Veckans tonsättarinna 9

Marianna von Martínez

Med spänd förväntan ser jag fram emot att få ett paket från det tyska notförlaget Furore, som har specialiserat sig på att ge ut musik av kvinnor. Jag har i dagarna upptäckt ett (för mig) helt nytt namn på den kvinnliga kompositörshimlen: Marianna von Martínez. Hon har skrivit en mässa, ”Quarta messa” för solister, kör och orkester, som mycket väl kan ha varit förebild för Mozart när han skrev sin mässa Kv. 139.

Martínez mässa finns alltså utgiven på Furore förlag! Kika gärna in på deras hemsida, där finns förutom noter att köpa även mycket information om de kvinnliga komponisterna.

Wien i modern tid

Vem var hon då, Marianna von Martínez? Hon föddes i Wien 1744, och döptes till Anna Catherina. Hon hade fyra bröder och en syster. Som namnet antyder hade hon spanskt påbrå. Mariannas farfar var spansk soldat, som flyttat till Neapel i Italien, och hennes pappa tjänstgjorde också som soldat i Neapel, men tog senare tjänst vid hovet i Wien. I Österrike träffade han Mariannas mamma, Maria Theresia.

Marianna von Mart´ínez

Namnet Anna Catherina ändrades i det tyskspråkiga Wien, och Anna Catherina blev till Marianna eller Marianne.

Marianna fick betydligt mer utbildning än vad som var brukligt för kvinnor under den här tiden. Hon visade tidigt musikalisk begåvning, och fick sånglektioner för den välkände Nicola Porpora, som också var kompositör. Enligt flera källor bodde den unge Joseph Haydn i samma hus som familjen Martínez, och Marianna fick pianolektioner av denne. Då Marianna visade talang för att skriva musik fick hon lektioner av Johann Adolph Hasse och hovkompositören Giuseppe Bonno.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 9

Veckans tonsättarinna 8

Melanie “Mel” Bonis

Då har turen kommit till en fransyska, nämligen Melanie Bonis, eller Mel som hon föredrog att kallas. Hon levde mellan 1858 och 1937, och var oerhört produktiv.

Paris
Mel Bonis som ung

Bonis växte upp en i en parisisk medelklassfamilj, och uppfostrades enligt den tidens strikta katolska hållning. Mel lärde sig att spela piano på egen hand, och fick ingen uppmuntran alls från sina föräldrar. Men när hon var 12 år fick hon stöd av en professor från konservatoriet som övertalades hennes föräldrar att låta henne få musiklektioner. Vid 16 års ålder började hon sedan att studera vid Pariskonservatoriet, men bland andra César Franck som lärare.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 8

Veckans tonsättarinna 7

Antonia Bembo

Det finns nog ingen kompositör som har haft och har så stor betydelse för oss kyrkomusiker som Johann Sebastian Bach. En barockens mästare som skrivit ett antal större verk för kyrkokör och musiker, som fortfarande framförs världen över. Vilken kör med självaktning kan låta bli att sjunga Matteuspassionen eller Johannespassionen? Som organist har det också alltid varit en självklarhet att Bachs orgelverk ska finnas med som en del i kyrkoåret – han skrev ju ofta för de behov av musik för gudstjänsten som fanns där han tjänstgjorde. Men finns det någon kvinnlig barocktonsättare av hans kaliber?

Antonia Bembo

Ingen vi känner till så där utan vidare. Men om vi gräver lite i de moderna arkiven, d.v.s. ”googlar” på internet, hittar vi flera stycken som hör till barockperioden. Har du hört talas om Barbara Strozzi, Elisabeth Jaquet de la Guerre, Caterina Assandra eller Antonia Bembo? Det finns fler, förstås, och dem ska vi återkomma till!

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 7

Veckans tonsättarinna 6

Elizabeth Stirling

Ja, det här blir ett ganska kort inlägg. Ibland finns det inte så mycket information att hitta om en del kvinnliga kompositörer, och det gäller veckans tonsättarinna: Elizabeth Stirling.

Elizabeth Stirling

Vi beger oss nu till England och 1800-talet. Elizabeth Stirling föddes i Greenwich, London 1819 och dog 1895. Hon studerade piano, orgel och harmonilära vid Royal Academy of Music. 1837, bara 18 år gammal, gav hon en konsert i St. Katherines Church.

1839 anställdes Elizabeth som organist i All Saints Church. Där arbetade hon fram till 1858, då hon i stor konkurrens med andra duktiga organister, fick tjänsten i St Andrew Undershaft. Där kom hon att stanna fram till 1880.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 6

Veckans tonsättarinna 5

Kristina Vasiliauskaite

Här kommer en fantastisk tonsättarinna som min kollega hittade när vi började leta körrepertoar skriven av kvinnor till Ösmo-Torö församlings projektkör.

Vasiliauskaite

Kristina Vasiliauskaite föddes 1956 i Vilnius, Litauen. Hennes pappa spelade trombon i orkestern på operan i Vilnius, en bror är organist i katedralen i samma stad, och en annan bror är cellist i Litauiska stråkkvartetten – uppenbarligen en mycket musikalisk familj!

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 5

Veckans tonsättarinna 4

Ethel Smyth

För ett par år sedan kom jag för första gången i kontakt med namnet Ethel Smyth. Det var på den tiden man kunde gå till konserthuset och lyssna på konserter live, med publik närvarande! Jag minns just nu inte vilket stycke det var av Smyth som spelades, men jag minns att det var mäktig och imponerande musik. I samma veva framfördes Smyths Mässa för kör och orkester, för första gången i Sverige, det torde ha varit 2019.

Ethel Smyth

Ethel Smyth föddes 1858 i England, som barn nummer fyra i en syskonskara på åtta. Fadern, som var general i brittiska armén, motsatte sig bestämt att Ethel skulle ägna sig åt musik. Hon studerade först privat, men efter att ha tagit striden med sin far, fick hon till slut lov att börja på musikkonservatoriet i Leipzig – det som grundades av Felix Mendelssohn. Hennes lärare i komposition var Carl Reinecke. Ethel blev dock väldigt besviken på undervisningen, som hon ansåg höll en alldeles för låg nivå. Hon lämnade därför skolan efter bara ett år, och fortsatte med privata studier för Heinrich von Herzogenberg. Genom honom kom hon i kontakt med Clara Schumann och Johannes Brahms, och tidigare hade hon träffat både Dvorak, Grieg och Tjajkovskij.

Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna 4

3 Hildegard av Bingen

“Min nya sång måste sväva som en fjäder på Guds andedräkt. Utan musik är ord enbart tomma skal. Ord lever först när de får tondräkt, eftersom orden är kroppen och musiken är anden”.

Ovanstående ord är uttalade av nästa kvinnliga kompositör; Hildegard av Bingen. Och vi förflyttar oss nu tillbaka till medeltiden, till en av våra musikaliska urmödrar. Redan då, ja, till och med tidigare, fanns det kvinnor som skrev musik. De fanns, men vi vet så lite om dem!

Barndom

Hildegard föddes 1098 i Bermersheim och dog 1179 i Bingen. Redan som litet barn hade Hildegard visioner. När Hildegard var åtta år gammal, bestämde hennes föräldrar, som troligen tillhörde aristokratin, att erbjuda henne som oblat (lekmannaansluten) till klostret Disibodenberg. Hildegard bodde isolerad i ett litet rum tillsammans med sin 14-åriga lärare Jutta, och kanske någon tjänare. Kvinnorna gömdes undan för världen, dels för att det ansågs bäst för deras själar, men också som en ära till Gud.

Fortsätt läsa 3 Hildegard av Bingen

2 Alice Tegnér

Vid en städning i min pappas lägenhet hittade jag ovanstående album, och förflyttades till min barndom. Jag kommer ihåg att den där skivan (och andra) gick varma hemma i huset när jag var barn. Vår mamma sjöng inte med oss, hon hörde nog till en av alla dem som blivit tystade i skolan som barn.

Alice Tegnér har det gemensamt med förra veckans tonsättarinna (Elfrida Andrée) att hon hade en far som uppmuntrade henne och såg till att hon fick förkovra sig i musiken. Alice föddes 1864 som barn nummer två av fyra, till Sofie och Eduard Sandström. Familjen bodde i Karlshamn och pappa Eduard var sjökapten och därmed frånvarande långa perioder.

Som barn var Alice och systern Nanna omgivna av musiken. Dels ifrån pappan som tog med sig musik hem från sina resor, men också från tjänstefolket som sjöng visor under arbetet i köket.

Fortsätt läsa 2 Alice Tegnér

Elfrida Andrée

Veckans tonsättarinna 1

Elfrida Andrée vid orgeln i Göteborgs domkyrka

Under året 2021, ska vi i Ösmo-Torö församling lyfta fram kvinnor på olika sätt. Varför just i år? Idén föddes ur vetskapen att det i år är precis hundra år sedan som Sveriges kvinnor fick rösta i allmänna val.

Det startade som en idé från oss kyrkomusiker att bara framföra musik av kvinnor under ett helt år. Är det möjligt? Finns det ens så mycket musik skriven av kvinnor? Och går det att hitta musik för alla våra olika körer och grupper som passar in under kyrkoåret?

Resten av arbetslaget gick också igång på idén om att lyfta fram kvinnorna. Ofta har kvinnorna haft en minst lika viktig roll som männen under historien, men sällan har de uppmärksammats för sina insatser. Det finns ju kvinnor nämnda i bibeln, kan man lära sig mer om dem? Finns det kvinnor i den lokala historien som man kan lyfta fram? Frågorna är många, och en del svar kommer vi att finna under året!

Nu är hjulet i rullning, och vi har nog lite till mans (eller kvinns!) börjat gräva i notarkiv och på nätet och på andra ställen, för att hitta kvinnorna och deras musik.

En kvinna, som verkligen varit av avgörande betydelse för oss kyrkomusiker, är Elfrida Andrée. Elfrida var den kvinna som, tillsammans med sin far, bröt ny mark och åstadkom lagändringar så att kvinnor fick jobba som telegrafister och organister.

Fortsätt läsa Elfrida Andrée