När detta inlägg skrivs står Göteborgs orgelfestival för dörren, ett årligen återkommande evenemang, som i år har många intressanta programpunkter för den som är intresserad av kvinnliga organister och kompositörer.
Kali Malone växte upp i Denver men flyttade till Massachusetts för att studera musik. 2012 flyttade hon till Stockholm efter att hon blivit vän med den svenska kompositören Ellen Arkbro. I Stockholm kom hon i kontakt med Elektronmusikstudion (EMS), där hon fick större kunskap i elektro-akustisk musik. Hon studerade sedan elektro-akustisk komposition vid Kungliga Musikhögskolan, och gjorde praktik som orgelstämmare. Detta kom att påverka hennes fortsatta komponerande, och ökade hennes intresse för olika sätt att stämma orgeln på, och inspirerade henne att skriva musik för instrumentet.
2019 släppte Malone albumet ”The Sacfificial Code” som är ett album med musik för piporgel. Det jag har lyssnat på hittills är minimalistisk musik, som skapar ett meditativt lugn.
Malone har turnerat och spelat i Europa och USA. I november gör hon en konsert i Stadshuset i Stockholm.
Luise Adolpha Le Beau var enda barnet till William och Karoline, och båda föräldrarna hängav sig åt dotterns utbildning. Det skedde genom pianolektioner som pappan gav henne från tidig ålder, han var också musiker och kompositör. Le Beau skrev sitt första stycke vid 8 års ålder, hon studerade språk vid en flickskola, och hon fick examen vid 16 års ålder, från en privat institution för flickor, och efter det ägnade hon sig bara åt musik.
Licens: Creative Commons erkännande dela lika 4.0
Det innebar pianolektion för bl.a. hovkapellmästaren William Kalliwoda i Karlsruhe. Under en sommar studerade hon också för Clara Schumann. 1876 flyttade familjen till München för att ge Luise möjlighet att studera komposition för Joseph Rheinberger. Enligt regelverket på skolan i München undervisades Lusie inte tillsammans med de manliga medstudenterna.
Här följde några produktiva år, då Le Beau turnerade med en sångerska och en violinist, hon skrev recensioner, hon började undervisa kvinnor för att förbereda dem för jobb som pianolärare.
På verklistan finns t.ex. op 27 ”Ruth” – bibliska scener för solister, kör och orkester. Det hade urpremiär 1883 och det gavs ut på ett förlag i Leipzig. Hon vann första pris i en internationell tävling för sin cello-sonat, op. 28. Det finns också kammarmusik, stråkkvartetter, en symfoni, körmusik, med mera!
Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!
”We encourage you to use the resources here to learn about the women that paved the way for future composers and performers of all genders. We hope the stories and music we share in A Modern Reveal will inspire and move you to strive for your own musical and educational goals. We hope you will explore, read, listen, learn, and sing this wonderful music often.”
Så händer det igen. Jag letar på internet efter information om kompositören Claudia Rusca, och konstaterar att Wikipedia inte har många meningar om den Italienska nunnan. Jag letar vidare, och hittar sidan ”A modern reveal”. Citatet ovan är hämtat från denna sida, som är ytterligare ett initiativ för att lyfta den osynliga delen av musikhistorien: kvinnorna!
Rusca var inte bara kompositör, hon var sångerska, organist och musiklärare. Innan hon avlade klosterlöften i klostret St Caterina, som (om jag fattat det rätt) ligger i stadsdelen Brera i Milano, studerade hon musik i hemmet. Man tror att flera av Ruscas kvinnliga släktingar (systrar, kusiner, mostrar/fastrar) gick in i klostret samtidigt som hon.
Rusca skrev två ”Canzoni Francesi” som tros vara de tidigaste bevarade instrumentala verken av en kvinna.
Den musik som skrevs i klostren i Milano under den här tiden, kontrollerades av ärkebiskopen Federico Borromeo, som ville att musiken som framfördes i klostren andades botgöring och ödmjukhet, men som också var mån om att nunnornas musikaliska skolning gav dem denna kompetens.
En av Ruscas elever i klostret, skrev till ärkebiskopen, och jag citerar:
“The nun [Rusca] knows how to compose, and she has composed a number of motets, and her brothers are having them printed, and they want to dedicate them to Your Most Illustrious Lordship as a sign of gratitude owed to you for the benevolence you show our monastery. These pieces have been much praised…..This woman is very spiritual and I think they have been composed with much devotion. ”
Verket som skulle tillägnas biskopen, det verk hon också är mest känd för, var ”Sacri concerti a 1, 2, 3, 4, 5, e 8 voci e Canzoni francesi a 4”. Verket publicerades i Milano år 1630, och en kopia av det finns på imslp.
Veckans inlägg är skrivet av Smilla Bjurbo. Hen pluggar till kyrkomusiker vid KMH och brinner för att lyfta transpersoners röster inom musik.
Jag har fått äran att göra ett gästinlägg här på bloggen och jag har valt att skriva om en tonsättarinna från Boston, Rachel Burckardt.
Copyright: Tutti Music COllective
Burckadt är en kompositör med en färgrik palett och många strängar på sin lyra. Hon skriver sakral musik för alla sorters röster och instrument, hon spelar både orgel och elgitarr.
“You know, when you’re trans, you don’t have to have one identity,” she said. “You can have an identity that’s all over the place in terms of the elements that are there.” -R. Burckardt (citat ur tidningen The19th*)
År 2010, vid 57 års ålder, kom Burckadt ut som transkvinna i den församling där hon verkade. Hon bemöttes av respekt från såväl pastor och kollegor som medlemmar; vännerna ville att hon skulle vara sig själv och såg henne som en viktig del av deras gemenskap.
När jag läser om Burckadt, verkar hon vara en kvinna som brinner för att skapa sammanhang där människors olikheter får ta plats och där mångsidighet är något vackert. Inte minst genomsyrar det hennes musik.
“It’s kind of like what goes along with some gender ambiguity,” she said. “It starts out off in unison and breaks into these not too difficult, but just unexpected chords.” -R. Burckardt (citat ur tidningen The19th*)
Sedan ett par år tillbaka leder hon Tutti Music Collective, tillsammans med dirigenten Elijah Langille. Här är en konsert där de spelar och sjunger hennes musik, som jag rekommenderar att lyssna på.
Den här veckan presenterar jag den kanadensiska tonsättaren Stephanie Martin, som svarat på några frågor via mail! Läs hela intervjun på engelska längre ner. English below! Här en en kort summering på svenska!
Copyright: stephaniemartin.com
Stephanie Martin började komponera redan som barn och studier i musik lade grunden för hennes karriär som musiker och dirigent. När hon jobbade i en församling i Toronto (St Mary Magdalene) tog skrivandet fart på allvar, då hon hade en fin kör som motiverade henne att komponera för gudstjänstsammanhang. Martin inspireras av de ensembler hon skriver för, och för varje körs specifika möjligheter. Texten är alltid central och den sätter igång fantasin, menar Martin, som ser som sin uppgift att genom musiken ”måla” texten, att lyfta fram textens budskap. 2012 lämnade Martin jobbet i St Mary Magdalene, och i samband med detta fick hon fler beställningsuppdrag. Komponerandet hjälpte henne genom sorgen efter maken, som gick bort samma år, och hon fann tröst i att kunna fokusera på något kreativt. Martin har skrivit flera större verk, bland annat ”WATER: an environmental oratorio”, som handlar om det livsnödvändiga i att vara rädd om miljön och vattnet som vi inte kan vara utan. Martin tipsar också om stycket ”Nothing Gold can Stay”, som har sjungits av Canada National Youth Choir, och flera körer över hela landet. Jag fastnade för ”Missa Brevis” för tre röster, då det i mindre församlingar kan vara svårt att få ihop fyrstämmiga körer. Martin berättar att hon även skrivit en hel antologi med stycken som passar för mindre ensembler (länk till noter finns längre ned!). Några andra tips är ”Four motets”, den mer avancerade ”Missa Chicagoensis” och ”Requiem for all souls” (SATB div, 8 satser, 25 minuter långt). Jag frågar Martin om hennes favoritkompositörer (kvinnliga), och hon nämner Hildegard av Bingen, Ethel Smyth, Imogen Holst och Elisabeth Poston. Samt de kanadensiska tonsättarna Ruth Watson Henderson, Eleanor Daley, Laura Hawley, Tracy Wong, Sarah Quartel, Katerina Gimon, Gerda Blok-Wilson, Sherryl Sewepagaham. Jag rekommenderar ett besök på Martins hemsida, där det finns en tydlig och informativ uppställning över hennes verk för olika besättningar!
Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!
This week I am presenting the Canadian composer Stephanie Martin. How would you introduce yourself as a composer, to a Swedish audience?
I welcome interest in my music from Swedish choirs and audiences! I’ve been involved with choral music all my life and creating new works for choirs is a great pleasure.
When did you start to compose? Do you remember your first pieces, and what you struggled with in the beginning?
I started to compose as a very young child, but musical education prepared me to make my living as a performer and conductor. It was not until a little later that I returned to composing seriously. My writing solidified when I was working as music director of the Church of Saint Mary Magdalene in Toronto where I had an excellent choir, and strong motivation to create new liturgical music.
Which are your inspirational sources when you compose? How would you describe the process from start to end when you write a new piece of music?
I am most often inspired by the choir I am writing for, and their purpose. I have written music for health workers’ choirs, schools, churches, professional choirs and community choirs, and it is each group’s individual character that inspires me. From that point, it is the text that gets my imagination working, and shapes the form, melodic and harmonic character of the piece. My job is to elevate and paint the words of the poem; to communicate its meaning through music.
I read on your website that you have had a marvelous career. Which was your first commission, and which of your many works are you most proud of?
My first commission was for a folk opera when I was too young to be daunted by such a task! My commissions started to become more frequent after I left my post at St. Mary Magdalene’s in 2012. My husband passed away in that year, and writing music became a solace and a way of focussing my traumatized mind on something positive and creative. My clients are now international, including choirs in the USA, England and Ireland. I have three larger works for choir that can be classified as oratorios. I am very proud of ’WATER: an environmental oratorio’ since it addresses the very important, existential issue of protecting water, the source of life on our planet. Though I am also proud of one little gem ’Nothing Gold Can Stay’ which has been sung by our National Youth Choir of Canada and choirs across the country.
What is the most enjoyable and what is the greatest challenge in being a composer?
I enjoy engaging with texts and poetic sources, working with conductors and choirs, researching and telling stories through music. A challenge in the beginning of negotiating a commission is working out all the parameters of the project. After the piece has been premiered there is follow-up: deciding how to disseminate the piece, through a publisher or an institution like the Canadian Music Centre, and how to achieve a high quality recording so that listeners can hear the piece, and perhaps decide to perform it. It can take years from initial concept for a piece to come to fruition.
I found your ”Missa brevis for three voices”, which I found very interesting. I work in a small congregation in the Church of Sweden, and it is particularly hard to find singing men, especially tenors. In my opinion there is a great need for repertoire for three voices. What is your experience?
Many of my readers are church musicians. You have a vast amount of sacred music for choir. Which of your works would you especially recommend for use in services or church concerts? Have you written anything for solo organ?
I would start with my ’Four Motets’ published by Cypress. https://cypresschoral.com/composers/stephanie-martin/four-motets/ I have more challenging mass settings in my ’Missa Chicagoensis’, and my ’Requiem for All Souls’. I also have anthems, litanies and Tenebrae responses, all found through my website: www.stephaniemartinmusic.com I also feel that new texts that express our current fears and concerns are appropriate for church use. ’Weavings’ is a new piece that expresses our anxiety about the ’other’ and how we can be reconciled with other humans. Here’s a video sung under Canadian conductor Kai Leung: https://www.youtube.com/watch?v=WGAjEIh0HXc
I haven’t yet written anything specifically for organ solo, but since I do love that instrument very much I hope to set aside some time to write some pieces in the future.
I have a passion for women composers, and I think it is of great importance that we strive to present music of both men and women to our choirs (and in the concert houses, organ concerts, etc etc), I wonder: who is your favorite woman composer?
There are so many! I love the ancient music of Hildegard von Bingen, and the historic figures of Ethel Smyth, Imogen Holst and Elizabeth Poston, as well as our own Canadian composers Ruth Watson Henderson, Eleanor Daley, Laura Hawley, Tracy Wong, Sarah Quartel, Katerina Gimon, Gerda Blok-Wilson, Sherryl Sewepagaham and many, many others.
Do you know if any of your music have been performed in Sweden? If not, which of you works would you be most happy to introduce?
I believe Joakim Olsson Kruse has performed some of my church music in Kristianstad.
”The Corelia Project is an initiative that strives to normalise inclusion and diversity in classical music through the performance and promotion of works by women and all gender-marginalised composers. It seeks to address the huge gender imbalance that still exists in the programming of classical music.”
Min första kontakt med Mary Howe var via ett orgelstycke som jag fick i min hand, ”Elegy”. När jag sedan började söka mer information om denna tonsättare hamnade jag på the Corelia Projects hemsida, ännu ett lovvärt initiativ för att främja en ökad jämställdhet på konsertscenerna! Där finns både information om kompositörer och en repertoarbank, ungefär som den som svenska KVAST försöker bygga upp i repertoarbanken ELNA. Värt att botanisera i!
Mary Howe var amerikanska och växte upp i Virginia. Efter att ha studerat för en mängd olika lärare i USA, och vid Peabody Insitute i Baltimore, reste Howe till Paris för att studera för Nadia Boulanger. Howe var pianist, med en lyckosam karriär, men hon föredrog att komponera. Hennes tidiga alster var pianomusik, men på hennes långa verkllista syns också sånger, körverk, orkestermusik, kammarmusik, och nämnda orgelstycke plus ytterligare ett stycke för orgel (For a Wedding, inte publicerat). Hon transkriberade även verk av Bach för ett och två pianon.
Howes orkestermusik inspirerades av naturen och av Amerikanska melodier. Hennes verk ”Chain Gang Song” blev lovordad för sin ”brist på kvinnlighet” (!)
Senare i karriären fick Howe en förkärlek för att skriva sånger, inte minst gjorde hon det under andra världskriget, som ett sätt att stötta de amerikanska trupperna. Howe skrev mer än 200 verk.
Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress nedan!
”Listen to and play my music, then you will understand me.”
Ett namn som jag ser då och då i olika orgelkonsertprogram är Johanna Senfter. Hon var född i Oppenheim i Tyskland, och studerade komposition, violin, orgel och piano vid konservatoriet i Frankfurt am Main. Max Reger hade uppmärksammat den talangfulla Senfter och 1908 antogs hon till hans kompositionsklass vid konservatoriet i Leipzig. Reger ansåg att Senfter var hans mest begåvade elev, och året efter att hon avslutat studierna för Reger vann hon pris för ”bästa elev-komposition under föregående år”.
Familjerna Senfter och Reger stod varandra nära, och när Reger gick bort 1916, gick Senfter in i en period då hon komponerade mycket och framträdde vid många konserter. Hon startade och drev konsertserier (Musikverein Oppenheim) där hon också framförde egna verk.
Det finns olika uppgifter om hur många verk hon lämnade efter sig, en del anger 134 stycken och andra 180. Hon skrev alltifrån symfonier till orkesterverk, kammarmusik, sånger, körmusik – det enda som verkar saknas är opera. Jag läser också om Johanna Senfter att hon var en mästare på att skriva fugor.
Liksom många andra kompositörer föll Senfters musik i glömska när hon dog, 1961, men den har börjat återupptäckas på senare år och en del av Senfters musik finns utgiven på Schott förlag. Där finns förutom klavermusik också sånger, körmusik, orkesterverk med mera, att köpa. Jag har inte lyckats hitta någon inspelning av körmusik av Senfter, men orkester-, kammar- och klavermusik finns det mycket av att lyssna på.
Jag fick ett mail med en bifogad fil på ”The Heavenly Light – A General Cantata for Church Choirs”, ett verk skrivet av Carrie B Adams. Det gavs ut av Lorenz Publishing Company år 1926 och är skrivet för fyrstämmigt kör och solister.
Och upphovskvinnan? Hon föddes i Ohio och båda föräldrarna var musiker. Under inbördeskriget studerade hon musik för sin pappa, och hon var ett musikaliskt underbarn, som mycket tidigt visade prov på vilket skicklig pianist hon var. 1872 flyttade familjen till Paris, Illinois, där pappan grundade Paris Musical Insitute. 16 år gammal publicerades hennes första verk, och från 1876 var hon organist och körledare i den presbyterianska kyrkan i staden.
Adams gifte sig 1880, fick en son och familjen flyttade till Indiana, där hon fick anställning som musiklärare. Hon ledde också flera körer utöver sitt jobb. När hon pensionerades hade hon skrivit 12 kantater, 4000 hymner och 28 operetter. Hon fortsatte att komponera även efter sin pensionering, och hennes sista verk, ”The Easter Triumph” gavs ut efter hennes död.
Fyll i din e-postadress om du önskar en påminnelse när nya inlägg publiceras!
Denna vecka ett tips från en av mina bloggföljare, den grekiska kompositörer Konstantia Gourzi. Hon föddes i Aten och fick pianolektioner från sju års ålder. Redan när hon var tretton år började hon vid konservatoriet i Aten, med studier i piano, komposition och dirigering. 1987-1992 studerade hon vid Hochshule der Künste i Berlin. Hon nämner själv bland andra György Kurtág, Sofia Gubaidulina och Claudio Abbado som viktiga förebilder.
Gourzi har startat och drivit flera ensembler för samtida musik, och hon har fått ett antal utmärkelser och stipendier. Bland uppdragsgivarna nämns BBC, Berlinoperan, Bach Choir Salzburg med flera!
På Gourzis hemsida finns 112 verk listade, alltifrån orkestermusik till kammarmusik och körverk, men också musik för teater och film.
Det verk jag själv lyssnade på först var ”Hommage à Mozart”. Det finns ett ”Ave Maria” för damkör, med ljudexempel på Gourzis hemsida:
