1900-tal – Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 181

Elinor Remick Warren (1900-1991)

Jag fick ett mail från Berwaldhallen, där de gjorde reklam för en satsning på att framföra fyra olika rekvier under spelsäsongen. Jag tyckte det var en fin tanke, och bläddrade igenom programmet, bara för att konstatera att de valt verk av – Ja, just det – bara män! Dessutom var tre av verken ”de gamla vanliga” som alltid hörs varje höst. Inget fel med det, det är fin musik, men varför inte bredda utbudet? Jag bara undrar!

Jag har tidigare gjort inlägg om kvinnor som skrivit rekvier, och här kommer då ytterligare en kvinna som har bidragit i denna kategori, nämligen Elinor Remick Warren. Elinor, föddes i Los Angeles, och invigdes i musikens värld av sin mor, som studerat för Franz Liszt. Pappan var en duktig sångare.

Warren studerade piano under skoltiden och fick musik publicerad av Schirmer musikförlag innan hon tog sin examen från high school. Sedan följde pianostudier och, efter att hon flyttat till New York, tog hon privatlektioner i komposition för Frank La Forge och Clarence Dickinson. Hon försörjde sig som ackompanjatör, bland annat genom samarbete med sångerskan Margaret Matzenauer.
På 1930-talet började Warren skriva större verk, bland annat verket ”The Harp Weaver” (damkör, orkester, baryton) och det symfoniska verket ”The Legend of King Arthur”. Warren inspirerades av den amerikanska naturen och hon var mestadels bosatt i Los Angeles, trots att New York ansågs vara det musikaliska navet i Amerika.
Warrens verk framfördes ofta under hennes livstid, och hon skrev över 200 verk. Många av dem har spelats in av orkestrar över hela världen.

Söker du ett Rekviem skrivet av en kvinna kan du leta efter, t.ex:
Heather Sorenson, Sasha Johnson Manning, Rebecca Dale, Helen Ostafew, Patricia van Ness, Deborah Cheetham, Rachel Fuller, Eleanor Daley, Cheryl Frances-Hoad, Nancy Galbraith, Cecilia McDowall, Marianna Bottini, Gabriella Gullin, Kerensa Briggs, Elisabetta Brusa, Agneta Sköld, Maria Lithell Flyg – och detta är på inget sätt en komplett lista!

Följ gärna bloggen genom att fylla i din e-postadress i fältet nedan!

Tonsättarinna nr 180

Liza Lehmann (1862-1918)

”In 1894, she married and left the stage.”

Veckans tonsättare är den engelska sopranen och kompositören Liza Lehmann. Hennes pappa var målare och hennes mamma Amelia Chambers var musiklärare, kompositör och arrangör. Lehmann hade musik omkring sig när hon växte upp och familjen bodde i såväl Tyskland som Frankrike och Italien.

Lehmann studerade sång I London för bland andra den svenska sopranen Jenny Lind, och hon gjorde debut som sångerska 1885. Hon hade en framgångsrik karriär under nästan tio år, då hon mottog uppskattning från t.ex. Clara Schumann.
När hon gifte sig 1894, med kompositören Herbert Bedford, slutade hon sjunga, men började istället komponera. Det finns en mängd solosånger, en sångcykel för fyra röster och piano, musik för barnkör, en musikal och en komisk opera. Musikalen, Sergeant Brue, blev framgångsrik både i London och New York, men Frank Curzon som beställt musiken lade till musik av andra tonsättare i Lehmanns partitur, vilket hon såklart inte gillade.

1910 gjorde Lehmann en turné i USA, där hon ackompanjerade egna sånger vid ett antal konserter. Lehmann var den första ordföranden i föreningen ”Society of Women Musicians”, som bildades 1911.

Jag gillade sången ”En Septembre”, men det finns många fina solosånger att upptäcka och kanske infoga i konsertprogram!

Följ gärna bloggen genom att prenumerera på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 178

Tekla Griebel-Wandall (1866-1940)

En dansk tonsättare vars namn jag inte hört förrän det damp ner som ett förslag i min mailkorg, är Tekla Griebel-Wandall. Hon började, som många andra, sin musikaliska bana genom att få pianoundervisning i hemmet. Hennes far, som var violinist, undervisade henne. Tekla var intresserad av att rita och måla, och hon blev antagen till en konstskola för kvinnor. Men allteftersom blev hon mer och mer intresserad av musik. Tekla skrev sin första opera 1886, ”Don Juan de Marana”.
Från 1889 till 1891 studerade hon vid Kungliga Danska musikkonservatoriet med ämnena sång, piano, komposition och teori. Bland lärarna märks Niels W Hade och Otto Malling.

Under 1890-talet fick Tekla Griebel en viss framgång, dels då ett häfte med sånger gavs ut, och då musiken till balletten ”I Rosentiden” framfördes, samt att hon debuterade som operakompositör med operan ”Skön Karen”, som framfördes vid stadsteatern i Breslau. Samma opera framfördes också i Danmark några år senare. 1899 skrev hon den första i en serie kantater med anknytning till den danska kvinnorörelsen.

1902 gifte hon sig med teologen Frederik Wandall, och enligt Tekla så var det ett konvenansäktenskap vars syfte enbart var att ge henne en ekonomisk trygghet så att hon kunde fortsätta komponera. Men maken lämnade prästbanan för att försöka bli poet. Det blev därför nödvändigt för Tekla att bidra till försörjningen genom att undervisa. Det innebar att den tid hon hade för att skriva musik var begränsad, men hon hon komponerade ändå drygt 100 verk, bland annat sånger, pianostycken kantater och operor. Griebel skrev hela livet, och alla manuskript lämnades till Kungliga (Danska) biblioteket vid hennes död.

En del kompositioner finns att köpa via Edition S:
https://edition-s.dk/composers/tekla-griebel

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att ange din e-postadress!

Tonsättarinna nr 176

Jeanine Rueff (1922-1999)

Den här veckan en fransyska! Jeanine Rueff föddes i Paris och studerade vid Pariskonservatoriet för et flertal namnkunniga lärare. Hon vann ett flertal priser under studietiden. Rueff var under lång tid lärare vid konservatoriet och kom att påverka många musiker. En av hennes elever hette Jean-Michel Jarre (pionjär inom den elektroniska musiken).

Rueff skrev mest för olika blåsinstrument, som saxofon, horn, klarinett och kornett. Men det finns också en trio (oboe, klarinett och basun), en kammaropera och lite kammarmusik.
Lyssna till exempel på ”Chanson et Passepied” för altsaxofon och piano, eller ”Sonatine” för trumpet och piano.

Fyll i din e-postadress för att få en avisering när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 170

Paule Maurice (1910-1967)

Jag har tidigare tipsat om boken ”Lyssna på henne”, med 55 tonsättarporträtt av kvinnliga kompositörer, den kan varmt rekommenderas! Idag slog jag upp den på måfå och hamnade på den franska kompositören Paule Maurice.

Maurice är mest känd för verket ”Tableaux de Provence” (Tavlor från Provence) som hon skrev mellan 1948 och 1955. Verket innehåller 5 satser och är i original skrivet för saxofon och orkester, men det framförs ofta bara med saxofon och piano.

Verklistan på Wikipedia innehåller ett 30-tal verk, men det verkar bara vara ett fåtal som finns inspelade – här har vi något att se fram emot, om de tillgängliggörs framöver.

Informationen om Paule Maurice liv för övrigt är ganska knapphändig. Hon undervisade i Paris, hon vann flera priser i komposition, två år före sin död blev hon professor vid Ecole Normale de Musique, och hon var gift med en dirigent.

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 169

Maija Einfelde (f. 1939)

”… I do not really understand my younger colleagues when they declare that they wish to extinguish any kind of Latvian roots in their music. I am happy if there are national roots in music and I am sad if they are not there. It is satisfying when you know what happens in the world, and still you remain who you are.”
Maija Einfelde

Det här tipset kom till mig från en f.d. studiekamrat på Musikhögskolan. Jag blir glad för alla bidrag, och inte minst i det här fallet, när jag inte kände till tonsättaren förut! Tipsaren nämnde hennes ”Ave Maria”, som finns för blandad kör och orgel, men också i en soloversion för orgel. På YouTube hittar jag även en version för damkör och orgel.

Einfelde är en lettisk tonsättare. Hennes pappa var orgelbyggare och hennes mamma var organist. Maija utbildade sig i Riga och tog examen i komposition 1966. Hon har sedan undervisat i teori och komposition.
Einfeldes skriver mest kör- och kammarmusik. År 1997 vann hon The International Barlow Endowment for Music Composition Competition (i USA), och fick därmed internationellt erkännande, vilket resulterade i flera beställningar. Hon har bland annat skrivit för den kända Hilliard-ensemblen.
Förutom ”Ave Maria” ska jag försöka införliva orgelstycket ”Sanctus” i min repertoar.
För dig med en större kör kanske ”Lux Aeterna” kan vara något.

Mer information om Einfelde och hennes musik hittar du på Latvian Music Information Center:

https://www.lmic.lv/en/composers/maija-einfelde-302#work

Noter kan köpas via:
musicabaltica.com

Följ gärna bloggen genom att prenumerera på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 167

Joan Trimble (1915-2000)

”Shape and form, rhythm and clarity, as well as freedom of expression, are all important. I am free to be myself regardless of fashion.”

Såhär uttryckte sig veckans tonsättare om sitt eget skapande. Att vara fri att vara sig själv när man skriver musik är väl ett mål så gott som något!

Joan Trimble som var kompositör och pianist från Ulster på Irland. Hon växte upp i ett mycket musikaliskt hem med en mamma som var soloviolinist och en pappa som var sångare. Trimble utbildade sig vid The Royal Irish Academy of Music, och fick flera stipendier för att studera piano, violin och komposition.
Hon flyttade sedan till London och studerade vidare vid Royal College of Music, där hennes syster Valerie studerade, med cello som huvudinstrument. Två av Joans lärare under studierna i London hette Herbert Howells och Ralph Vaughan Williams (två betydande kompositörer i England vid den tiden).

Trimble komponerade totalt 24 verk, bland annat en opera, verk för orkester, kammarmusik, sånger och musik för två pianon. Musik för två pianon kanske inte hör till vanligheterna, men Joan och hennes syster hade vunnit första pris i Belfast Music competition år 1925, och de framträdde med sin pianoduo på professionell basis från 1938.

Joan Trimble inspirerades mycket av den Irländska folkmusiken, och stilistiskt ansågs hon skriva konservativt.

En del noter finns att köpa via den här intressanta hemsidan, som är något av en repertoarbank framförallt inriktad på kammarmusik – med syfte att ”address the huge gender imbalance that still exists in the programming of classical music.”
https://www.coreliaproject.org/about

https://www.dib.ie/biography/trimble-joan-a8654

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 166

Paula Szalit (1887-1920)

En av mina följare hör regelbundet av sig så fort han uppfattar ett namn på en kvinnlig tonsättare, och det här namnet var nytt för mig: den Polska tonsättaren Paula Szalit. När jag började leta info om henne hände det som ofta händer: jag hittar henne på en sida som handlar om kvinnliga kompositörer i Polen! Jag bifogar länk nedan, här finns så mycket att upptäcka!

Szalit var ett underbarn som konserterade redan i 10-årsåldern. Hon studerade piano i Wien och beskrevs som det största musikaliska underbarnet i historien – inga små ord, precis!

Szalit gav solokonserter, men spelade även tillsammans med orkestrar och i mindre ensembler, över hela Europa.

Jag fastnade för hennes Intermezzo op 2, som jag tycker har en sådan härligt ljus, somrig ton. Det passar ypperligt då det i skrivande stund är en av de första riktigt varma sommardagarna denna sommar.

https://polskiekompozytorki.pl/en/project/szalit-paula-2
https://polskiekompozytorki.pl/en/polish-women-composers/
https://www.pianomusicshewrote.com/
https://imslp.org/wiki/Category:Szalit,_Paula

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress i fältet nedan!

Veckans tonsättarinna nr 161

Mary Howe (1882-1964)

Mary Howe föddes i Virginia. Hon började tidigt spela piano och i 18-årsåldern framträdde hon offentligt och blev antagen till Peabody Institute, där hon fortsatte studera musik. Även om hon var en skicklig pianist så föredrog Howe att komponera. Till en början skrev hon uteslutande pianomusik, men så småningom började hon skriva även för orkester. Hennes stycke ”Chain Gang Song” (orkester och kör) fick särskilt beröm för att det inte lät feminint (!). Jag läser även att efter det styckets första framförande, när Howe gick fram för att ta emot applåderna, så undrade en man i publiken varför en kvinna ställde sig där och bugade.

Senare skrev Howe många sånger och även kammarmusik, och hon var en av grundarna till ”Society of American Women Composers”.
Vad jag har hittat så skrev hon i varje fall två orgelstycken, av vilket det ena gavs ut, nämligen ”Elegy”. Noter finns här:
https://imslp.org/wiki/Elegy_(Howe,_Mary)

Jag delar också en länk till ”Spring Pastoral”, som finns på spellistan ”Music for spring by women composers” av Anna Braw. Där finns mycket fint såhär i vårtid!

Fyll i din e-postadress för att få uppdateringar när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 155

Claude Arrieu (1903-1990)

Är det inte underbart med tabeller? Den här är hämtade från sidan iMusiken, som regelbundet följer upp vad olika orkestrar i Sverige spelar. Mycket intressant läsning! Ta gärna del av och jämför orkestrarna här:

Tabellfrossa: Så fördelas repertoaren hos landets orkestrar

Apropå orkestrar så har gjort en spellista på Spotify med orkestermusik av kvinnor (länk nedan), och från den listan valde jag den här veckans tonsättare, Claude Arrieu. När jag surfar runt för att hitta information om henne hittar jag hemsidan clarinetmusicbywomen.com – en sida som vill göra något åt kvinnors underrepresentation när det gäller klarinettmusik! Här kan man leta efter lämpliga stycken att infoga i sin repertoar. Det är mycket överskådligt och lätt att hitta stycken för olika ensembler eller olika tidsepoker.

Claude Arrieu – vem var hon? Hon hette egentligen Louise-Marie Simon, men skrev under pseudonymen Claude Arrieu. Hon föddes i Paris, hennes mamma kanske jag får anledning att återkomma till, hon var nämligen också kompositör. Claude drömde om att bli pianovirtuos och började studera på Pariskonservatoriet. 1932 vann hon det prestigefyllda ”Prix de Rome” i komposition.

Arrieu skrev musik i många olika stilar. Jag delar länk till hennes Blåskvintett. Arrieu skrev hundratals verk, bland annat konserter för olika instrument, teater- och filmmusik, operor, kammarmusik och vokalmusik. Hon jobbade också på franske radion och undervisade, vilket också medförde att hon skrev musikstycken som användes i undervisningen.

Någon har beskrivit hennes musikaliska stil som ”lätt flödande, elegant, uttrycksfull och melodisk, med en naturlig känsla för melodi.” Lyssna och gör dig en egen uppfattning!

Prenumerera gärna på kommande inlägg!