2000-tal – Sida 2 – Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 124

Sally Beamish (f. 1956)

Åter vänder vi blickarna mot England och denna tonsättare som är född i London. Den musikaliska karriären började hon som violaspelare i bl.a. Academy of St Martins och London Sinfonietta. 1990 flyttade hon till Skottland för att ägna sig åt att komponera. Sally Beamish är känd för ett antal solostycken för internationellt erkända solister som Dame Evelyn Glennie, Håkan Hardenberger, Janine Jansen, Martin Fröst, m.fl.

Sally Beamish har skrivit tre oratorier, bland annat ett som heter ”The Judas passion”. I beskrivningen av verket står det: ”Väljer Judas, eller blir han utvald, att förråda Jesus? David Harsent’s kraftfulla libretto ställer många frågor”. Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon inspelning av detta, men det är skrivet för ett par solister, kör och orkester.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 122

Anna Cederberg-Orreteg (f. 1958)

Även om det fortfarande är isande kallt (där jag bor kom det snö häromdagen) så befinner vi oss i vårtid. Valborg närmar sig och man kan anta att våren kommer att sjungas in vid valborgseldar runt om i landet. Troligen med ”de gamla vanliga” dängorna, ja ni vet säkert vilka det är!

På området vårsånger för kör finns det stor potential för förbättring när det gäller att lyfta in kvinnliga tonsättare. För ett tag sedan träffade jag Anna Braw, som också är engagerad i frågan om musik av kvinnor. Hon har gjort flera spellistor på Spotify på olika teman, med musik av kvinnliga kompositörer, bland annat en med vårmusik (länk nedan). Det är inte bara körmusik på den listan, utan en härlig blandning – hoppas du blir inspirerad och hittar något du vill framföra!

På den här listan hittar du körstycket ”Välkommen åter snälla sol” skrivet av veckans tonsättare Anna Cederberg-Orreteg. Det är ett oerhört finstämt och vackert stycke, som kanske inte skulle göra sig så bra utomhus vid en valborgseld, men definitivt vid en vårkonsert i kyrkan. Jag har själv tonsatt den här texten, som lite otippat är skriven av August Strindberg.

Anna Cederberg-Orreteg är verksam i Stockholm och har under sin yrkesverksamma tid framförallt jobbat som musiklärare i grundskola och på gymnasium, samt i Farsta musikklasser. Jag förknippade ganska länge Anna med bra, välklingade och pedagogiska sånger för barn- och diskantkör – ett nog så viktigt område! Men hon har skrivit så mycket mer!

Jag sjunger i en liten damensemble där vi nyligen framförde ”Kyrie” ur Missa brevis (damkör SSAA). Det kräver en del för att det ska klinga rent, men det är väl värt mödan och utmaningen. Ett annat tips för dig som leder damkör är sången ”Är kärleken” (SSA).

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 119

Juliana Kay

Den här veckan vill jag presentera Juliana Kay, en Australiensiska som skriver körmusik och som leder flera körer i Melbourne. Hon träffar och repeterar med 250 körsångare varje vecka – det säger något om hennes kärlek till körer!

Som tonsättare vill hon skapa musik som engagerar körsångarna och som samtidigt tilltalar publiken. Hon skriver för både barnkör och vuxenkör.

Lyssna gärna på hennes ”Mass for tiny voices”, där hon kombinerat den latinska texten med texter på engelska. I Kyriet sjunger barnkören t.ex: ”Sometimes when I get mad I go to my room and whisper bad words”. Sanctus-satsen är svängig och snabb. Rolig musik som kräver en duktig barnkör och en driven vuxenkör!

Julianas musik köps genom henne själv, och många av sångerna finns i olika sättningar (damkör/blandad/manskör).

https://www.julianakaymusic.com

https://www.julianakaymusic.com/massfortinyvoices.html

https://www.julianakaymusic.com/wewillgonomore.html

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 116

Judith Shatin (f. 1949)

Denna vecka en amerikansk tonsättare som jag inte tidigare hört talas om: Judith Shatin. Shatin undervisar vid universitetet i Virginia, och har själv fått sin utbildning vid bl.a. Juliard och Princeton.

På verklistan finns både kammarmusik, körmusik, orkestermusik, elektroakustisk musik, med mera! Washington Post har beskrivit hennes musik som ”extremt uppfinningsrik, på alla plan”.

Shatin använder sig av bland annat elektroniskt skapat ljud, eller datorgenererat ljud i sina kompositioner.

Noter till Shatins musik finns utgiven på t.ex. Peters, Schirmer, Hal Leonard och Wendigo. Se också hennes egen hemsida!

Jag har valt musikexempel som är ganska olika i karaktären, men det finns mycket, mycket att lyssna på – hoppas du hittar något intressant!

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 115

Melissa Dunphy (f. 1980)

Den här veckans tonsättare kom jag i kontakt med via en utgåva med orgelstycken av kvinnliga tonsättare – jag ska återkomma till denna utgåva i ett senare inlägg! Jag tyckte direkt om hennes orgelstycke ”Rorate caeli” (länk nedan). Jag letade vidare och upptäckte att hon skrivit massor av musik.

Melissa är född i Australien, men bor och verkar i USA sedan 2003. Jag läser på hennes hemsida att hon specialiserat sig på vokal-, politisk- och teatermusik. Hon har samarbetat med bl.a. Immaculata Symphony orchestra, Saint Louis Chamber Chorus och har skrivit beställningsverk för t.ex. BBC Singers och Voces8.

Melissa skriver för att beröra sin publik och få oss som lyssnar att förstå de bakomliggande känslorna och idéerna. Hon ger gärna röst åt kvinnor eller minoriteter genom att berätta deras historia. Spännande tonsättare!

Läs gärna vidare på Melissas hemsida, länk finns här nedan!

https://www.melissadunphy.com/

Prenumerera gärna på inläggen genom att fylla i din e-postadress i rutan!

Veckans tonsättarinna nr 109

Emmy Lindström (f. 1984)

Jag kunde tyvärr inte närvara i Berwaldhallen i mitten på november när ett nytt verk av Emmy Lindström uruppfördes. Men enligt uppgift från bekanta som var där var det en fantastisk konsert.

Lindström började sin musikaliska bana som violinist när hon var fem år. I tonåren turnerade hon tillsammans med en ensemble vid namn Coll’arco, och hon har studerat musik i Norrköping, Göteborg och Stockholm, där hon tog en kandidatexamen som violinist 2009. Hon studerade vidare på kompositionsprogrammet och tog också en master som violinist.

Fortsätt läsa

Veckans tonsättarinna nr 107

Marie Samuelsson (f. 1956)

November och december är bråda tider om man är kyrkomusiker, och därför har inlägg nummer 107 dröjt lite.

Marie Samuelsson är en tonsättare som fram tills helt nyligen var okänd för mig. Det stod att läsa i DN för ett tag sedan, och på sidan imusiken.se (länk längre ned) att hon blivit tilldelad stora Christ Johnsson-priset. I motiveringen från juryn läser jag att:

”Marie Samuelsson är sedan länge en central röst bland svenska tonsättare. I konserten Brandnäva för gitarr, violin och orkester interagerar den originella solistkombinationen på ett både raffinerat och lekfullt sätt med orkestern. Här gestaltas genom ett koncentrerat material, utformat med stor detaljskärpa, en angelägen tematik kring natur och kretslopp och Samuelsson skapar i sitt verk ett eget unikt musikaliskt ekosystem.”

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 102

Liz Lane

For an english version of this interview, scroll down.

Under Ösmo-Torö församlings ”Kvinnoår” 2021, ställde vi som krav på gästande musiker att de skulle framföra konsertprogram med musik av enbart kvinnliga tonsättare. De allra flesta tog denna uppmaning på stort allvar och gladdes åt uppgiften. En av ensemblerna var Södertörns brass, som är en återkommande gäst i vår kyrka. Jag tror att de till en början hade lite bekymmer med att hitta musik för brassband av kvinnor, men de lyckades sätta ihop en konsert. Nu har de gästat oss igen, och den här gången hade de hittat en brittisk tonsättare vid namn Liz Lane, som också var inbjuden till konserten i Ösmo kyrka. Jag fick möjlighet att ställa några frågor till Liz, i samband med detta hennes första besök i Sverige.

Du komponerade ditt första musikstycke när du var sex år gammal (julsången It’s Christmas time”). Kommer du ihåg hur du fick inspiration till att börja skriva?
Jag minns det, och var jag befann mig i huset. Jag kom hem från skolan vid lunchtid. Jag fick en melodi i huvudet, och jag berättade det för mina föräldrar som sa att de skulle hjälpa mig att skriva ner den. Den blev senare framförd i London.

Dina föräldrar var musiker?
Min mamma var pianolärare. Min pappa var musiklärare och han spelar piano och orgel. Han är nu 87 år och spelar i två kyrkor på söndagarna. Jag skriver ett nytt orgelstycke till hans födelsedag varje år.

När du var åtta år vann du ”Bach Choir Choral Competition” – hade du någon lärare i komposition då?
Jag gick hos en lärare som lärde mig teori. Jag gick också för en av lärarna vid universitetet i Reading, professor Peter Wishart. Han bodde i ett hus i Somerset, och jag gick dit för att få lektioner. Han hade en väldigt stor hund och en mindre hund, och de mötte mig alltid vid grinden.
På universitetet i Cardiff studerade jag för Anthony Powers och Judith Weir.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 101

Carlotta Ferrari (f. 1975)

Den här tonsättarinnan kom jag först i kontakt med för några år sedan, genom en gambist som hade valt ett av hennes stycken för en konsert vi gjorde tillsammans.

Carlotta Ferarri är en nu levande, italiensk tonsättare – inte att förväxla med den Carlotta Ferrari som föddes 1837, och till vilken jag hoppas få anledning att återkomma.

Ferrari har innehaft professorstjänster i Kina och i Florens, och hennes musik har blivit framförd i USA, Australien och på flera håll i Europa. Hennes musik har också lyfts fram vid något som heter WIMfest (Women in Music Festival, som hölls vid universitetet i Harvard 2017).

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 97

Nkeiru Okoye (f. 1972)

Det dök upp en lista på Spotify med vårmusik av kvinnliga tonsättare (Sök efter ”Music for spring by women composers”) – här kanske vi kan hitta nya favoriter som komplement till de som redan är etablerade.

Jag scrollade i listan för att kolla vilka namn som fanns med, och hittade några som jag inte tidigare hört talas om. Ett av dessa var Nkeiru Okoye.

Hon växte upp i New York och spenderade en hel del tid i Nigeria (fadern kom därifrån). Hon började spela piano vid åtta års ålder och skrev sina första kompositioner redan när hon var 13 år gammal. Nkeiru hade en pianolärare som sa åt henne att hon inte kunde spela, och en musikskola tyckte att hon inte gjorde framsteg och lika gärna kunde sluta. Vem skulle inte ge upp inför sådana omdömen? Men hon jobbade vidare med stöd av en mamma som uppmuntrade henne att inte ge upp.

Fortsätt läsa