Söndag den 20/11 har du möjlighet att uppleva världens äldsta bevarade opera skriven av en kvinna! Det är Francesca Caccinis opera La liberazione di Ruggiero dall’isola d’Alcina (”Ruggieros befrielse”) som vi kan höra ett utdrag ur genom ett samarbete mellan ”Den andra operan” och ”Early music Sweden” – läs mer på:
Operan finns också i ett flertal inspelningar på streamingtjänster.
Caccini föddes i Florens och fick utbildning språk, litteratur, matematik och från tidig ålder fick hon också musikalisk skolning av fadern som var kompositör. När Francesca var liten framträdde hon och sjöng tillsammans med sina föräldrar och syskon. Francesca fick anställning vid hovet som lärare, sångerska, repetitör och kompositör och hon skrev både kammar- och teatermusik. Hennes virtuositet gjorde att hon blev hovets bäst betalda musiker.
Caccini gifte sig och fick en dotter. När maken dog gifte hon snart om sig och fick ytterligare ett barn. När också denne make gick bort sökte hon sig tillbaka till sin anställning. Hon hindrades av pesten som härjade, men 1634 var hon tillbaka i Florens med barnen.
”Ruggieros befrielse” skrev hon under vintern 1625. Det är ett verk på 75 minuter som framfördes för Polens kronprins som blev så betagen att han satte upp den i Warzawa år 1628.
Marie-Clarie har fransk påbrå, men bor och verkar i Kanada. Hon är född 1984 och har redan en ganska lång lista på priser och utmärkelser (mer info för den som är intresserad på hennes hemsida!), och hon skrev en musikal om Jeanne D’Arc redan när hon gick i high school.
Jag fastnade för ett klipp från YouTube med den svenska kören VoNo. Texten är i allra högsta grad aktuell:
”When a thought of war comes, oppose it by a stronger thought of peace. A thought of hatred must be destroyed by a more powerful thought of love.” – Abdul Baha
Noter till Marie-Claires musik finns via länkar på hennes hemsida. Det är mycket överskådligt upplagt och man kan söka på vilken sorts ensemble man har (barnkör, damkör, blandad kör, manskör). På Soundcloud finns hon också. Här finns många körsånger med text på franska.
Jag har nästan uteslutande skrivit om klassiska kompositörer på min blogg, men det finns ju även andra genrer. När vi satte igång vårt ”kvinnoår” på jobbet sa vi att vi också skulle ha ett projekt med en kör som framförde popmusik skriven av tjejer och kvinnor. Det projektet har vi kvar att göra, och det kommer att ske nästa höst.
Det finns ju många kvinnor som skriver musik i den här genren. STIM har gjort en lista på de mest framgångsrika svenska kvinnliga låtskrivarna (länk ligger i slutet av inlägget), samtidigt som de konstaterar att det är en kraftig snedfördelning till fördel för männen. I sammanhanget måste också Anna Charlotta Gunnarsson bok nämnas: ”Kvinnorna som formade pophistorien”. Läs den! Visst finns där berättelser som bekräftar alla fördomar om en manlig bransch där män utnyttjar unga tjejer, men det finns också berättelser om starka kvinnor som vågat och kunnat vara tuffa och gå sin egen väg – och blivit oerhört framgångsrika! Det blir så oerhört tydligt att kvinnor ofta hamnar i skymundan och förminskas! Boken är en guldgruva för den som vill lära sig något om kvinnor som skriver popmusik – så många nya upptäckter!
En personlig favorit på pophimlen är Eva Dahlgren, som föddes i Umeå 1960 och växte upp i Nynäshamn. Nyligen hade jag möjlighet att se henne live på konsert i Göteborg. Många minns nog hennes stora genombrott med albumet ”En blekt blondins hjärta” (1991) som sålde i över en halv miljon exemplar (det var på den tiden då man sålde album, långt innan streamingtjänsterna uppfanns), och som gav henne ett antal Grammisar, bl.a. för ”Årets kompositör”.
Eva Dahlgren har nyligen givit ut ”Instrumenten” som är en memoarbok. När jag läser på ser jag att hon också givit ut boken ”Hur man närmar sig ett träd” som handlar om musikskapande, men också ett par barnböcker.
Vidare har hon gjort musikaliska samarbeten med Esa-Pekka Salonen och Anders Hillborg. Albumet ”Jag vill se min älskade komma från det vilda” är en kombo av Evas texter/sång och Anders Hillborgs musik – musiken framfördes på en konsert med Radiosymfonikerna på centralstationen i Stockholm (1995).
2008 blev Eva Dahlgren kontaktad av Svenska kyrkan för att skriva text till ett Requiem som skulle tonsättas av Jan Sandström. Under arbetets gång kom hon dock fram till att hon var ateist, och avsade sig därmed uppdraget. Rakryggat förstås, men lite synd – det hade kunnat bli ett höjdarrequiem!
Jag gillar Eva både för hennes fina texter, för musiken och också för sättet hon instrumenterar på. Jag kan rekommendera dig att söka upp hennes album på någon streamingtjänst, och lyssna och höra vilken musikaliskt bred artist och låtskrivare hon är.
Under en stunds skrollande på facebook råkade jag på den här kvinnan i ett forum för kvinnliga tonsättare (Women composers challenge). Angela är amerikanska med examina i såväl orgel- som pianospel. Hon är också läkare, och har studerat komposition för Pamela Decker. Hon är en mycket erfaren konsertorganist som gett konserter i många prestigefyllda kyrkor både i USA och i Europa. Hon är också drivande i utbildningen av nästa generations kyrkomusiker och undervisar på ett orgelläger för unga organister. Hon har spelat in ett antal skivor med orgelmusik som finns på Spotify. Längre ned finns en länk till Angelas hemsida där du kan läsa vidare om hennes meriter.
Copyright: Angela Kraft Cross
Det finns tre samlingar med orgelmusik utgivna av Angela på Lorenz/Sacred Music Press – roligt med nytillskott i orgelrepertoaren!
För kör a capella finns en ”Exultate Deo” och för kör och orgel ”What does the Lord require from you”.
Jag blir jätteglad om du vill prenumerera på mina inlägg! Fyll i så fall i din epostadress i fältet nedan, så får du en påminnelse när nya inlägg publiceras.
För ett antal år sedan kom nothäftet ”Gömda skatter” ut. Det är en samling med sånger skrivna av 14 kvinnor från olika tider och olika sammanhang – från 1600-tal fram till nutid. Den första sången, ”O grosser Gott”, är komponerad av Aurora von Königsmarck. Hon var grevinna och en av döttrarna till Conrad Christoff von Königsmarck (Tyskland) och Maria Christina Wrangel (Sverige). Eftersom hon hade släkt i Sverige kom hon att bo här periodvis. På Skoklosters slott finns porträtt på både Aurora och hennes syster Amalia.
Om Auroras kompositörsskap finns inte så mycket att läsa, däremot är det belagt att hon skrev dikter och att hon var med och introducerade den franska klassicismen i Sverige. Detta skedde genom uppsättandet av pjäsen ”Iphigeni” skriven av Jean Racine. Det var troligen första gången som en pjäs framfördes av bara kvinnliga skådespelare i Sverige.
Jag har inte lyckats hitta någon enda inspelning på nätet av sången ”O Grosser Gott”, men om du köper nothäftet så ingår det en CD-skiva där alla sångerna är insjungna. Jag kan varmt rekommendera dig att skaffa denna samling.
Vill du veta lite mer om de vilda systrarna von Königsmarck kan du titta på det här:
Här har vi en kompositör som skriver för kör, orkester och kammarensembler. Hon heter Ella Macens (f. 1991) och har sin bas i Sydney, Australien.
Ella Macens växte upp i Litauen, och hennes musik färgas av litauisk folkmusik och baltisk körmusik.
Musikstudierna har hon gjort vid musikkonservatoriet i Sydney. Efter grundexamen blev Ella antagen till det som kallas ”Composing women”. Det är en masterexamen på två år som finns i Sydney. Den antar fyra kvinnliga studenter varje år, som får jobba med några av Australiens mest erkända ensembler. Det vore väl något att ta efter för fler musikhögskolor!
På Ellas hemsida finns flera intressanta körverk listade, men tyvärr finns det inte så många inspelningar. Men jag hittade ett verk framfört av en Litauisk kör. Du köper noter genom att kontakta Ella.
Jag delar också ett stycke för orkester som heter ”The space between stars”. Hon beskriver själv hur hon tänkte när hon skrev det:
When I began composing this work, I imagined the listener lying in an open field – the earth in total stillness. I imagined them gazing up at the night sky, watching as it glowed with millions of bright shining stars. I pondered the question, “what is the space between stars? Is this space empty? Is this space silent? Could this space be charged with the energy of those who are no longer with us?”. Through this piece I wanted to convey the energy and magic of our night sky, and explore the power that I believe it holds.
Jag blir jätteglad om du vill följa med mig på den här upptäcksfärden och lära känna fler kvinnliga tonsättare! Fyll i e-postadress så kommer en påminnelse när nya inlägg publiceras!
På försommaren hade jag förmånen att få besöka Island och den Nordiska körledarkonferensen som anordnas vartannat år i någon av de nordiska länderna. Det gav tillfälle att prata Isländska kvinnliga tonsättare med kollegor från hela norden.
En musikvetare som föreläste på konferensen talade om att den första Isländska kvinnliga tonsättaren man känner till är Jórunn Viðar (1918-2017). Även om Island varit befolkat sedan 700-talet så har landet varit i union med först Norge och sedan Danmark. Man fick självständighet 1918, men då fortfarande i union med Danmark. Inte förrän 1944 utropades republiken Island.
Copyright: Discogs.com
Jórunn växte upp i huvudstaden Rejkjavik där hon också studerade. Hon studerade även musik i Berlin och New York. Hon försörjde sig som pianist och ackompnajatör, och har skrivit bl.a. solosånger inspirerad av den isländska folkmusiken. Det finns några större verk, bl.a. en ballet, och Jórunn var den första som skrev filmmusik på Island. Filmen hette ”The last Farm in the Valley”.
Noter finns att köpa via ”Iceland music information center”: https:/ /en.mic.is/
Jag blir glad för varje ny prenumerant! Skriv in din epostadress så kommer en avisering när nya inlägg publiceras!
Den här veckan slår jag nog rekord i kort inlägg – det finns säkert mer information om man behärskar isländska. Det jag hittat om Hildigunnur Rúnarsdottir är att hon föddes 1964 i Reykjavik, att hon studerade teori och komposition vid stadens musikkonservatorium och tog examen 1989. Efter det följde vidare kompositionsstudier i både Hamburg och Köbenhamn.
Foto: iscm.org
Hon har skrivit barnopera, orkestermusik, en konsert för orgel, stråkar och slagverk. För kör finns t.ex. en Missa brevis, 3 hymner för kör och orgel, Gudbrandsmessa för kör, solister och orkester – leta efter Cyradis på Soundcloud så hittar du detta och mera därtill!
På Islands nationaldag passar det väl att skriva om en isländsk tonsättarinna. Låt mig presentera Bára Grimsdottir. Hon växte upp på familjegården Grímstunga på norra Island, och omgavs av den isländska folkmusiken som både föräldrar och mor- och farföräldrar sjöng för henne. Bára är en av de mest namnkunniga sångerskorna när det gäller den traditionella isländska folkmusiken och hon turnerar tillsammans med Chris Foster i duon FUNI (de kommer för övrigt till Sverige och Korröfestivalen nu i juli 2022).
Foto: tonak.is
Utöver att vara sångerska är hon tonsättare och arrangör. Vår projektkör ÖsMotetten framförde ett stycke av Grimsdottir vid vårkonserten nu i juni: ”Hver, sem ad reisir” (länk här under). Jag hittade också ett vackert stycke för damkör. På både Spotify och Youtube finns också mycket att hämta om man vill höra Bára sjunga den isländska folkmusiken.
Fyll gärna i din e-postadress och få ett mail när nya inlägg publiceras!
Det här blir ett kort inlägg! Elena, som är nästa kvinna i raden av tonsättare, får nog räknas som Australiensiska. Hon föddes visserligen i Tasjkent i nuvarande Uzbekistan (som då var en del av Sovjetunionen), men hon emigrerade till Australien 1975 (17 år gammal) och har bott och verkat största delen av sitt liv där. Hon har fått sin utbildning i både Moskva, Australien och Tyskland, och anses idag vara en av Australiens mest betydelsefulla kompositörer.
Hennes mamma undervisade i musik och pappan var violinist. Elena började spela piano när hon var 5-6 år gammal. Enligt egen utsago började hon skriva musik redan när hon var 8 år gammal – hon tyckte om att sitta och improvisera vid pianot. En tidig förebild var Rachmaninov.
På verklistan finns alltifrån operor till kammarmusik, orkesterverk, solostycken, musik för teater och stumfilm, mm!
Som kattälskare måste jag förstås dela hennes stycke ”Black cat rag”! Jag har också hittat en tonsättning av psaltarens 23 psalm (Herren är min herde) för kör (uppenbarligen inspelad under pandemin!). Jag gillar också mycket stycket som sjungs av barnkören (länk här under!).
