Kan du nämna en svensk kvinnlig kompositör, född i Norra Råda, som fått en beställning av Berlinerfilharmonikerna? Inte det? Nej, det hade jag inte heller kunnat om det inte varit för att jag råkat läsa om henne i DN (länk till artikeln längre ned) för ett tag sedan. Att nämnda orkester gör beställningar av musik från svenska kompositörer händer inte särskilt ofta. Första gången det hände var 2011 (Anders Hillborg), och nu, andra gången, gick frågan alltså till Lisa Streich.
Streich är född i Värmland men har tillbringat en stor del av uppväxten utanför Hamburg och är nu bosatt på Gotland. Hon är utbildad såväl i Tyskland, som Sverige och Frankrike, och har fått musik framförd av en mängd etablerade orkestrar världen över – och är troligen mer känd utomlands än här hemma.
Låt mig presentera den första kinesiska kvinna som tagit en masterexamen i komposition vid musikkonservatoriet i Peking: Chen Yi.
Foto: singers.com
Chen Yis föräldrar älskade klassisk musik och lät tidigt sina barn börja den klassiska skolningen. Chen Yi spelade piano och fiol från fyra års ålder. Under kulturrevolutionen flyttades barnen till ett arbetsläger på landet, där hon fortsatte att spela fiol, men repertoaren begränsades till ”revolutionssånger”.
Det låter helt enormt, och jag vet inte hur vanligt det är, men Chen Yi blev konsertmästare vid Peking-operan bara 17 år gammal. Parallellt med masterstudierna studerade Chen Yi Kinesisk folkmusik, vilket inspirerat henne i komponerandet.
Nina Simone är artistnamnet som Eunice Waymon tog 1954. Hon växte upp som ett av åtta syskon i en fattig familj i North Carolina och började spela piano när hon var tre år gammal. Hon drömde om att bli den första afro-amerikanskan som kunde försörja sig som konsertpianist. Hon hade en lärare som hjälpte henne att inrätta en fond som skulle betala för hennes studier. Samtidigt som hon studerade vid Julliard hade hon egna elever och jobbade som ackompanjatör för att ha råd med utbildningen. Men till slut räckte det inte till och hon var tvungen att sluta och flytta hem till familjen.
Nina tog jobb som barpianist och det var där hennes egen stil började utvecklas, en stil som beskrivs som en blandning av jazz, blues och klassisk musik.
Jag har trots idogt letande inte hittat någon förteckning över Ninas kompositioner. Det finns många album inspelade och hon sjöng in en ny skiva så sent som 1993. Man kan förstås gå igenom alla hennes album och hitta vilka sånger hon skrivit.
På 60-talet engagerade sig Simone i medborgarrättsrörelsen i USA, och hon skrev ”Mississippi Goddam” som svar på mordet av Medgar Evers (medborgarrättskämpe och sekreterare i NAACP i Mississippi). Sångerna ”Four women” och ”Young, Gifted and Black” handlar om kampen för lika rättigheter för svarta.
Simone lämnade USA på 70-talet och uppgav att det berodde på den utbredda rasismen. Efter att ha flyttat runt till några olika länder bosatte hon sig i södra Frankrike.
För dig som vill fördjupa dig finns självbiografin ”I put a spell on you” . På svtplay finns en amerikansk dokumentärserie i två delar om sex afro-amerikanska kvinnliga underhållare, varav en är Nina Simone: https://www.svtplay.se/how-it-feels-to-be-free
Behöver vi prata om jämställdhet? I DN den 8 mars i år läste jag att kvinnor i snitt tjänar 4,5% mindre än män för lika arbete. Det framgår också av artikeln att var fjärde man tror att kvinnor och män får lika lön för lika arbete. Det finns uppenbart en del kvar att göra!
Om du inte har besökt Tumba bruk och deras konserter kan jag verkligen rekommendera det! Högklassig musik i trevlig miljö. Jag prenumererar på deras nyhetsbrev, och läser med stort intresse informationen om kommande konserter. Programmet för den konsert som ägde rum i april i år, innehöll ett namn som jag inte råkat på tidigare, nämligen Annette Kruisbrink.
Jag tror inte att Holland är representerat förut i min svit av kvinnliga komponister, och jag har inte heller presenterat någon gitarrmusik, så det var väl dags nu. Annette är alltså gitarrist och kompositör utbildad i Holland. Hon har skrivit mer än 400 verk som finns utgivna på ett par olika förlag (se hennes egen hemsida för mer info om den biten!). Det går också att beställa noter direkt från Annette själv. Du som är på jakt efter gitarrmusik har mycket nytt att upptäcka, men det finns också verk för andra besättningar, t.ex. kör och piano.
Annette är lärare i gitarrspel och komposition och föreläser över hela världen. Hon anlitas också ofta som domare i tävlingar i både gitarrspel och komposition, och har själv vunnit flera priser för den musik hon skrivit.
Ni som följt min blogg minns kanske Margaret Bonds, den första afroamerikanskan som blev erkänd i USA, och vars verk ”The Ballad of the Brown King” hade Sverigepremiär i Ösmo kyrka den 17 december 2022?
Margaret Bonds föddes 1913 i Chicago. I samma stad, samma år, föddes Vivian Fine. Vivian var ett musikaliskt underbarn och hon är den yngsta elev någonsin som fått ett stipendium för att studera piano vid Chicago Musical College, då hon bara var fem år gammal!
Debut som kompositör gjorde hon vid 16 års ålder med ett stycke som heter ”Solo for oboe”. De tidiga verken skrev Vivian i en dissonant stil. På 1930-talet, i och med att hon studerade för en ny lärare, blev hennes stil lite mer tonal, men hon återvände senare till en mer fri kompositionsstil. Nedan finns länk till mer läsning och exempel på atonal och mer tonal musik.
Här har vi ytterligare en kanadensisk tonsättare, född 1993, och verksam i Vancouver. Jag lyssnade på hennes ”Boundless” för kör, och fick associationer till både svensk kulning och lite Indiska tongångar – en blandning jag inte kan påminna mig att jag hört förut. Jag konstaterar att fler av hennes stycken är en spännande mix av olika stilar.
Katerina har studerat komposition, improvisation och sång (University of British Columbia) och hon influeras av allt ifrån folkmusik från Östeuropa till Indisk rock. Hennes musik håller på att göra henne känd som en viktig nutida kanadensisk kompositör. Hon är flitigt framförd i såväl Kanada som USA, Kina m.fl. länder.
Förutom ”Boundless” väljer jag att dela ett körstycke som är helt akustiskt, det finns en del verk med elektroniska inslag, som enligt min mening inte är lika intressanta – men lyssna gärna och gör dig en egen uppfattning!
Söndag den 20/11 har du möjlighet att uppleva världens äldsta bevarade opera skriven av en kvinna! Det är Francesca Caccinis opera La liberazione di Ruggiero dall’isola d’Alcina (”Ruggieros befrielse”) som vi kan höra ett utdrag ur genom ett samarbete mellan ”Den andra operan” och ”Early music Sweden” – läs mer på:
Operan finns också i ett flertal inspelningar på streamingtjänster.
Caccini föddes i Florens och fick utbildning språk, litteratur, matematik och från tidig ålder fick hon också musikalisk skolning av fadern som var kompositör. När Francesca var liten framträdde hon och sjöng tillsammans med sina föräldrar och syskon. Francesca fick anställning vid hovet som lärare, sångerska, repetitör och kompositör och hon skrev både kammar- och teatermusik. Hennes virtuositet gjorde att hon blev hovets bäst betalda musiker.
Caccini gifte sig och fick en dotter. När maken dog gifte hon snart om sig och fick ytterligare ett barn. När också denne make gick bort sökte hon sig tillbaka till sin anställning. Hon hindrades av pesten som härjade, men 1634 var hon tillbaka i Florens med barnen.
”Ruggieros befrielse” skrev hon under vintern 1625. Det är ett verk på 75 minuter som framfördes för Polens kronprins som blev så betagen att han satte upp den i Warzawa år 1628.
Marie-Clarie har fransk påbrå, men bor och verkar i Kanada. Hon är född 1984 och har redan en ganska lång lista på priser och utmärkelser (mer info för den som är intresserad på hennes hemsida!), och hon skrev en musikal om Jeanne D’Arc redan när hon gick i high school.
Jag fastnade för ett klipp från YouTube med den svenska kören VoNo. Texten är i allra högsta grad aktuell:
”When a thought of war comes, oppose it by a stronger thought of peace. A thought of hatred must be destroyed by a more powerful thought of love.” – Abdul Baha
Noter till Marie-Claires musik finns via länkar på hennes hemsida. Det är mycket överskådligt upplagt och man kan söka på vilken sorts ensemble man har (barnkör, damkör, blandad kör, manskör). På Soundcloud finns hon också. Här finns många körsånger med text på franska.
Jag har nästan uteslutande skrivit om klassiska kompositörer på min blogg, men det finns ju även andra genrer. När vi satte igång vårt ”kvinnoår” på jobbet sa vi att vi också skulle ha ett projekt med en kör som framförde popmusik skriven av tjejer och kvinnor. Det projektet har vi kvar att göra, och det kommer att ske nästa höst.
Det finns ju många kvinnor som skriver musik i den här genren. STIM har gjort en lista på de mest framgångsrika svenska kvinnliga låtskrivarna (länk ligger i slutet av inlägget), samtidigt som de konstaterar att det är en kraftig snedfördelning till fördel för männen. I sammanhanget måste också Anna Charlotta Gunnarsson bok nämnas: ”Kvinnorna som formade pophistorien”. Läs den! Visst finns där berättelser som bekräftar alla fördomar om en manlig bransch där män utnyttjar unga tjejer, men det finns också berättelser om starka kvinnor som vågat och kunnat vara tuffa och gå sin egen väg – och blivit oerhört framgångsrika! Det blir så oerhört tydligt att kvinnor ofta hamnar i skymundan och förminskas! Boken är en guldgruva för den som vill lära sig något om kvinnor som skriver popmusik – så många nya upptäckter!
En personlig favorit på pophimlen är Eva Dahlgren, som föddes i Umeå 1960 och växte upp i Nynäshamn. Nyligen hade jag möjlighet att se henne live på konsert i Göteborg. Många minns nog hennes stora genombrott med albumet ”En blekt blondins hjärta” (1991) som sålde i över en halv miljon exemplar (det var på den tiden då man sålde album, långt innan streamingtjänsterna uppfanns), och som gav henne ett antal Grammisar, bl.a. för ”Årets kompositör”.
Eva Dahlgren har nyligen givit ut ”Instrumenten” som är en memoarbok. När jag läser på ser jag att hon också givit ut boken ”Hur man närmar sig ett träd” som handlar om musikskapande, men också ett par barnböcker.
Vidare har hon gjort musikaliska samarbeten med Esa-Pekka Salonen och Anders Hillborg. Albumet ”Jag vill se min älskade komma från det vilda” är en kombo av Evas texter/sång och Anders Hillborgs musik – musiken framfördes på en konsert med Radiosymfonikerna på centralstationen i Stockholm (1995).
2008 blev Eva Dahlgren kontaktad av Svenska kyrkan för att skriva text till ett Requiem som skulle tonsättas av Jan Sandström. Under arbetets gång kom hon dock fram till att hon var ateist, och avsade sig därmed uppdraget. Rakryggat förstås, men lite synd – det hade kunnat bli ett höjdarrequiem!
Jag gillar Eva både för hennes fina texter, för musiken och också för sättet hon instrumenterar på. Jag kan rekommendera dig att söka upp hennes album på någon streamingtjänst, och lyssna och höra vilken musikaliskt bred artist och låtskrivare hon är.
Under en stunds skrollande på facebook råkade jag på den här kvinnan i ett forum för kvinnliga tonsättare (Women composers challenge). Angela är amerikanska med examina i såväl orgel- som pianospel. Hon är också läkare, och har studerat komposition för Pamela Decker. Hon är en mycket erfaren konsertorganist som gett konserter i många prestigefyllda kyrkor både i USA och i Europa. Hon är också drivande i utbildningen av nästa generations kyrkomusiker och undervisar på ett orgelläger för unga organister. Hon har spelat in ett antal skivor med orgelmusik som finns på Spotify. Längre ned finns en länk till Angelas hemsida där du kan läsa vidare om hennes meriter.
Copyright: Angela Kraft Cross
Det finns tre samlingar med orgelmusik utgivna av Angela på Lorenz/Sacred Music Press – roligt med nytillskott i orgelrepertoaren!
För kör a capella finns en ”Exultate Deo” och för kör och orgel ”What does the Lord require from you”.
Jag blir jätteglad om du vill prenumerera på mina inlägg! Fyll i så fall i din epostadress i fältet nedan, så får du en påminnelse när nya inlägg publiceras.
