Nkeiru Okoye (f. 1972)
Det dök upp en lista på Spotify med vårmusik av kvinnliga tonsättare (Sök efter ”Music for spring by women composers”) – här kanske vi kan hitta nya favoriter som komplement till de som redan är etablerade.
Jag scrollade i listan för att kolla vilka namn som fanns med, och hittade några som jag inte tidigare hört talas om. Ett av dessa var Nkeiru Okoye.
Hon växte upp i New York och spenderade en hel del tid i Nigeria (fadern kom därifrån). Hon började spela piano vid åtta års ålder och skrev sina första kompositioner redan när hon var 13 år gammal. Nkeiru hade en pianolärare som sa åt henne att hon inte kunde spela, och en musikskola tyckte att hon inte gjorde framsteg och lika gärna kunde sluta. Vem skulle inte ge upp inför sådana omdömen? Men hon jobbade vidare med stöd av en mamma som uppmuntrade henne att inte ge upp.
Nkeiro har skrivit både konsertmusik, musik för opera och scen och kammarmusik, och hennes musik har blivit spelad av mängder av framstående orkestrar i Amerika. Hon beskriver själv sin musik som att den inte passar in i en musikalisk stil, utan hon blandar gärna in element från många musikaliska stilar för att skapa en stil som är unikt hennes egen. Hennes mest kända verk är kanske operan ”Harriet Tubman – when I crossed that line to freedom”.
Jag kan tipsa om ”Eubas Dance”, ett stycke för solocello, som i börjar låter väldigt modernt men som efter ett tag övergår i en mer melodisk stil – jag gillar blandningen! Lyssna också gärna på ”Voices shouting out” (som skrevs som ett svar på terrordådet den 11 september).
”African sketches” är en svit med musik för piano.
För kör hittar jag ett stycke som heter ”Inside is what remains” (finns på hennes hemsida och på Youtube). På verklistan finns också ett ”Kyrie” för blandad kör och piano, som jag inte lyckats hitta någon inspelning av. En del noter finns utgivna på Presser (länk nedan).
https://www.presser.com/nkeiru-okoye
Följ gärna min blogg! Prenumerera för att få ett mail när nya inlägg publiceras!