1700-tal – Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 172

Maria Antonia Walpurgis av Bayern (1724-1780)

Som några av er kanske vet är jag svag för cellon som instrument. Jag råkade på det fantastiska stycket ”Talestri: Da me ti dividi” skrivet av veckans tonsättarinna, i original en aria men här i ett arrangemang för cello och orkester av Julian Riem. Vilket härligt sväng och så elegant spelat!

”Talestri, regina delle amazoni” är en opera skriven av Maria Antonia av Bayern, prinsessa, men också tonsättare, sångerska och cembalist. Hon föddes i München, där hennes musikaliska skolning tog sin början. Hon fick en gedigen utbildning inte bara i musik, men också i måleri och att skriva poesi. Vid 20 års ålder gifte hon sig och flyttade till Dresden, där hon fortsatte med kompositionsstudier för flera olika lärare, bland annat Johann Adolph Hasse.

Två operor skrev hon och det ska finnas en del andra småstycken, men jag hittar ingen mer information eller inspelning av dem, tyvärr.
Walpugis två operor publicerades av Breitkopf och de fick ett varmt mottagande både vid hovet, men också i andra Europeiska städer där de framfördes.

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 89

Anna Amalia av Preussen (1723-1787)

Denna långfredag vill jag presentera ”Der Tod Jesu” (Jesu död) av Anna Amalia av Preussen.

I min ständiga jakt på kvinnliga tonsättare letar jag ofta efter musik på t.ex. Spotify eller Apple music. På en av dessa tjänster hittade jag för några veckor sedan något nytt: New Muses project. I korthet är det en förening som vill hjälpa till att tillgängliggöra okänd musik, både i inspelningar och i noter.

Det var på New Muses projects spellista jag hittade ”Der Tod Jesu”. Jag letade upp deras hemsida och mailade till en av de ansvariga för att fråga om detta verk – om det finns inspelat måste det ju finnas noter? Jag fick veta att noter går att köpa – och dessa är i skrivande stund på väg till mig!

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 84

Isabella Colbran

Vi förflyttar oss nu till det sena 1700-talets Spanien. År 1785 föddes Isabella Colbran. Hennes pappa var musiker och anställd vid det spanska hovet. Isabella började studera musik vid 6 års ålder med flera namnkunniga musiker som lärare. År 1801, då Isabella var 16 år, flyttade hon och pappan till Paris där Isabella gjorde konsertdebut och blev varmt mottagen vid Napoleons hov. De reste sedan vidare till Italien.

Isabella var enligt uppgift en mycket duktig koloratursopran med ett omfång på inte mindre än 3 oktaver, och hon hade en mycket framgångsrik karriär som operasångerska.

När rösten inte längre höll måttet slutade hon sjunga och började komponera. Hon var då 42 år. Hon skrev fyra sångsamlingar under sin livstid, tillägnade bland annat två drottningar av Spanien.

Isabella träffade och gifte sig så småningom med Rossini. Äktenskapet var inte särskilt lyckligt och Rossini bedrog henne med flera andra kvinnor när han turnerade runt i Italien.

En av Isabellas sånger delar jag här, fler finns att finna på t.ex. Spotify.

Vill du följa min blogg? Fyll i din e-postadress för uppdateringar!

Tonsättarinna nr 81

Hélène de Montgeroult

Bloggåret 2023 inleds med en fransyska. Jag fick tips om den här kvinnan av en konsertbesökare – det är alltid roligt när intresset för att uppmärksamma kvinnliga tonsättare sprider sig lite i omgivningen, och människor kommer till mig med frågan om jag hört talas om någon som de just upptäckt.

Hélène föddes i Lyon 1764. Hennes familj hörde till aristokratin och flyttade med tiden till Paris där Hélène fick studera piano för flera berömda lärare. Jag har inte lyckats ta reda på för vem hon studerade komposition, om hon nu gjorde det, men uppenbarligen var hon begåvad på det. Hélène undkom det franska skräckväldet, möjligen på grund av sin musikaliska begåvning.

År 1795 blev hon lärare vid det nya konservatoriet i Paris, och som första kvinna undervisade hon i pianospel, och hennes hem blev en av de främsta musikaliska salongerna i Paris.

Hélène har skrivit mestadels pianomusik, och mycket är av pedagogisk karaktär.

Etikett: 1700-tal