på Guds andedräkt. Utan musik är ord enbart tomma skal. Ord lever först när de får tondräkt, eftersom orden är kroppen och musiken är anden”.

Ovanstående ord är uttalade av nästa kvinnliga kompositör; Hildegard av Bingen. Och vi förflyttar oss nu tillbaka till medeltiden, till en av våra musikaliska urmödrar. Redan då, ja, till och med tidigare, fanns det kvinnor som skrev musik. De fanns, men vi vet så lite om dem!

Barndom

Hildegard föddes 1098 i Bermersheim och dog 1179 i Bingen. Redan som litet barn hade Hildegard visioner. När Hildegard var åtta år gammal, bestämde hennes föräldrar, som troligen tillhörde aristokratin, att erbjuda henne som oblat (lekmannaansluten) till klostret Disibodenberg. Hildegard bodde isolerad i ett litet rum tillsammans med sin 14-åriga lärare Jutta, och kanske någon tjänare. Kvinnorna gömdes undan för världen, dels för att det ansågs bäst för deras själar, men också som en ära till Gud.

Fortsätt läsa 3 Hildegard av Bingen

2 Alice Tegnér

Vid en städning i min pappas lägenhet hittade jag ovanstående album, och förflyttades till min barndom. Jag kommer ihåg att den där skivan (och andra) gick varma hemma i huset när jag var barn. Vår mamma sjöng inte med oss, hon hörde nog till en av alla dem som blivit tystade i skolan som barn.

Alice Tegnér har det gemensamt med förra veckans tonsättarinna (Elfrida Andrée) att hon hade en far som uppmuntrade henne och såg till att hon fick förkovra sig i musiken. Alice föddes 1864 som barn nummer två av fyra, till Sofie och Eduard Sandström. Familjen bodde i Karlshamn och pappa Eduard var sjökapten och därmed frånvarande långa perioder.

Som barn var Alice och systern Nanna omgivna av musiken. Dels ifrån pappan som tog med sig musik hem från sina resor, men också från tjänstefolket som sjöng visor under arbetet i köket.

Fortsätt läsa 2 Alice Tegnér

Elfrida Andrée

Veckans tonsättarinna 1

Elfrida Andrée vid orgeln i Göteborgs domkyrka

Under året 2021, ska vi i Ösmo-Torö församling lyfta fram kvinnor på olika sätt. Varför just i år? Idén föddes ur vetskapen att det i år är precis hundra år sedan som Sveriges kvinnor fick rösta i allmänna val.

Det startade som en idé från oss kyrkomusiker att bara framföra musik av kvinnor under ett helt år. Är det möjligt? Finns det ens så mycket musik skriven av kvinnor? Och går det att hitta musik för alla våra olika körer och grupper som passar in under kyrkoåret?

Resten av arbetslaget gick också igång på idén om att lyfta fram kvinnorna. Ofta har kvinnorna haft en minst lika viktig roll som männen under historien, men sällan har de uppmärksammats för sina insatser. Det finns ju kvinnor nämnda i bibeln, kan man lära sig mer om dem? Finns det kvinnor i den lokala historien som man kan lyfta fram? Frågorna är många, och en del svar kommer vi att finna under året!

Nu är hjulet i rullning, och vi har nog lite till mans (eller kvinns!) börjat gräva i notarkiv och på nätet och på andra ställen, för att hitta kvinnorna och deras musik.

En kvinna, som verkligen varit av avgörande betydelse för oss kyrkomusiker, är Elfrida Andrée. Elfrida var den kvinna som, tillsammans med sin far, bröt ny mark och åstadkom lagändringar så att kvinnor fick jobba som telegrafister och organister.

Fortsätt läsa Elfrida Andrée