cello – Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 186

Matilde Capuis (1913-2017)

Den nya blogg-året 2026 (mitt sjätte!) inleds med en italienska, som dök upp i sociala medier-flödet från föreningen SWO (Society of Woemn Organists). Jag kan rekommendera att följa dem och att botanisera på deras hemsida, där det finns mycket information om kvinnliga tonsättare, med mera!

Capuis var pianist, organist och tonsättare, född i Neapel. Hon studerade vid konservatorierna i Venedig och i Florens. När hon var klar med sina studier undervisade hon i teori och komposition vid Conservatorio Guiseppe Verdi i Turin.

För orgel finns ”Preludio, Allegro Fantasia”, som t.ex. går att köpa via det tyska förlagen Furore. Det ska också finnas en Symfoni i G-dur, som jag tyvärr inte hittar någon inspelning av. Däremot finns det gott om inspelningar av hennes musik för cello och piano/orkester.

https://furore-verlag.de/en/composer/matilde-capuis

https://www.societyofwomenorganists.co.uk/women-composers

Prenumerera gärna! Fyll i e-postadress så får du ett mail när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 178

Tekla Griebel-Wandall (1866-1940)

En dansk tonsättare vars namn jag inte hört förrän det damp ner som ett förslag i min mailkorg, är Tekla Griebel-Wandall. Hon började, som många andra, sin musikaliska bana genom att få pianoundervisning i hemmet. Hennes far, som var violinist, undervisade henne. Tekla var intresserad av att rita och måla, och hon blev antagen till en konstskola för kvinnor. Men allteftersom blev hon mer och mer intresserad av musik. Tekla skrev sin första opera 1886, ”Don Juan de Marana”.
Från 1889 till 1891 studerade hon vid Kungliga Danska musikkonservatoriet med ämnena sång, piano, komposition och teori. Bland lärarna märks Niels W Hade och Otto Malling.

Under 1890-talet fick Tekla Griebel en viss framgång, dels då ett häfte med sånger gavs ut, och då musiken till balletten ”I Rosentiden” framfördes, samt att hon debuterade som operakompositör med operan ”Skön Karen”, som framfördes vid stadsteatern i Breslau. Samma opera framfördes också i Danmark några år senare. 1899 skrev hon den första i en serie kantater med anknytning till den danska kvinnorörelsen.

1902 gifte hon sig med teologen Frederik Wandall, och enligt Tekla så var det ett konvenansäktenskap vars syfte enbart var att ge henne en ekonomisk trygghet så att hon kunde fortsätta komponera. Men maken lämnade prästbanan för att försöka bli poet. Det blev därför nödvändigt för Tekla att bidra till försörjningen genom att undervisa. Det innebar att den tid hon hade för att skriva musik var begränsad, men hon hon komponerade ändå drygt 100 verk, bland annat sånger, pianostycken kantater och operor. Griebel skrev hela livet, och alla manuskript lämnades till Kungliga (Danska) biblioteket vid hennes död.

En del kompositioner finns att köpa via Edition S:
https://edition-s.dk/composers/tekla-griebel

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att ange din e-postadress!

Tonsättarinna nr 124

Sally Beamish (f. 1956)

Åter vänder vi blickarna mot England och denna tonsättare som är född i London. Den musikaliska karriären började hon som violaspelare i bl.a. Academy of St Martins och London Sinfonietta. 1990 flyttade hon till Skottland för att ägna sig åt att komponera. Sally Beamish är känd för ett antal solostycken för internationellt erkända solister som Dame Evelyn Glennie, Håkan Hardenberger, Janine Jansen, Martin Fröst, m.fl.

Sally Beamish har skrivit tre oratorier, bland annat ett som heter ”The Judas passion”. I beskrivningen av verket står det: ”Väljer Judas, eller blir han utvald, att förråda Jesus? David Harsent’s kraftfulla libretto ställer många frågor”. Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon inspelning av detta, men det är skrivet för ett par solister, kör och orkester.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 121

Ivy Priaulx Rainier (1903-1986)

Om jag inte tidigare tipsat om den här kartan, så gör jag det nu:

https://svmusicology.com/mapa?lang=en

Den visar på inget sätt all världens kvinnliga tonsättare, men är ju lite spännande att botanisera på ändå, i jakten på kvinnor jorden runt som skriver musik.

Den här tonsättaren fanns under Sydafrika, där hon var född och bodde som barn och ung. När hon var 17 år flyttade familjen till England.

Hennes musikaliska utbildning började med fiolspel vid South African College of Music i Kapstaden. Musikutbildningen fortsatte i London, och Ivy undervisade sedan i Bristol. Som kompositör ansåg hon sig vara självlärd, även om hon studerade ett år för Nadia Boulanger i Paris.

Bland Priaulx Rainiers verk finns t.ex. en stråkkvartett, som framfördes publikt 1944. Hon har skrivit en Sonat för viola, en Svit för klarinett, en oboe-kvartett (Quanta), ett Requiem – med mera!

Fortsätt läsa

Veckans tonsättarinna nr 106

Ethel Barns (1874-1948)

I något socialt nätverk dyker en sida upp som sammanställt musik för cello, skrivet av kvinnor. Det finns en lista med över 200 verk av olika tonsättare, det finns spellistor och även en del arrangemang. Ett tips till alla cellister därute!

Personligen är jag lite svag för cellons klangfullhet, och jag väljer ett av många namn i listan: Ethel Barns. Hon föddes i London och började studera violin, komposition och piano vid Royal Academy of Music som tonåring.

Hon debuterade som violinist 1896 och turnerade efter det både i England och i USA.

Ethel var medlem i ”Society of Women Musicians” – en grupp som bildades 1911 och som hade som syfte att stärka samarbetet mellan kvinnliga kompositörer och kvinnliga musiker, eftersom arbetstillfällena var begränsade för kvinnor.

På Ethel Barns verklista finns såväl orkestermusik som kammarmusik, sånger och pianostycken. Jag delar ett stycke för cello som heter ”Idylle”, som jag tycker inger lite känsla av vår och hopp. Det kal behövas nu när novembermörkret tätnar.

Titta in hos ”wild cellist” och upptäck fler kvinnor som skrivit för cello. En del noter finns på gratis-sidan imslp.org

https://www.wildcellist.ca/

Följ gärna mina inlägg om kvinnliga kompositörer! Fyll i e-postadress för att få ett mail när nya inlägg publiceras!