Tonsättarinna nr 89

Anna Amalia av Preussen (1723-1787)

Denna långfredag vill jag presentera ”Der Tod Jesu” (Jesu död) av Anna Amalia av Preussen.

I min ständiga jakt på kvinnliga tonsättare letar jag ofta efter musik på t.ex. Spotify eller Apple music. På en av dessa tjänster hittade jag för några veckor sedan något nytt: New Muses project. I korthet är det en förening som vill hjälpa till att tillgängliggöra okänd musik, både i inspelningar och i noter.

Det var på New Muses projects spellista jag hittade ”Der Tod Jesu”. Jag letade upp deras hemsida och mailade till en av de ansvariga för att fråga om detta verk – om det finns inspelat måste det ju finnas noter? Jag fick veta att noter går att köpa – och dessa är i skrivande stund på väg till mig!

”Der Tod Jesu” kan ha varit ett längre verk, men det som finns bevarat är en koral och ett adagio. Kvinnan som jag har kontakta med på New Muses project berättar att Anna Amalia ofta själv förstörde sina verk – vilken tragedi! Tänk om man hade kunnat få ett alternativ till de stora passionerna av Bach – skrivet av en kvinna på 1700-talet!

Denna Anna Amalia var dotter till kung Fredrik Vilhelm den första och Sofia Dorotea. Det finns mycket att läsa om hennes liv: en fader som misshandlade henne, musikstudier som tog fart efter faderns död, ett hemligt äktenskap, med mera. Så småningom blev hon abbedissa och kunde ägna sig åt att samla in andras musik (bl.a. samlade hon stora mängder musik av Bach, Telemann och Händel), och att skriva egen. Hon studerade kompostition för Kirnberger, som i sin tur var elev till Bach!

Nedan länkar till några fina stycken att lyssna till. Besök också gärna ”New Muses project” och gör nya upptäckter!

https://newmusesproject.com

Följ gärna min blogg för att upptäcka nya kvinnliga tonsättare!

En kommentar till “Tonsättarinna nr 89”

  1. Hej Katarina!
    Bra att veta att New Muse Project hjälper till med noter också.
    Koralen som du snart kommer att kunna studera är ju hennes harmonisering av det klassiska ”O Haupt voll Blut und Wunden”. Men hon har definitivt lyckats ge den en egen klang.
    Jag håller med dig om att förlusten av det större verk som både koralen och adagiot måste ha ingått i är förfärligt för musikhistorien.
    Som vanligt givande är dina blogginlägg läsvärda och givande!

    Hälsning,
    Wolfgang

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.