Veckans tonsättarinna 41

Rosalie Bonighton

Målsättningen att skriva ett nytt blogginlägg varje vecka spricker ibland, när andra världsliga saker kommer emellan – arbete, till exempel. Men här kommer nu kvinna nummer 41 i ordningen: Rosalie Bonighton.

Rosalie Bonighton

Rosalie föddes 1946 i Ballart, Australien. Hon studerade komposition vid universitetet i Melbourne där hon tog en kandidatexamen. Hon fortsatte studierna vid La Trobe-universitetet där hon fick sin magisterexamen i musik.

Bonighton inspirerades av många olika musikstilar. Såväl Brittisk och Keltisk folkmusik, tysk senromantik, jazz och även modernare tekniker (vissa seriella tekniker) gav influenser i hennes skrivande.

För Bonighton spelade sammanhanget som stycket skulle användas i en stor roll när hon valde vilken stil hon skrev i. Hon tog också hänsyn till vilka förutsättningar som fanns där stycket skulle framföras, vilken svårighetsgrad som fungerar, o.s.v. – jag tror att just detta är vardag för ganska många tonsättare!

Bonighton experimenterade en hel del med att låta jazz influera sina orgelstycken. Jag spelade ett av dessa verk som postludium förra söndagen: ”Swing in to the trumpet”. Perfekt i svårighetsgrad och längd för att vara ett bra orgelpostludium.

Bonighton har även skrivit körmusik, och när hon gjorde det var det viktigt för henne att skriva så att musiken harmonierade med texten.

Flera priser har denna tonsättarinna också fått; såväl priser för psalmkomposition som priser för orgelmusik, m.fl.

Hon har fått beställningar från flera framstående organisationer, och vid sidan av komponerandet arbetade hon som kyrkomusiker och pianoackopmanjatör.

Bonightons vision var att skapa musik av de erfarenheter och behov som finns i församlingen och att skriva musik som samtidigt är både användbar, lärorik, tillgänglig, fantasifull, utmanande och upplyftande – och alltid ett resultat av gott hantverk. Det låter nästan som en omöjlighet, men vilken fantastiskt bra målbild att skapa musik som uppfyller allt detta!

Bonighton dog 2011.

Jag har tyvärr inte hittat några klingande exempel på Bonightons körmusik, men en verkförteckning och notexempel finns på Australian Music Centre (länk här under), där det också går att beställa noter.

”Liturgical jazz” som är orgelstycken av jazzigare snitt kan man köpa på Echo musik.

Verklista:
https://www.australianmusiccentre.com.au/search?type=work&sort=alphaTitleSort&wfc[]=Rosalie+Bonighton

Prenumerera gärna på inläggen! Fyll i din e-postadress och klicka ”Prenumerera” så får du en notis när nästa inlägg pubilceras!

Veckans tonsättarinna 36

Orgelmusik av kvinnor 2

Då kommer här ännu ett inlägg med kvinnor som skrivit orgelmusik. Jag är övertygad om att dessa två inlägg, förra veckan och den här veckan, bara visar en bråkdel av alla orgel-tonsättande kvinnor. Men listan kan ju fyllas på efterhand som nya upptäckter görs!

Det blir inte heller nu några presentationer av respektive kvinna, utan det här är mer en lista för inspiration. En del av dem kommer att få egna inlägg så småningom, men det går ju också bra att själv söka på nätet efter information. Sist i inlägget finns länkar till användbara sidor där det finns mer att hämta!

Ibland hittar man noter på våra egna förlag, framförallt Wessmans och Echo musik, men ibland är det svårt att hitta. Speciellt om det rör sig om tonsättare från USA eller Kanada. Jag rekommenderar en kontakt med något svenskt förlag, de kan ofta hitta saker man letar efter, och verkar ha kanaler för att beställa saker där man själv går bet. Här kommer ytterligare 20 kvinnor som skrivit/skriver för orgel, och vi börjar med några svenskor!

Orgeltonsättarinnor

21. Maria Löfberg, Sverige (f. 1968)

Fyra orgelsonater finns på Noteria förlag. Se även Marias egen hemsida:

22. Kristina Shtegman, Sverige/Ryssland

Läs mer om Kristina och beställ noter här:

https://www.kristinashtegman.com/biography

23. Sara Wennerberg Reuter, Sverige (1875-1959)

Sara var ju mest känd för sina manskvartetter, men ett par orgelstycken finns. ”När löven falla” finns inspelad av Ralph Gustafsson:

24. Cheryl Frances Hoad, England (f. 1980)

25. Matilde Capuis, Italien (1913-2017)

Preludio, allegro, fantasia:

26. Jennifer Bate, England (1944-2020)

Four Reflections: Reverie

27. Rolande Falcinelli, Frankrike (1920-2006)

Triptyque:

28. Germaine Tailleferre, Frankrike (1892-1983)

Nocturne

29. Liv Benedicte Bjørneboe, Norge (f. 1965)

Cortége

30. Margaret Vardell Sandresky, USA (f. 1921)

L’homme arme: Introit

31. Nancy Plummer Faxon, USA (f. 1914)

A Christmas Prelude

32. Emilia Gubitosi, Italien (1887-1972)

33. Tamara Mormone, Italien (1911-2010)

34. Matilde Capuis, Italien (1913-2017)

35. Teresa Procaccini, Italien (f. 1934)

36. Biancamaria Furgeri, Italien (f. 1935)

37. Silvana Di Lotti, Italien (f. 1942)

38. Sonia Bo, Italien (f. 1960)

39. Elisabeth Stirling, England(1819-1895)

40. Rebecca Groom te Velde, USA (f. 1956)

Länkar

Furore verlag är ett tyskt förlag som bara ger ut musik av kvinnor, inte bara orgelmusik dock. Där finns också en bra sammanställning med lite information om respektive tonsättare:
https://furore-verlag.de/en/start/

Robert Öhman har gjort en diger sammanställning av kvinnliga orgelkomponister här: https://www.vingbrus.se/femina2.html

Spotifylista: undertecknad har samlat på orgelmusik av kvinnor på Spotify, och på denna lista finns det i skrivande stund inte mindre än 246 låtar, och drygt 16,5 timmars musik.

Prenumerera gärna på blogginläggen! Fyll i e-postadress och klicka ”prenumerera”!

Veckans tonsättarinna 33

Sarah Quartel

Denna veckas inlägg tar oss till Canada, även om kompositören för närvarande delar sin tid mellan Hawaii och Ontario. Sarah Quartel är född 1982. Hon började spela piano som liten, och berättar i en intervju att hennes lärare ofta avbröt henne med orden: ”Sarah, that’s not Beethoven, your composing!”

Det var inget medvetet val att bli kompositör, men allt eftersom Sarah blev duktigare på sitt instrument och övade upp gehöret, så hörde hon melodier och harmonier i huvudet. Det var på detta sätt hon började skriva körmusik.

Sarah Quartel

Efter studier på universitetet undervisade Sarah, och hon har också arbetat som dirigent.

Sarah jobbar regelbundet med ensembler över hela världen, och hennes musik framförs vid konserter och förekommer på inspelningar runt om i världen.  Hon skriver, vad det verkar, enbart körmusik. Hon inspireras av vackra saker; relationer, landskap, fina minnen, poesi och människor.

Sarah tycker själv att ”A winter day” är det mest spännande projektet hon jobbat med. Det är ett verk i fem satser för blandad kör, cello och piano. Hon skrev stycket en höst, och upplevde det väldigt inspirerande att föreställa sig vinter, snö och kölden mot huden. Stycket överraskade henne och utvecklades på ett sätt som hon inte hade tänkt från början.

Sarah är utgiven på Oxford University Press. Du kan hitta verkförteckning på hennes egen hemsida:

https://www.sarahquartel.com/

Wessmans musikförlag har en del av Sarahs musik:
https://www.wessmans.com/ListArticles?search=Sarah%20Quartel

”A winter day” kan du lyssna på här:

https://www.sarahquartel.com/copy-of-god-will-give-orders-sweet-

Prenumerera gärna på min blogg! Fyll i din e-postadress och klick ”prenumerera” så får du ett mail när nya inlägg publiceras!

Veckans tonsättarinna 32

Margaret Bonds

Jag surfar runt på en amerikansk körs hemsida (The Dessoff Choirs), och läser om verk kören framfört: Requiem av Fauré, Requiem av Mozart, flera kända Bach-motetter, Orffs Carmina Burana – ja, snart sagt alla kända ”måste-stycken”. Såhär ser det ofta ut på körernas hemsidor. Jag undrar hur lång tid det kommer att ta innan det med samma självklarhet kommer att stå att man framfört ett juloratorium, en passion eller annat skriven av en kvinnlig tonsättare? Det dröjer tveklöst länge än, men någonstans ska man börja!

The Dessoff Choirs har dock ett mycket spännande verk på sin lista, upptäcker jag: ”The Ballad of the Brown King” skriven av den afro-amerikanska kompositören Margaret Bonds. Vem var då hon?

Margaret Bonds

Margaret Bonds föddes 1913 i Chicago. Hennes far var aktiv i rösträttsrörelsen, och grundade bl.a. ett sällskap för svarta läkare, eftersom de nekades tillträde till den amerikanska läkarföreningen. Margarets mor Estelle var kyrkomusiker. När Margaret var fyra år skilde sig föräldrarna och dottern kom att bo hos mamman, vars hem ofta besöktes av de ledande svarta författarna, artisterna och musikerna.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 32

Veckans tonsättarinna 30

Birgit Djupedal

Som kyrkomusiker letar jag mest naturligt efter musik för körer och orgel. Jag har gjort en del ansträngningar för att hitta musik från de nordiska grannländerna, med varierande resultat. Ofta råkar jag på kompositörer mest av en slump. Det kanske beror på hur man letar. På Norsk komponistförenings hemsida finns mycket information om norska tonsättare, och också möjlighet att söka på kvinnor (länk finns längre ned!).

Den norska tonsättarinna jag vill presentera denna vecka heter Birgit Djupedal, och hon föddes 1994. 2018 tog hon masterexamen i komposition vid University of the Arts på Island. Hon har också en kandidatexamen i musikvetenskap och studier i kyrkomusik från Trondheims universitet.

Djupedal försörjer sig som kompositör, körledare och musiker. Hon leder två körer: damkören ”Cantus cordi”, och en blandad kör för Islänningar boende i Oslo. Hon är också, tillsammans med Ásbjörg Jónsdóttir, ansvarig för Skálholt Summer Conserts, vilket är en musikfestival som funnits på Island sedan 1975.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 30

Veckans tonsättarinna 29

Valborg Aulin

Den 4 juni i år, 2021, fyllde staden Göteborg 400 år. Samma dag släppte Göteborgs symfoniker en inspelning med musik av tre kvinnor: Elfrida Andrée, Ida Moberg och Valborg Aulin. De orkesterstycken som valts ut för inspelning är alla sådana som inte förut blivit inspelade – heja Göteborg! Om det finns en fysisk CD-skiva att köpa vet jag inte, men hela inspelningen finns på Spotify. Inspelningen skedde förra året, mitt under pandemin, och arbetet med att ta fram musiken kan man läsa om på GSO:s hemsida (länk ligger längre ned!).

Valborg Aulin

Elfrida har ju redan fått ett eget blogginlägg, varför jag tänkte uppehålla mig något vid Valborg Aulin i veckans inlägg.

Valborg föddes i Gävle år 1860. Hennes far Lars Axel var lärare på läroverket i Gävle, och det var där han träffade Valborgs mor Edla. 1861 flyttade familjen till Stockholm.

Valborg fick till en början privatundervisning i musik, och studerade piano och komposition vid Stockholms musikkonservatorium mellan 1877 och 1882. Lärare i pianospel var Hilda Thegerström, och i komposition hade hon bl.a. Ludvig Norman, som kom att få stor betydelse för henne.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 29

Veckans tonsättarinna 28

Anna Thorvaldsdottir

Anna Thorvaldsdottir är en isländsk kompositör född 1977. Hon studerade komposition vid universitetet i Kalifornien, och hennes musik framförs regelbundet och ofta i både staterna och i Europa. Hennes främsta inspirationskällor är landskap och naturen.

Foto: Anna Maggý

 2012 fick hon Nordiska rådets musikpris och 2015 fick hon en utmärkelse av New York-filharmonikerna som innebar en prissumma på 50 000 dollar och uppdraget att skriva ett stycke för orkestern. Stycket ”Metacosmos” framfördes 2018 med Esa-Pekka Salonen som dirigent. Thorvaldsdottir har skrivit beställningsverk för många namnkunniga orkestrar runt om i världen, bl.a. Göteborgssymfonikerna. Hela listan på orkestrar och ensembler som beställt av henne hittar du på hennes egen hemsida. 

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 28

Veckans tonsättarinna 24

Eva Ugalde

På Eva Ugaldes hemsida läser jag:

”Vi är alla kreativa varelser, vi måste bara hitta vårt sätt att uttrycka oss”.

Eva Ugalde föddes i San Sebastian i Baskien 1973, där hon också studerade komposition och kördirigering. Hon skriver framförallt körmusik, och har skrivit flera stycken för damkör. Ett av de mer kända är det som heter ”Tximeletak” (Fjärilar). Texten är skriven av den baskiska författaren Bernardo Atxaga.
Hennes musik beskrivs som tonal med influenser av jazz.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 24

Veckans tonsättarinna 23

Anna Bon di Venezia

Anna Bon var en italiensk 1700-talskompositör. Hon föddes någon gång mellan 1738 och 1740. Det är inte bara födelseåret som är osäkert, man vet inte heller säkert var hon föddes: Venedig eller Ryssland.

Anna var dotter till två musiker inom operan; henne mor var sångerska och hennes far var librettist och scenograf.

Anna började studera vid ”Ospedale Della Pietà” i Venedig när hon bara var fyra år gammal. Om jag förstått det hela rätt så fanns det fyra stycken ”Ospedale” i Venedig vid den här tiden. De tog emot betalande studenter men också föräldralösa barn. Vid Ospedale Della Pietà” fanns det som mest hela 1000 studenter, både pojkar och flickor. Fram till bara några år före det att Anna började studera vid skolan, innehade Vivaldi positionen som violinlärare där. Han ledde flickornas orkester, och det berättas att konserterna som gavs lockade publik från hela Europa.

Anna Bon studerade vid Ospedale Della Pietà fram till 1754, men hon lämnade skolan i perioder för att turnera som underbarn tillsammans med sina föräldrar.

År 1755 fick Annas föräldrar anställning hos den Preussiska prinsessan Wilhelmina, som var mycket musikalisk. 1756 publiceras Annas ”Sex sonater för flöjt och cembalo”, och året efter ”Sex sonater för cembalo”. När prinsessan Wilhelmina dog 1758 återgick familjen till att turnera. 1759 publiceras så ”Sex triosonater” för två flöjter och continuo.

1762 får familjen anställning vid Nikolaus av Esterházys hov i Eisenstadt, och Annas mamma medverkar i hovkomponisten Haydns operor vid hovet.

1767 gifter sig Anna Bon med en italiensk sångare och flyttar till Hildburghausen, och där slutar spåren efter henne.

Vill du ha en påminnelse när det kommer ett nytt inlägg? Fyll i din e-postadress och klicka på ”Prenumerera”.

Veckans tonsättarinna 21

Elsa Barraine

Veckans tonsättarinna heter Elsa Barraine och hon föddes 1910 i Paris. Hon ansågs vara en av de mest framstående franska kompositörerna under 1900-talet. Trots detta spelas hennes musik inte särskilt ofta idag.

Elsas far var cellist i Operaorkestern, och själv började hon spela piano och orgel i unga år. Så småningom blev hon antagen till Pariskonservatoriet, där hon studerade komposition för Paul Dukas. Dukas undervisade många andra kända kompositörer, t.ex. Duruflé, Yvonne Desportes, och Messiaen. Barraine och Messiaen var goda vänner och höll kontakt hela livet.

Elsa Barraine

Elsa Barraine var en mycket begåvad elev, som redan vid 15-17 års ålder utmärkte sig genom att vinna utmärkelser vid konservatoriet.

År 1929, endast 19 år gammal, vann hon en kompositionstävling (Prix de Rome) med kantaten ”La vierge guerrière”. Hon var den fjärde kvinnan på dryga hundra år att vinna detta pris. Kantaten handlar om Jeanne d’Arc. Barraine inspirerades och skrev ofta musik som baserades på litterära eller historiska personer.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 21