Italien – Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 189

Sulpitia Cesis (1577-1619)

Sedan några år tillbaka har vi på fastlagssöndagen haft ett samarbete med en gamba-kvartett, som spelat till psalmer och ackompanjerat kören. I år blir det en större ensemble med såväl gambor som en sinka!
Min strävan att alltid ha musik av både kvinnor och män vid alla framträdanden gick inte att uppfylla den här gången. Inte på grund av att det inte finns musik, men för att det jag hittade inte riktigt passade för tillfället – eller för att det var för kort tid för kören att hinna lära sig.

Jag hittade till exempel ett fantastiskt vackert Stabat Mater av Sulpitia Cesis, som jag absolut ska försöka framföra med min kör vid tillfälle. Stabat mater ingår i det verk som är det enda kända av hennes hand: ”Motetti spirituali”. Det finns inspelat av Capella Artemisia och innehåller 23 motetter för 2-12 röster. Till skillnad från andra samtida kompositörer så finns i Cesis partitur anvisningar för olika instrument, inklusive en basstämma som möjligen framfördes av en viola da gamba eller av orgeln.

Noter:
https://imprimis.uk/catalogue.php?c=14

Vill du ha ett mail när nya inlägg pubilceras kan du prenumerera genom att fylla i din e-postadress nedan!

Tonsättarinna nr 186

Matilde Capuis (1913-2017)

Den nya blogg-året 2026 (mitt sjätte!) inleds med en italienska, som dök upp i sociala medier-flödet från föreningen SWO (Society of Woemn Organists). Jag kan rekommendera att följa dem och att botanisera på deras hemsida, där det finns mycket information om kvinnliga tonsättare, med mera!

Capuis var pianist, organist och tonsättare, född i Neapel. Hon studerade vid konservatorierna i Venedig och i Florens. När hon var klar med sina studier undervisade hon i teori och komposition vid Conservatorio Guiseppe Verdi i Turin.

För orgel finns ”Preludio, Allegro Fantasia”, som t.ex. går att köpa via det tyska förlagen Furore. Det ska också finnas en Symfoni i G-dur, som jag tyvärr inte hittar någon inspelning av. Däremot finns det gott om inspelningar av hennes musik för cello och piano/orkester.

https://furore-verlag.de/en/composer/matilde-capuis

https://www.societyofwomenorganists.co.uk/women-composers

Prenumerera gärna! Fyll i e-postadress så får du ett mail när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 182

Marianna Bottini (1802-1858)

Ungefär samtida med Rossini levde Marianna Bottini (född Motroni-Andreozzi). Hon föddes, och bodde hela sitt liv i staden Lucca i Toscana, och hon var kompositör och lärare i harpa. Hon studerade kontrapunkt och blev 1820 antagen till Accademia Filarmonica i Bologna. Hon skrev det mesta av sin musik under åren 1815-1822. 1824 gifte hon sig och slutade då att komponera.

Bottini är känd för en klarinettkonsert och Messa da Requiem, men det finns en hel del intressant av hennes hand, t.ex. ett Stabat Mater, ett Te Deum, med mera. Manuskript lär finnas på Istuto Musicale Luigi Boccherini i Lucca.

Bottini var en av få kvinnor, vars musik framfördes vid en festival till Sankta Cecilias ära. Operan ”Elena e Gerardo” hade premiär 2023.

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 168

Maddalena Casulana (1544- ca 1590)

“I want to show the world, as much as I can as a musician, the mistake that men make in thinking that they alone possess the gifts of intelligence and that such gifts are never given to women.”

Casulana var lutenist, sångerskan och kompositör, troligen var hon från trakten av Siena i Italien. Inte mycket är känt om hennes liv och skapande. 1566 skrev hon fyra madrigaler i en samling som heter ”Il Desiderio”. 1568 publicerades en madrigalbok för fyra röster, ”Il primo libero di madrigal”. Detta är troligen den första tryckta utgåvan av musik av en kvinna.

Bild från musicbywomen.org – länk nedan!

Samma år ska Orlando di Lasso ha dirigerat ett av Magdalenas stycken vid det Bayerska hovet. Casulana publicerade flera böcker med madrigaler, i Venedig, och flera sånger hade en dedikation till Isabella av Medici, som hon antas ha stått nära.
2022 återfanns ytterligare 17 av Casulanas madrigaler, och några av dem framfördes av BBC i ett radioprogram på internationella kvinnodagen samma år.

Jag tipsar om siten musicbywomen.org (länk härunder) – ännu en webbplats som vill synliggöra och berätta om kvinnors musik!

https://www.musicbywomen.org/composer/maddalena-casulana

Följ gärna min blogg för uppdateringar när nya inlägg kommer!

Veckans tonsättarinna nr 158

Camilla de Rossi (1670-1710)

Efter förra inlägget som handlade om Laura Netzels Stabat Mater, har jag börjat sammanställa en lista med musik skriven av kvinnor för fasta-, passions- och påsktiden – det verkar finnas behov av en sådan! Bach, Pergolesi, Pärt och Buxtehude m.fl män, har skrivit fantastisk musik, jag säger inget annat. Men det vore en välgärning om vi kunde låta några lika underbara verk av kvinnor komma till tals också. När min lista blivit lite längre lovar jag att publicera den. Jag snubblade över en riktigt spännande sak idag, som jag får lov att återkomma till lite senare.

I jakten på information om Camilla de Rossi snubblar jag över sidan amodernreveal.com – här finns det fler eldsjälar som vill lyfta fram musik av kvinnor. Jag rekommenderar en titt på deras sida (länk nedan)!
Camilla de Rossi var en italiensk barock-tonsättare, känd för sina oratorier. Flera av oratorierna beställdes av den Österrikiske kejsaren Joseph den förste, och de framfördes vid hovet i Wien. Om jag är rätt påläst ska fyra av de Rossis oratorier finnas bevarade, samt en kantat.

Oratoriet ”Il Sacrificio de Abramo” (Abraham’s offer) skrevs för stilla veckan 1708. I detta verk använde sig de Rossi, förutom av stråkarna, av det dåtida blåsinstrumentet chalumeau, en föregångare till klarinetten. För övrigt skrev hon sina oratorier för soloröster och stråkar/continuo, tyvärr inga körer. Men visst är det flott musik?

https://www.amodernreveal.com/camilla-de-rossi

Prenumerera gärna för att få en avisering när nytt inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 101

Carlotta Ferrari (f. 1975)

Den här tonsättarinnan kom jag först i kontakt med för några år sedan, genom en gambist som hade valt ett av hennes stycken för en konsert vi gjorde tillsammans.

Carlotta Ferarri är en nu levande, italiensk tonsättare – inte att förväxla med den Carlotta Ferrari som föddes 1837, och till vilken jag hoppas få anledning att återkomma.

Ferrari har innehaft professorstjänster i Kina och i Florens, och hennes musik har blivit framförd i USA, Australien och på flera håll i Europa. Hennes musik har också lyfts fram vid något som heter WIMfest (Women in Music Festival, som hölls vid universitetet i Harvard 2017).

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 86

Maddalena Lombardi Sirmen (1745-1818)

Här har vi en tonsättarinna från den klassiska eran. Född i Venedig och för ovanlighetens skull var hennes familj inte av musikersläkt. Hon hade begåvning för att spela violin och började som 8-åring spela violin på en av skolorna i Venedig. När hon var 15 år blev hon inbjuden att studera med en lärare i Milano. Men av olika anledningar kom hon inte iväg. Läraren skrev då brev till henne och förklarade sin spelmetod. Dessa brev blev till en violinskola som trycktes och spreds i Europa på 1770-talet.

Maddalena gifte sig med Lodovico Sirmen och de gav sig ut på en konsertturné genom Europa. Så småningom reste Lodovico hem till Italien med parets dotter medan Maddalena stannade kvar i London där hon fick anställning som soloviolinist.

Det framgår inte när hon började komponera, men hennes musik verkar ha varit välkänd och spelad under hennes livstid, till och med utgiven.

Läs mer om Maddalena och andra kvinnliga tonsättare på den här sidan:

Home

Prenumerera gärna på mina inlägg!

Tonsättarinna nr 79

Francesca Caccini (1587-1640)

Söndag den 20/11 har du möjlighet att uppleva världens äldsta bevarade opera skriven av en kvinna! Det är Francesca Caccinis opera La liberazione di Ruggiero dall’isola d’Alcina (”Ruggieros befrielse”) som vi kan höra ett utdrag ur genom ett samarbete mellan ”Den andra operan” och ”Early music Sweden” – läs mer på:

https://secure.tickster.com/sv/901zvgjkz8mz0kd/products

Operan finns också i ett flertal inspelningar på streamingtjänster.

Caccini föddes i Florens och fick utbildning språk, litteratur, matematik och från tidig ålder fick hon också musikalisk skolning av fadern som var kompositör. När Francesca var liten framträdde hon och sjöng tillsammans med sina föräldrar och syskon. Francesca fick anställning vid hovet som lärare, sångerska, repetitör och kompositör och hon skrev både kammar- och teatermusik. Hennes virtuositet gjorde att hon blev hovets bäst betalda musiker.

Caccini gifte sig och fick en dotter. När maken dog gifte hon snart om sig och fick ytterligare ett barn. När också denne make gick bort sökte hon sig tillbaka till sin anställning. Hon hindrades av pesten som härjade, men 1634 var hon tillbaka i Florens med barnen.

”Ruggieros befrielse” skrev hon under vintern 1625. Det är ett verk på 75 minuter som framfördes för Polens kronprins som blev så betagen att han satte upp den i Warzawa år 1628.