Veckans tonsättarinna nr 158

Camilla de Rossi (1670-1710)

Efter förra inlägget som handlade om Laura Netzels Stabat Mater, har jag börjat sammanställa en lista med musik skriven av kvinnor för fasta-, passions- och påsktiden – det verkar finnas behov av en sådan! Bach, Pergolesi, Pärt och Buxtehude m.fl män, har skrivit fantastisk musik, jag säger inget annat. Men det vore en välgärning om vi kunde låta några lika underbara verk av kvinnor komma till tals också. När min lista blivit lite längre lovar jag att publicera den. Jag snubblade över en riktigt spännande sak idag, som jag får lov att återkomma till lite senare.

I jakten på information om Camilla de Rossi snubblar jag över sidan amodernreveal.com – här finns det fler eldsjälar som vill lyfta fram musik av kvinnor. Jag rekommenderar en titt på deras sida (länk nedan)!
Camilla de Rossi var en italiensk barock-tonsättare, känd för sina oratorier. Flera av oratorierna beställdes av den Österrikiske kejsaren Joseph den förste, och de framfördes vid hovet i Wien. Om jag är rätt påläst ska fyra av de Rossis oratorier finnas bevarade, samt en kantat.

Oratoriet ”Il Sacrificio de Abramo” (Abraham’s offer) skrevs för stilla veckan 1708. I detta verk använde sig de Rossi, förutom av stråkarna, av det dåtida blåsinstrumentet chalumeau, en föregångare till klarinetten. För övrigt skrev hon sina oratorier för soloröster och stråkar/continuo, tyvärr inga körer. Men visst är det flott musik?

https://www.amodernreveal.com/camilla-de-rossi

Prenumerera gärna för att få en avisering när nytt inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 101

Carlotta Ferrari (f. 1975)

Den här tonsättarinnan kom jag först i kontakt med för några år sedan, genom en gambist som hade valt ett av hennes stycken för en konsert vi gjorde tillsammans.

Carlotta Ferarri är en nu levande, italiensk tonsättare – inte att förväxla med den Carlotta Ferrari som föddes 1837, och till vilken jag hoppas få anledning att återkomma.

Ferrari har innehaft professorstjänster i Kina och i Florens, och hennes musik har blivit framförd i USA, Australien och på flera håll i Europa. Hennes musik har också lyfts fram vid något som heter WIMfest (Women in Music Festival, som hölls vid universitetet i Harvard 2017).

Fortsätt läsa Tonsättarinna nr 101

Tonsättarinna nr 86

Maddalena Lombardi Sirmen (1745-1818)

Här har vi en tonsättarinna från den klassiska eran. Född i Venedig och för ovanlighetens skull var hennes familj inte av musikersläkt. Hon hade begåvning för att spela violin och började som 8-åring spela violin på en av skolorna i Venedig. När hon var 15 år blev hon inbjuden att studera med en lärare i Milano. Men av olika anledningar kom hon inte iväg. Läraren skrev då brev till henne och förklarade sin spelmetod. Dessa brev blev till en violinskola som trycktes och spreds i Europa på 1770-talet.

Maddalena gifte sig med Lodovico Sirmen och de gav sig ut på en konsertturné genom Europa. Så småningom reste Lodovico hem till Italien med parets dotter medan Maddalena stannade kvar i London där hon fick anställning som soloviolinist.

Det framgår inte när hon började komponera, men hennes musik verkar ha varit välkänd och spelad under hennes livstid, till och med utgiven.

Läs mer om Maddalena och andra kvinnliga tonsättare på den här sidan:

Prenumerera gärna på mina inlägg!

Tonsättarinna nr 79

Francesca Caccini (1587-1640)

Söndag den 20/11 har du möjlighet att uppleva världens äldsta bevarade opera skriven av en kvinna! Det är Francesca Caccinis opera La liberazione di Ruggiero dall’isola d’Alcina (”Ruggieros befrielse”) som vi kan höra ett utdrag ur genom ett samarbete mellan ”Den andra operan” och ”Early music Sweden” – läs mer på:

https://secure.tickster.com/sv/901zvgjkz8mz0kd/products

Operan finns också i ett flertal inspelningar på streamingtjänster.

Caccini föddes i Florens och fick utbildning språk, litteratur, matematik och från tidig ålder fick hon också musikalisk skolning av fadern som var kompositör. När Francesca var liten framträdde hon och sjöng tillsammans med sina föräldrar och syskon. Francesca fick anställning vid hovet som lärare, sångerska, repetitör och kompositör och hon skrev både kammar- och teatermusik. Hennes virtuositet gjorde att hon blev hovets bäst betalda musiker.

Caccini gifte sig och fick en dotter. När maken dog gifte hon snart om sig och fick ytterligare ett barn. När också denne make gick bort sökte hon sig tillbaka till sin anställning. Hon hindrades av pesten som härjade, men 1634 var hon tillbaka i Florens med barnen.

”Ruggieros befrielse” skrev hon under vintern 1625. Det är ett verk på 75 minuter som framfördes för Polens kronprins som blev så betagen att han satte upp den i Warzawa år 1628.