Etikett: kammarmusik

Tonsättarinna nr 212

Konstantia Gourzi (f. 1962)

Denna vecka ett tips från en av mina bloggföljare, den grekiska kompositörer Konstantia Gourzi. Hon föddes i Aten och fick pianolektioner från sju års ålder. Redan när hon var tretton år började hon vid konservatoriet i Aten, med studier i piano, komposition och dirigering. 1987-1992 studerade hon vid Hochshule der Künste i Berlin. Hon nämner själv bland andra György Kurtág, Sofia Gubaidulina och Claudio Abbado som viktiga förebilder.

Gourzi har startat och drivit flera ensembler för samtida musik, och hon har fått ett antal utmärkelser och stipendier. Bland uppdragsgivarna nämns BBC, Berlinoperan, Bach Choir Salzburg med flera!

På Gourzis hemsida finns 112 verk listade, alltifrån orkestermusik till kammarmusik och körverk, men också musik för teater och film.

Det verk jag själv lyssnade på först var ”Hommage à Mozart”. Det finns ett ”Ave Maria” för damkör, med ljudexempel på Gourzis hemsida:

op. 55: Ave Maria (2014)
List of Works

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!

Tonsättarinna nr 211

Vilma von Webeneau (1875-1953)

Jag har tidigare skrivit om Julie von Webenau (inlägg nr 174), ett namn jag snappade upp i en bok om Constance Mozart. Julie hade ett barnbarn som hette Vilma. Vilma växte upp i Wien och fick pianoundervisning av Cäcile Frank. Från 1898/1899 fick hon undervisning i komposition och harmonilära av Arnold Schönberg, troligen var hon hans första privatelev. När han flyttade till Berlin följde Vilma med.

Vilma von Webenau.
Licens: Creative Commons erkännande dela lika 4.0

Von Webenau bodde också några år i München, där studierna fortsatte för Fritz Cortolezis. Hon försörjde sig sedan som musiklärare i Wien. 1886 bildades ”Association of Women Musicians of Vienna”, där även Maria Bach (inlägg 190) och Mathilde Kralik von Meyrswalden (inlägg 200) var aktiva. Föreningen finns ännu idag och förespråkar jämlikhet mellan män och kvinnor i musiklivet.

Von Webenaus musik framfördes första gången i Wien år 1907, men jag hittar ingen information om vilket verk det rörde sig om. Det finns dock en lång verklista på tyska wikipedia.

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!

Tonsättarinna nr 210

Carita Holmström (f. 1954)

Som student vid masterprogrammet i orgel i Göteborg letar jag just nu särskilt efter fin och bra orgelmusik. Ett stycke som legat i bokhyllan sedan kyrkomusikersympoiset i Köpenhamn för några år sedan är ”Aspects du Printemps” av finlandssvenskan Carita Holmström. Hon är, utöver kompositör, sångerska och pianist med studier vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Sedan 1983 är hon lektor i pianoimprovisation vid nämnda akademi.

Holmström har skrivit såväl musikal (”Brighton Rock” 1996 och ”Kick” 2003) som teatermusik i varierande stilar. Hon har skrivit kammarmusik och körmusik, och även representerat Finland i Eurovision Song Contest (1974 med låten ”Keep me warm”).

Jag lyssnar fascinerat på de olika musikstilar som finns när man scrollar på Soundcloud. Vilken bredd!

Orgelstycket jag nämnde går att köpa från det finska förlaget Sulasol.

https://core.musicfinland.fi/composers/carita-holmstrom

https://caritaholmstrom.wixsite.com/mysite

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!

Tonsättarinna nr 190

Maria Bach (1896-1978)

Cellisten Kati Raitinen och pianisten Bengt Forsberg har släppt ett album som de kallar ”A tribute to Curiosity – cello sonatas by Bach, Bosmans and Strohl”. Jag erkänner att min första tanke när jag såg albumet var: ”Jaha, cellosonater av Johann Sebastian”, men det kunde inte varit mer fel. Den Bach som åsyftas är Maria Bach, dock inte Johann Sebastians första hustru Maria Barbara, utan en helt annan Maria, född i Wien i slutet på 1800-talet. Hennes far var advokat, målare och violinist och modern var sångerska och kompositör som samarbetade med bland andra Gustav Mahler och Johannes Brahms.

Maria Bach fick en gedigen musikutbildning med pianolektioner från fem års ålder, och senare också lektioner i fiol. Maria och en av systrarna spelade stråkinstrument i familjens ”orkester”, och deras far krävde att de ägnade många timmar varje dag åt förkovran och övning.

Enligt en mycket lång verklista på wikipedia ska det också finnas orgelmusik skriven av Maria Bach. I skrivande stund har jag dock inte lyckats lokalisera varken ljudupptagning eller noter, men lovar återkomma om jag hittar något.

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 167

Joan Trimble (1915-2000)

”Shape and form, rhythm and clarity, as well as freedom of expression, are all important. I am free to be myself regardless of fashion.”

Såhär uttryckte sig veckans tonsättare om sitt eget skapande. Att vara fri att vara sig själv när man skriver musik är väl ett mål så gott som något!

Joan Trimble som var kompositör och pianist från Ulster på Irland. Hon växte upp i ett mycket musikaliskt hem med en mamma som var soloviolinist och en pappa som var sångare. Trimble utbildade sig vid The Royal Irish Academy of Music, och fick flera stipendier för att studera piano, violin och komposition.
Hon flyttade sedan till London och studerade vidare vid Royal College of Music, där hennes syster Valerie studerade, med cello som huvudinstrument. Två av Joans lärare under studierna i London hette Herbert Howells och Ralph Vaughan Williams (två betydande kompositörer i England vid den tiden).

Trimble komponerade totalt 24 verk, bland annat en opera, verk för orkester, kammarmusik, sånger och musik för två pianon. Musik för två pianon kanske inte hör till vanligheterna, men Joan och hennes syster hade vunnit första pris i Belfast Music competition år 1925, och de framträdde med sin pianoduo på professionell basis från 1938.

Joan Trimble inspirerades mycket av den Irländska folkmusiken, och stilistiskt ansågs hon skriva konservativt.

En del noter finns att köpa via den här intressanta hemsidan, som är något av en repertoarbank framförallt inriktad på kammarmusik – med syfte att ”address the huge gender imbalance that still exists in the programming of classical music.”
https://www.coreliaproject.org/about

 


https://www.dib.ie/biography/trimble-joan-a8654

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 149

Avril Coleridge-Taylor (1903-1998)

Coleridge-Taylor kanske låter bekant? Vad jag inte visste var att han, Samuel, hade en dotter som också var kompositör. Hon, Avril, skrev sitt första musikstycke när hon var 12 år gammal. Hon studerade vid Trinity College of Music, där hon fick stipendium både i komposition och pianospel.

1933 debuterade hon som dirigent i Royal Albert Hall. Hon var den första kvinnan att dirigera H.M.S. Royal Marines, och hon var också återkommande gästdirigent för BBC Orchestra och London Symphony Orchestra.

På Avril Coleridge-Taylors verklista finns både kammarmusik, sånger och stora orkesterverk. Ett manuskript på verket ”Romance de pan” som uruppfördes 1922, återfanns och framfördes 2018. 2019 spelade Chineke! Orchestra hennes ”Sussex Landscape” – fantastisk musik om du frågar mig, väl värd att framföras fler gånger! Eller det vackra cello-stycket ”Who knows?” – anbefalles varmt till cello-spelande vänner!

Lästips!

Den här tidningen dimper ner i min brevlåda ett antal gånger om året – en prenumeration jag inte ångrar! Den skriver om kvinnor i ett historisk perspektiv, och berättar både om framgångsrika kvinnliga konstnärer, vetenskapsmän, forskare, såväl som statare och kvinnliga förbrytare. Mycket intressant läsning!

Prenumerera gärna på kommande inlägg, genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 147

Emma Jayakumar (nutida)

Jag har presenterat ett antal kompositörer från Australien, och här kommer en till. Emma Jayakumar, som också är verksam som sångerska, skriver opera, ballet och kammarmusik. Hennes senaste beställning var ett verk till Perth Symphony Orchestra med titeln ”Swim with me”. Jayakumar verkar vara väldigt begåvad och framgångsrik både som sångerska och tonsättare, men flera priser och utmärkelser inom båda fälten.

Jag fastande för stråkkvartetten ”Bell birds”. Den är inspirerad av en dikt publicerad 1869 av poeten Henry Kendall. Musiken innehåller fragment som imiterar ett antal fåglar i den Australiensiska naturen, och genom musiken får vi följa med poeten ut i bushen, och uppleva den kärleksförklaring till både djur och natur. De engelska namnen på fåglarna som Emma försöker efterlikna är: Bell Birds, Golden Whip Birds, Djidi Djidi eller Willy Wagtails, Currawongs och Bar shouldered doves.

https://emmajayakumarcomposer.com/

Följ gärna genom att prenumerera på kommande inlägg!