Veckans tonsättarinna 18

Rebecca Dale

I jakten på nya, spännande kvinnliga kompositörer, snubblar man ibland över namn man inte alls känner till. En sådan ska jag presentera nu: Rebecca Dale!

Rebecca är en brittisk kompositör född 1985, som började skriva musik tidigt. Redan när hon var 10 år hade hon skrivit en musikal, och när hon var 15 en pianokonsert. Hon fick stipendium för vidare musikstudier och studerade vid universitetet i Oxford (New College), där hon tog en master i komposition för film- och TV. Efter det har hon också studerat vid flera prestigefyllda skolor i USA.

Bland de filmer som Rebecca Dale skrivit musik till märks ”Mandela: Long walk to freedom”, ”The program” och Disneys ”Queen of Katwe”.

Hennes klassiska konsertmusik fick ett genombrott 2014 när BBC radio sände hennes körsymfoni ”When music sounds”. Efter det följde flera samarbeten med berömda orkestrar, t.ex. ”Royal Liverpool Philharmonic”.

Rebecca Dale har också gått till historien som den första kvinna som skriver kontrakt med Decca Classics och Decca publishing (och det skedde så sent som 2018 – man undrar just vad Decca är för ett företag som inte kunnat kontraktera någon kvinna tidigare?).

Musikstycket som jag råkade hitta i mitt idoga letande efter musik av kvinnor var hennes ”Requiem for my mother”, ett vackert och finstämt verk, där man också tydligt hör influenserna från filmens värld.

Länkar

“When music sounds” – hela verket finns på Spotify

Rebeccas hemsida: http://www.rebeccadale.com/

Missa inga inlägg! Fyll i din e-postadress och klicka på “Prenumerera” så får du ett mail varje gång ett nytt inlägg publiceras!

Veckans tonsättarinna 17

Fanny Hensel

Fanny, som föddes med efternamnet Mendelssohn, komponerade under sin livstid hela 460 verk. Hon var äldre syster till den betydligt mer kände Felix, och hon föddes 1805 i Hamburg. Familjen Mendelssohn var en liberal och kulturellt intresserad judisk familj.

Sin musikaliska skolning fick Fanny till en början från sin mamma, som hade haft Johann Kirnberg som lärare (och denne var elev till JS Bach). När Fanny var 13 år gammal kunde hon redan spela hela Bachs ”Das Wohhltemperirte Clavier” utantill.

Fanny Hensel

År 1820 anslöt sig Fanny tillsammans med sin bror Felix till ”Sing-Akademie zu Berlin” (ett musikaliskt sällskap som grundades i Berlin 1791). Detta sällskap leddes av Carl Friedrich Zelter, som också undervisade syskonen Mendelssohn i komposition. Zelter berömde Fannys pianospel, och hon fick det, med den tidens mått, bästa betyget: ”Hon spelar som en man”.

Fannys pappa uppmuntrade hennes pianospel och komponerande, men han ville inte att hon skulle framträda inför publik. Hon uppträdde därmed bara i en privat salong i Berlin, och där spelade hon egna verk, men också musik av Bach, Händel – och säkerligen verk av brodern Felix. Pappan var också bestämd på punkten att musiken inte kunde bli något annat än en fritidssyssla för Fanny, medan det för Felix var självklart att han skulle komponera för att försörja sig.

Fanny och Felix hade en nära syskonrelation, och de kommenterade varandras kompositioner. Felix gick med på att publicera några av Fannys sånger under sitt eget namn (enligt kommentaren längst ner på sidan stal Felix systerns sånger och gav ut dem under sitt namn).

År 1829 gifte sig Fanny med målaren Wilhelm Hensel. Denne var mycket positiv till Fannys musicerande och komponerande. Paret fick en son. Inför vigseln bad Fanny sin bror Felix att han skulle skriva bröllopsmusiken. Men då han inte kom till skott med det, satte sig Fanny och skrev själv!

Det finns mycket mer att berätta om denna fantastiska kompositör! Jag rekommenderar boken: ”För dig ska musiken bara vara ett smycke” av Ellinor Skagegård.

En av mina favoriter av Fanny är hennes kantat “Hiob” (Job). För kör finns annars t.ex. ”Gartenlieder” – se spellistan på Spotify här under.
För piano och sång finns det mängder med musik, leta på Spotify!

Genom att fylla i din e-postadress och klicka på “prenumerera” får du en påminnelse när ett nytt inlägg publicerats.

Veckans tonsättarinna 16

Elizabeth Jaquet de La Guerre

I veckans inlägg ska vi bege oss till Frankrike och andra halvan av 1600-talet. Elizabeth Jacquet de la Guerre föddes 1665 i Paris, och dog 1729. Familjen bestod av idel instrumentmakare, musiker och kompositörer. Både hennes far och hennes farfar byggde cembalos. Elizabeth far, Claude, undervisade inte bara sina söner, utan också sina döttrar. Denna tidiga uppmuntran och skolning gav Elizabeth grunden för sin musikaliska karriär.

Jaquet de La Guerre

När Elizabeth var fem år gammal imponerades Ludvig den 14:e av hennes spel, och detta banade väg för att hon blev musiker vid hovet. Där fick hon vidare undervisning av kungens älskarinna. Elizabeth stannade kvar vid hovet fram till dess att de flyttade till Versailles.

År 1684 gifte hon sig med Marin de La Guerre, som var organist. De fick en son som dog när han var tio år. Efter giftermålet undervisade Elizabeth. Hon komponerade också och gav konserter i Paris.

Elizabeth Jaquet de La Guerre var en av få berömda kvinnliga kompositörer under sin livstid. Hon skrev musik i många olika stilar, och var den första fransyskan som skrev en opera.

Jaquet de La Guerre skrev mycket musik för cembalo, men också kantater och sonater för olika instrumentbesättningar.

Länk till imslp:
https://imslp.org/wiki/Category:Jacquet_de_La_Guerre,_Elisabeth/Collections

Veckans tonsättarinna 15

Vittoria (Raffaella?) Aleotti

För två veckor sedan skrev jag om Eleonora d’Este som föddes (1515) i den Italienska staden Ferrara. Vi återkommer nu till samma stad, där det omkring år 1575 föddes ytterligare en musikalisk kvinna vid namn Vittoria Aleotti.

Vittorias far, som var en uppburen arkitekt, skriver att hans dotter blev intresserad av musik när hon lyssnade på en äldre systers musicerande. I mycket unga år lärde hon sig spela harpa, och redan i 6-7-årsåldern skickades hon till klostret San Vito, som var välkänt för att ha fostrat musikaliska talanger. Som 14-åring valde Vittoria att bli nunna och viga sitt liv åt Gud.

Raffaella

Giovanni Battista Aleotti, Vittorias far, lär ha haft fem döttrar, men det finns inga belägg för att någon av dem hette Raffaella. En del har antagit att Vittoria antog namnet Raffaella när hon gick i kloster. Andra tror att de i själva verket var systrar. Efter år 1593 hör man inte talas om Vittoria mer, men däremot om Raffaella. Hur det egentligen ligger till med detta kanske vi aldrig helt säkert kan hitta svaret på.

Vittoria publicerade en del madrigaler, den första troligen 1591. 1593 kom sedan en samling med åtta madrigaler (Ghirlanda de madrgiali a quatro voci). Samma år publicerade Raffaella en bok med motetter – Sacrae cantiones quinque, septem, octo, & decem vocibus decantande. Denna samling är speciell, då den förmodligen är den första utgivna boken med musik av en kvinna. 

Raffaella var känd för sin skicklighet som organist, men hon spelade också andra instrument som t.ex. harpa och trombone. I en källa uppges att Raffaella år 1593 tog över den musikaliska ledningen i klostret, och fick ansvar för 23 sångare och flera instrumentalister (harpa, luta, kontrabas, flöjt, trombone, m.fl.).

Raffaella dog omkring 1646.

https://imslp.org/wiki/Category:Aleotti,_Vittoria

https://imslp.org/wiki/Ghirlanda_de_Madrigali_a_4_voci_(Aleotti,_Vittoria)

Prenumerera gärna på inläggen genom att fylla i din e-postadress och klicka på “Prenumerera”.

Veckans tonsättarinna 14

Anna-Karin Klockar

Den här veckan har jag valt en svensk, nutida kompositör, som heter Anna-Karin Klockar. Hon föddes 1960 i Dalarna. Anna-Karin har studerat såväl cello som piano, sång och orgel. Hon har studerat komposition privat men också gått Arrangering/Komposition vid Musikhögskolan i Stockholm med flera namnkunniga lärare (Lars-Erik Rosell, Daniel Börtz, Bengt-Arne Wallin, mfl.)

Efter att hon avslutat sina studier i huvudstaden begav hon dig till Rom, där hon varit kompositör och arrangör i film- och TV-produktioner, men även skrivit musik för radio och teater.

Efter 25 år i Italien återkom hon till Sverige och Falun där hon nu är bosatt. År 2014 vann hon Svenska kyrkans kompositionstävling med stycket ”Missa Dalecarliensis”, och 2016 vann hon Allmänna sångens och Anders Wall Composition award med verket ”Speeches”.

Av Anna-Karin Klockar finns utgivet 9 körstycken på Gehrmans musikförlag.  Två stycken som vi valt att använda i våra körer under det här året är ”Vem gjorde skyn så klar och blå” med text av Betty Ehrenborg, och ”Aftonbön” med text av Karin Boye. Båda dessa stycken är helt klart överkomliga, och mycket vackra!

https://www.gehrmans.se/search?filter-originator=klockar%2c+anna-karin

Missa inga inlägg! Prenumerara på bloggen genom att fylla i din e-postadress och klicka “Prenumerera”

Veckans tonsättarinna 13

Eleonora d’Este

Tiden efter Hildegard av Bingen, d.v.s. på 13- och 1400-talen, fanns det förstås många kvinnor som skrev musik, men det verkar vara väldigt lite bevarat av denna musik till våra dagar. När vi kommer fram till 1500-talet och senare finns det desto fler kvinnor att upptäcka!

Ferrara

Eleonora d’Este föddes 1515 i staden Ferrara, nordost om Bologna i norra Italien. Hon var yngsta dotter till Lucrezia Borgia, som dog i barnsäng när Eleonora var fyra år gammal (då hade hon sannolikt fött 10 barn). Eleonoras far, Alfonso d’Este (Lucrezias tredje man), var hertig i staden.

Lucrezia, Eleonoras mor.

Moderns död medförde att Eleonora fick flytta till klostret ”Corpus Domini” i Ferrara, eftersom det inte fanns någon vid hovet som kunde ta hand om henne. Vid åtta års ålder bestämde hon sig för att träda in i klostret och när hon var 18 år blev hon abedissa. Det kan tyckas vara en ung ålder för att bli ledare i klostret, men även Lucrezia blev i unga år guvenör i Spoleto.

I klostret kunde Eleonora ägna sig åt det hon mest av allt ville: att studera och utöva musik. Hon fick en grundlig musikalisk utbildning, vilket var ovanligt för kvinnor på den tiden, och utvecklades till en skicklig musiker och tonsättare.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 13

Veckans tonsättarinna 12

Kassia

Nu tar vi åter klivet tillbaka i historien, till en av våra musikaliska förmödrar, nämligen den heliga Kassiani, eller Kassia som hon också kallas. Kassia föddes i Konstantinopel omkring år 805. Familjen var förmögen, och Kassia beskrivs som både intelligent och vacker. Hon visste från tidig ålder att hon ville viga sitt liv åt Kristus och bli nunna.

830 arrangerades en s.k. brudvisning där kejsar Teofilus skulle välja sin brud. Kassia var en av kandidaterna och enligt legenden närmade sig Teofilus henne med det gyllene äpple som han skulle ge den han utvalda. För att testa Kassia ska Teofilus ha sagt: ”Genom kvinnan kom fördärvet” (syftande på Evas fall i Edens lustgård). Kassia ska då ha svarat honom: ”Men från kvinnan kom också det som är mest förträffligt” (syftande på Guds moder som födde Guds son). När Teofilus fick detta svar blev han förolämpad och valde istället en annan kvinna till sin maka.

Kassia var nog helt nöjd med detta – hon hade ju i tidig ålder bestämt sig för att bli nunna. Vi vet inte något om Kassias barndom eller ungdom, men 843 grundade hon ett kloster utanför Konstantinopel och blev abedissa. På detta sätt fick hon möjlighet att ägna sig åt sitt komponerande. Kassias kloster låg nära klostret Stoudios, och hon hade ett nära samarbete med Theodore av Stoudios, som bevarade hennes kompositioner för eftervärlden.

Under kejsar Teofilus styre förföljdes alla som dyrkade ikoner (den s.k. ikonoklastiska schismen). Kassia försvarade däremot ikondyrkan, och för det blev hon dömd till piskstraff. Hon blev helgonförklarad för att hon stod upp för denna dyrkan.

Komponerandet då? Ja, enligt de få uppgifter som finns började Kassia skriva musik, hymner, och poesi, redan i tidig ålder, och hon fortsatte med det fram till sin död omkring 865. Hon är berömd för dessa hymner, och många av dem är inkluderade i den ortodoxa  kyrkans liturgi och sjungs än idag. Mest berömd är den som kallas Kassias Troparion, som sjungs på onsdagen i påskveckan. Det ska också finnas 789 profana stycken bevarade. Kassia var en av två kända bysantinska kvinnliga författare som publicerats under eget namn, den andra var Anna Komnena som levde på 1000-talet.

Vi vet inte så mycket om Kassia, men det är ändå fascinerande att så gammal musik lever kvar in i våra dagar! Här nedan är en länk till den berömda “Troparion” som sjungs på onsdagen i stilla veckan.

Prenumerera på blogginläggen genom att fylla i din e-postadress!

Veckans tonsättarinna 11

Sandra Milliken

Den här veckan tar vi ett jättekliv till Australien, och tonsättarinnan Sandra Milliken. Hon föddes i Cairns i norra Queensland 1961. Redan i tidig ålder började hon spela piano, gitarr och flöjt. I tonåren fick Sandra sånglektioner av flera olika lärare.

Hon började studera vid universitetet i New England, där hon tog bl.a. en examen i musikvetenskap. Hon flyttade sedan till Brisbane, där hon tog en magisterexamen i kördirigering.

Sandra Milliken

Sandra undervisade i musik både under tiden i Cairns och i Brisbane. Under sent 70-tal grundlade hon sin egen undervisningsmetod i piano och sång, vilken hon fortfarande använder.

Sandra Milliken har bred erfarenhet av att leda körer, och har bl.a. varit dirigent för Cairns Choral Society och Queensland Youth Choir. Den förra kören producerade en större uppsättning av någon musikal varje år (t.ex. Annie, West side story, Spelman på taket och Chess).

Milliken undervisar också, och ser som sin uppgift att utbilda dirigenter, att fostra ungdomar och kvinnor in i körsjungande, och vill bidra till att körsång får en viktig plats i Australiens kulturliv.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 11

Veckans tonsättarinna 10

Ingunn Ligaarden

När jakten på kvinnliga komponister tog fart för något år sedan, skrev jag och bad om tips i en del grupper på facebook. Ett av alla namn jag fick till mig där var Ingunn Ligaarden, som är en nutida, svensk kompositör. Om du tycker att namnet klingar norskt så är det riktigt, hon namngavs efter sin norska mor.

Ingunn föddes 1977 i Östersund, och musiken har hon haft med sig sedan barnsben. Hon utbildade sig till läkare, men längtan efter att syssla med musik på heltid blev så stark att hon lämnade läkaryrket och utbildade sig till kyrkomusiker i Stockholm (2007-2010). Hon har också påbyggnadsutbildningar i komposition och filmmusikkomposition.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 10

Veckans tonsättarinna 9

Marianna von Martínez

Med spänd förväntan ser jag fram emot att få ett paket från det tyska notförlaget Furore, som har specialiserat sig på att ge ut musik av kvinnor. Jag har i dagarna upptäckt ett (för mig) helt nytt namn på den kvinnliga kompositörshimlen: Marianna von Martínez. Hon har skrivit en mässa, ”Quarta messa” för solister, kör och orkester, som mycket väl kan ha varit förebild för Mozart när han skrev sin mässa Kv. 139.

Martínez mässa finns alltså utgiven på Furore förlag! Kika gärna in på deras hemsida, där finns förutom noter att köpa även mycket information om de kvinnliga komponisterna.

Wien i modern tid

Vem var hon då, Marianna von Martínez? Hon föddes i Wien 1744, och döptes till Anna Catherina. Hon hade fyra bröder och en syster. Som namnet antyder hade hon spanskt påbrå. Mariannas farfar var spansk soldat, som flyttat till Neapel i Italien, och hennes pappa tjänstgjorde också som soldat i Neapel, men tog senare tjänst vid hovet i Wien. I Österrike träffade han Mariannas mamma, Maria Theresia.

Marianna von Mart´ínez

Namnet Anna Catherina ändrades i det tyskspråkiga Wien, och Anna Catherina blev till Marianna eller Marianne.

Marianna fick betydligt mer utbildning än vad som var brukligt för kvinnor under den här tiden. Hon visade tidigt musikalisk begåvning, och fick sånglektioner för den välkände Nicola Porpora, som också var kompositör. Enligt flera källor bodde den unge Joseph Haydn i samma hus som familjen Martínez, och Marianna fick pianolektioner av denne. Då Marianna visade talang för att skriva musik fick hon lektioner av Johann Adolph Hasse och hovkompositören Giuseppe Bonno.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 9