Veckans tonsättarinna 17

Fanny Hensel

Fanny, som föddes med efternamnet Mendelssohn, komponerade under sin livstid hela 460 verk. Hon var äldre syster till den betydligt mer kände Felix, och hon föddes 1805 i Hamburg. Familjen Mendelssohn var en liberal och kulturellt intresserad judisk familj.

Sin musikaliska skolning fick Fanny till en början från sin mamma, som hade haft Johann Kirnberg som lärare (och denne var elev till JS Bach). När Fanny var 13 år gammal kunde hon redan spela hela Bachs ”Das Wohhltemperirte Clavier” utantill.

Fanny Hensel

År 1820 anslöt sig Fanny tillsammans med sin bror Felix till ”Sing-Akademie zu Berlin” (ett musikaliskt sällskap som grundades i Berlin 1791). Detta sällskap leddes av Carl Friedrich Zelter, som också undervisade syskonen Mendelssohn i komposition. Zelter berömde Fannys pianospel, och hon fick det, med den tidens mått, bästa betyget: ”Hon spelar som en man”.

Fannys pappa uppmuntrade hennes pianospel och komponerande, men han ville inte att hon skulle framträda inför publik. Hon uppträdde därmed bara i en privat salong i Berlin, och där spelade hon egna verk, men också musik av Bach, Händel – och säkerligen verk av brodern Felix. Pappan var också bestämd på punkten att musiken inte kunde bli något annat än en fritidssyssla för Fanny, medan det för Felix var självklart att han skulle komponera för att försörja sig.

Fanny och Felix hade en nära syskonrelation, och de kommenterade varandras kompositioner. Felix gick med på att publicera några av Fannys sånger under sitt eget namn (enligt kommentaren längst ner på sidan stal Felix systerns sånger och gav ut dem under sitt namn).

År 1829 gifte sig Fanny med målaren Wilhelm Hensel. Denne var mycket positiv till Fannys musicerande och komponerande. Paret fick en son. Inför vigseln bad Fanny sin bror Felix att han skulle skriva bröllopsmusiken. Men då han inte kom till skott med det, satte sig Fanny och skrev själv!

Det finns mycket mer att berätta om denna fantastiska kompositör! Jag rekommenderar boken: ”För dig ska musiken bara vara ett smycke” av Ellinor Skagegård.

En av mina favoriter av Fanny är hennes kantat ”Hiob” (Job). För kör finns annars t.ex. ”Gartenlieder” – se spellistan på Spotify här under.
För piano och sång finns det mängder med musik, leta på Spotify!

Genom att fylla i din e-postadress och klicka på ”prenumerera” får du en påminnelse när ett nytt inlägg publicerats.

2 reaktioner till “Veckans tonsättarinna 17”

  1. Hej Katarina!
    Tack för det här inlägget. Fanny är min absoluta favorit bland första hälften av 1800-talets kvinnliga tonsättare!
    Men den här gången måste jag tyvärr rätta dig på några punkter. Det framgår ju redan av listan över kör- och solosånger som finns på Spotify att det finns betydligt fler än 20 verk bevarade. De sex körstycken i samlingen ”Gartenlieder” plockades ur en större samling av 16 körstycken till denna publikation, men de tillkom vid olika tidpunkter i hennes liv. Och den fantastiska ”Nachtreigen” for 8-stämmor, vars tredje del består av en fuga med ett verkligen svårsjunget kromatiskt tema – komplett med dess kontrapunkt – skrev hon på några få dagar som födelsedagspresent till sin man!
    Sen är det inte så at Felix ”gick med på” publikation av några av Fannys stycken under sitt namn. Sanningen är att han helt enkelt snodde hennes musik samtidigt som han förvägrade sin syster allt stöd för hennes önskan att uppträda eller publicera under eget namn. Välkänt är historien hur Felix 1842 framträdde inför drottning Victoria av England. När han ”generöst” uppmanade drottningen att välja sitt favoritstycke bland hans kompositioner, då valde hon ”Italien” som hon sjöng själv med Felix på pianot. Efteråt skrev han i ett brev till Fanny att han avslöjade att det var hon som hade skrivit stycket och att ”det var tufft att erkänna detta”. Han tycks ha haft en fin relation med sin syster på ett emotionellt och musikaliskt plan, med i övrigt var han en skitstövel av en patriark.

    1. Tack för rättelser Wolfgang! Vet man säkert att han snodde hennes sånger? Enligt Skagegårds bok verkar det inte givet, men du är ju säkert mer påläst än så!

Lämna ett svar till Katarina Rudérus Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.