Blogg

Veckans tonsättarinna 15

Vittoria (Raffaella?) Aleotti

För två veckor sedan skrev jag om Eleonora d’Este som föddes (1515) i den Italienska staden Ferrara. Vi återkommer nu till samma stad, där det omkring år 1575 föddes ytterligare en musikalisk kvinna vid namn Vittoria Aleotti.

Vittorias far, som var en uppburen arkitekt, skriver att hans dotter blev intresserad av musik när hon lyssnade på en äldre systers musicerande. I mycket unga år lärde hon sig spela harpa, och redan i 6-7-årsåldern skickades hon till klostret San Vito, som var välkänt för att ha fostrat musikaliska talanger. Som 14-åring valde Vittoria att bli nunna och viga sitt liv åt Gud.

Raffaella

Giovanni Battista Aleotti, Vittorias far, lär ha haft fem döttrar, men det finns inga belägg för att någon av dem hette Raffaella. En del har antagit att Vittoria antog namnet Raffaella när hon gick i kloster. Andra tror att de i själva verket var systrar. Efter år 1593 hör man inte talas om Vittoria mer, men däremot om Raffaella. Hur det egentligen ligger till med detta kanske vi aldrig helt säkert kan hitta svaret på.

Vittoria publicerade en del madrigaler, den första troligen 1591. 1593 kom sedan en samling med åtta madrigaler (Ghirlanda de madrgiali a quatro voci). Samma år publicerade Raffaella en bok med motetter – Sacrae cantiones quinque, septem, octo, & decem vocibus decantande. Denna samling är speciell, då den förmodligen är den första utgivna boken med musik av en kvinna. 

Raffaella var känd för sin skicklighet som organist, men hon spelade också andra instrument som t.ex. harpa och trombone. I en källa uppges att Raffaella år 1593 tog över den musikaliska ledningen i klostret, och fick ansvar för 23 sångare och flera instrumentalister (harpa, luta, kontrabas, flöjt, trombone, m.fl.).

Raffaella dog omkring 1646.

https://imslp.org/wiki/Category:Aleotti,_Vittoria

https://imslp.org/wiki/Ghirlanda_de_Madrigali_a_4_voci_(Aleotti,_Vittoria)

Prenumerera gärna på inläggen genom att fylla i din e-postadress och klicka på “Prenumerera”.

Veckans tonsättarinna 14

Anna-Karin Klockar

Den här veckan har jag valt en svensk, nutida kompositör, som heter Anna-Karin Klockar. Hon föddes 1960 i Dalarna. Anna-Karin har studerat såväl cello som piano, sång och orgel. Hon har studerat komposition privat men också gått Arrangering/Komposition vid Musikhögskolan i Stockholm med flera namnkunniga lärare (Lars-Erik Rosell, Daniel Börtz, Bengt-Arne Wallin, mfl.)

Efter att hon avslutat sina studier i huvudstaden begav hon dig till Rom, där hon varit kompositör och arrangör i film- och TV-produktioner, men även skrivit musik för radio och teater.

Efter 25 år i Italien återkom hon till Sverige och Falun där hon nu är bosatt. År 2014 vann hon Svenska kyrkans kompositionstävling med stycket ”Missa Dalecarliensis”, och 2016 vann hon Allmänna sångens och Anders Wall Composition award med verket ”Speeches”.

Av Anna-Karin Klockar finns utgivet 9 körstycken på Gehrmans musikförlag.  Två stycken som vi valt att använda i våra körer under det här året är ”Vem gjorde skyn så klar och blå” med text av Betty Ehrenborg, och ”Aftonbön” med text av Karin Boye. Båda dessa stycken är helt klart överkomliga, och mycket vackra!

https://www.gehrmans.se/search?filter-originator=klockar%2c+anna-karin

Missa inga inlägg! Prenumerara på bloggen genom att fylla i din e-postadress och klicka “Prenumerera”

Veckans tonsättarinna 13

Eleonora d’Este

Tiden efter Hildegard av Bingen, d.v.s. på 13- och 1400-talen, fanns det förstås många kvinnor som skrev musik, men det verkar vara väldigt lite bevarat av denna musik till våra dagar. När vi kommer fram till 1500-talet och senare finns det desto fler kvinnor att upptäcka!

Ferrara

Eleonora d’Este föddes 1515 i staden Ferrara, nordost om Bologna i norra Italien. Hon var yngsta dotter till Lucrezia Borgia, som dog i barnsäng när Eleonora var fyra år gammal (då hade hon sannolikt fött 10 barn). Eleonoras far, Alfonso d’Este (Lucrezias tredje man), var hertig i staden.

Lucrezia, Eleonoras mor.

Moderns död medförde att Eleonora fick flytta till klostret ”Corpus Domini” i Ferrara, eftersom det inte fanns någon vid hovet som kunde ta hand om henne. Vid åtta års ålder bestämde hon sig för att träda in i klostret och när hon var 18 år blev hon abedissa. Det kan tyckas vara en ung ålder för att bli ledare i klostret, men även Lucrezia blev i unga år guvenör i Spoleto.

I klostret kunde Eleonora ägna sig åt det hon mest av allt ville: att studera och utöva musik. Hon fick en grundlig musikalisk utbildning, vilket var ovanligt för kvinnor på den tiden, och utvecklades till en skicklig musiker och tonsättare.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 13

Veckans tonsättarinna 12

Kassia

Nu tar vi åter klivet tillbaka i historien, till en av våra musikaliska förmödrar, nämligen den heliga Kassiani, eller Kassia som hon också kallas. Kassia föddes i Konstantinopel omkring år 805. Familjen var förmögen, och Kassia beskrivs som både intelligent och vacker. Hon visste från tidig ålder att hon ville viga sitt liv åt Kristus och bli nunna.

830 arrangerades en s.k. brudvisning där kejsar Teofilus skulle välja sin brud. Kassia var en av kandidaterna och enligt legenden närmade sig Teofilus henne med det gyllene äpple som han skulle ge den han utvalda. För att testa Kassia ska Teofilus ha sagt: ”Genom kvinnan kom fördärvet” (syftande på Evas fall i Edens lustgård). Kassia ska då ha svarat honom: ”Men från kvinnan kom också det som är mest förträffligt” (syftande på Guds moder som födde Guds son). När Teofilus fick detta svar blev han förolämpad och valde istället en annan kvinna till sin maka.

Kassia var nog helt nöjd med detta – hon hade ju i tidig ålder bestämt sig för att bli nunna. Vi vet inte något om Kassias barndom eller ungdom, men 843 grundade hon ett kloster utanför Konstantinopel och blev abedissa. På detta sätt fick hon möjlighet att ägna sig åt sitt komponerande. Kassias kloster låg nära klostret Stoudios, och hon hade ett nära samarbete med Theodore av Stoudios, som bevarade hennes kompositioner för eftervärlden.

Under kejsar Teofilus styre förföljdes alla som dyrkade ikoner (den s.k. ikonoklastiska schismen). Kassia försvarade däremot ikondyrkan, och för det blev hon dömd till piskstraff. Hon blev helgonförklarad för att hon stod upp för denna dyrkan.

Komponerandet då? Ja, enligt de få uppgifter som finns började Kassia skriva musik, hymner, och poesi, redan i tidig ålder, och hon fortsatte med det fram till sin död omkring 865. Hon är berömd för dessa hymner, och många av dem är inkluderade i den ortodoxa  kyrkans liturgi och sjungs än idag. Mest berömd är den som kallas Kassias Troparion, som sjungs på onsdagen i påskveckan. Det ska också finnas 789 profana stycken bevarade. Kassia var en av två kända bysantinska kvinnliga författare som publicerats under eget namn, den andra var Anna Komnena som levde på 1000-talet.

Vi vet inte så mycket om Kassia, men det är ändå fascinerande att så gammal musik lever kvar in i våra dagar! Här nedan är en länk till den berömda “Troparion” som sjungs på onsdagen i stilla veckan.

Prenumerera på blogginläggen genom att fylla i din e-postadress!

Veckans tonsättarinna 11

Sandra Milliken

Den här veckan tar vi ett jättekliv till Australien, och tonsättarinnan Sandra Milliken. Hon föddes i Cairns i norra Queensland 1961. Redan i tidig ålder började hon spela piano, gitarr och flöjt. I tonåren fick Sandra sånglektioner av flera olika lärare.

Hon började studera vid universitetet i New England, där hon tog bl.a. en examen i musikvetenskap. Hon flyttade sedan till Brisbane, där hon tog en magisterexamen i kördirigering.

Sandra Milliken

Sandra undervisade i musik både under tiden i Cairns och i Brisbane. Under sent 70-tal grundlade hon sin egen undervisningsmetod i piano och sång, vilken hon fortfarande använder.

Sandra Milliken har bred erfarenhet av att leda körer, och har bl.a. varit dirigent för Cairns Choral Society och Queensland Youth Choir. Den förra kören producerade en större uppsättning av någon musikal varje år (t.ex. Annie, West side story, Spelman på taket och Chess).

Milliken undervisar också, och ser som sin uppgift att utbilda dirigenter, att fostra ungdomar och kvinnor in i körsjungande, och vill bidra till att körsång får en viktig plats i Australiens kulturliv.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 11

Veckans tonsättarinna 10

Ingunn Ligaarden

När jakten på kvinnliga komponister tog fart för något år sedan, skrev jag och bad om tips i en del grupper på facebook. Ett av alla namn jag fick till mig där var Ingunn Ligaarden, som är en nutida, svensk kompositör. Om du tycker att namnet klingar norskt så är det riktigt, hon namngavs efter sin norska mor.

Ingunn föddes 1977 i Östersund, och musiken har hon haft med sig sedan barnsben. Hon utbildade sig till läkare, men längtan efter att syssla med musik på heltid blev så stark att hon lämnade läkaryrket och utbildade sig till kyrkomusiker i Stockholm (2007-2010). Hon har också påbyggnadsutbildningar i komposition och filmmusikkomposition.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 10

Veckans tonsättarinna 9

Marianna von Martínez

Med spänd förväntan ser jag fram emot att få ett paket från det tyska notförlaget Furore, som har specialiserat sig på att ge ut musik av kvinnor. Jag har i dagarna upptäckt ett (för mig) helt nytt namn på den kvinnliga kompositörshimlen: Marianna von Martínez. Hon har skrivit en mässa, ”Quarta messa” för solister, kör och orkester, som mycket väl kan ha varit förebild för Mozart när han skrev sin mässa Kv. 139.

Martínez mässa finns alltså utgiven på Furore förlag! Kika gärna in på deras hemsida, där finns förutom noter att köpa även mycket information om de kvinnliga komponisterna.

Wien i modern tid

Vem var hon då, Marianna von Martínez? Hon föddes i Wien 1744, och döptes till Anna Catherina. Hon hade fyra bröder och en syster. Som namnet antyder hade hon spanskt påbrå. Mariannas farfar var spansk soldat, som flyttat till Neapel i Italien, och hennes pappa tjänstgjorde också som soldat i Neapel, men tog senare tjänst vid hovet i Wien. I Österrike träffade han Mariannas mamma, Maria Theresia.

Marianna von Mart´ínez

Namnet Anna Catherina ändrades i det tyskspråkiga Wien, och Anna Catherina blev till Marianna eller Marianne.

Marianna fick betydligt mer utbildning än vad som var brukligt för kvinnor under den här tiden. Hon visade tidigt musikalisk begåvning, och fick sånglektioner för den välkände Nicola Porpora, som också var kompositör. Enligt flera källor bodde den unge Joseph Haydn i samma hus som familjen Martínez, och Marianna fick pianolektioner av denne. Då Marianna visade talang för att skriva musik fick hon lektioner av Johann Adolph Hasse och hovkompositören Giuseppe Bonno.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 9

Veckans tonsättarinna 8

Melanie “Mel” Bonis

Då har turen kommit till en fransyska, nämligen Melanie Bonis, eller Mel som hon föredrog att kallas. Hon levde mellan 1858 och 1937, och var oerhört produktiv.

Paris
Mel Bonis som ung

Bonis växte upp en i en parisisk medelklassfamilj, och uppfostrades enligt den tidens strikta katolska hållning. Mel lärde sig att spela piano på egen hand, och fick ingen uppmuntran alls från sina föräldrar. Men när hon var 12 år fick hon stöd av en professor från konservatoriet som övertalades hennes föräldrar att låta henne få musiklektioner. Vid 16 års ålder började hon sedan att studera vid Pariskonservatoriet, men bland andra César Franck som lärare.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 8

Veckans tonsättarinna 7

Antonia Bembo

Det finns nog ingen kompositör som har haft och har så stor betydelse för oss kyrkomusiker som Johann Sebastian Bach. En barockens mästare som skrivit ett antal större verk för kyrkokör och musiker, som fortfarande framförs världen över. Vilken kör med självaktning kan låta bli att sjunga Matteuspassionen eller Johannespassionen? Som organist har det också alltid varit en självklarhet att Bachs orgelverk ska finnas med som en del i kyrkoåret – han skrev ju ofta för de behov av musik för gudstjänsten som fanns där han tjänstgjorde. Men finns det någon kvinnlig barocktonsättare av hans kaliber?

Antonia Bembo

Ingen vi känner till så där utan vidare. Men om vi gräver lite i de moderna arkiven, d.v.s. ”googlar” på internet, hittar vi flera stycken som hör till barockperioden. Har du hört talas om Barbara Strozzi, Elisabeth Jaquet de la Guerre, Caterina Assandra eller Antonia Bembo? Det finns fler, förstås, och dem ska vi återkomma till!

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 7

Veckans tonsättarinna 6

Elizabeth Stirling

Ja, det här blir ett ganska kort inlägg. Ibland finns det inte så mycket information att hitta om en del kvinnliga kompositörer, och det gäller veckans tonsättarinna: Elizabeth Stirling.

Elizabeth Stirling

Vi beger oss nu till England och 1800-talet. Elizabeth Stirling föddes i Greenwich, London 1819 och dog 1895. Hon studerade piano, orgel och harmonilära vid Royal Academy of Music. 1837, bara 18 år gammal, gav hon en konsert i St. Katherines Church.

1839 anställdes Elizabeth som organist i All Saints Church. Där arbetade hon fram till 1858, då hon i stor konkurrens med andra duktiga organister, fick tjänsten i St Andrew Undershaft. Där kom hon att stanna fram till 1880.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 6