körmusik – Katarina Rudérus

Veckans tonsättarinna nr 157

Laura Netzel (1839-1927)

Den här boken har stått i min hylla ett tag, och nu har jag börjat läsa om Laura Netzel. Informationen på Wikipedia är ganska knapphändig, där får man inte veta så mycket mer än att hon föddes i Finland med efternamnet Pistolekors, men att hon växte upp i Stockholm. Vidare står det att hon studerade komposition för Wilhelm Heintze i Stockholm och för Charles-Marie Widor i Paris, och att hon skrev under pseudonymen N Lago.

I Camilla Hambros bok om Netzel bläddrar jag fram till kapitlet om hennes Stabat Mater, ett verk som jag vet uppfördes i en Stockholmsförsamling för någon vecka sedan, och som kommer att framföras i Skellefteå på långfredagen. Passionsmusik av kvinnliga tonsättare lyser rätt mycket med sin frånvaro, eller så syns de inte bland alla framföranden av Bachs passioner eller musik av Pergolesi, Pärt, Buxtehude, med flera.

Jag har själv inte hört hela verket, bara sjungit någon körsats under en sångvecka, men enligt uppgift tyckte Laura själv att Stabat Mater var ett av hennes bästa verk. Netzel valde att framföra delar av verket innan helheten var färdig, och de satser som publiken fick lyssna till rönte uppskattning.

Stabat Mater uruppfördes i Östermalms kyrka (Hedvig Eleonora) i februari 1890, i en välgörenhetskonsert för Eugeniahemmet (ett hem för handikappade barn), och Netzel hade sett till att anlita kända sångsolister från operan. Publiken lär ha visat sin uppskattning för verket, men det blev sågat av stora delar av pressen. Undantaget var recensenten i Stockholms dagblad, som hävdade att Stabat Mater var det bästa Netzel skrivit, och att hon var den enda kvinnliga kompositör som förtjänade erkänsla. Med detta sagt hade han dock också synpunkter på modulationer och stämföring.

Efter uruppförandet arbetade Netzel på att orkestrera musiken. 1897 framfördes orkesterversionen av Stabat Mater i Paris, där det fick ett mycket varmare mottagande av de franska kritikerna, än vad det fått i Sverige. Verket är ursprungligen skrivet för solister, kör och orgel, vilket borde göra det till ett bra alternativ för oss som inte har möjlighet att sätta upp de stora passionsverken.

Mig veterligen finns det ingen inspelning ännu av Netzels Stabat Mater, men om jag inte minns fel finns noter att köpa på något av de finska förlagen. Det finns dock annan musik av Netzel inspelad, några exempel här nedan!

Vill du bidra till att flera Stabat Mater/passionsverk av kvinnliga tonsättare framförs är Laura Netzel ett alternativ, men det finns flera, t.ex Zuzanna Koziej (ursnyggt verk för damkör!) Anna Cederbergs ”Via Dolorosa”, eller den korta ”Der Tod Jesu” av Anna Amalia av Preussen.

Tillägg efter publicering:
En av mina följare tipsar mig om att det även finns orgelmusik av Laura Netzel, nämligen Preludium och Fughetta, som ska finnas utgivet på ett fransk förlag, i skrivande stund oklart vilket. Verket finns inspelat av Jonas Lundblad (länk nedan).

Prenumerera gärna på kommande inlägg på bloggen genom att fylla i din e-postadress i fältet nedan och klicka ”prenumerera”.

Tonsättarinna nr 154

Margarita Långberg (f. 1967)

Andra helgen i mars hade föreningen SKO (Sveriges Kvinnliga Organister) sitt första årsmöte (länk till föreningens hemsida finns längre ned). Det ägde rum i Södertälje precis ett år efter föreningens bildande, och förutom årsmöte så innehöll helgen ett par orgelkonserter på temat musik av kvinnor. En av deltagarna under dessa dagar var Margarita Långberg, organist och körledare i Västerlövsta pastorat i Uppland.

Margarita föddes i Sibirien, i det som då var Sovjetunionen. Båda hennes föräldrar hade tekniska yrken, mamman var arkitekt och pappan jobbade med teknik och utbildning av yrkesförare. När Margarita var fem år gammal gick hennes mamma bort, och pappan valde då att placera henne i en internatskola för musikbegåvade barn. Det var på så sätt en slump att Margarita kom i kontakt med musiken. Efter några år på skolan visste hon att musiken var hennes livs största kärlek. Hon studerade piano och dirigering och fortsatte utbilda sig på högskolan i Moskva, där hon blev konsertpianist.
Genom sitt engagemang i en ideell förening besökte hon Sverige vid flera tillfällen. Vid en av resorna hit träffade hon sin blivande man och flyttade till Uppsala. Hon har sedan också utbildat sig till organist och tagit en masterexamen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Margarita minns att hennes första teorilärare uppmuntrade henne att ägna sig åt harmonilära, och hon skrev sitt första pianostycke när hon var i 11-årsåldern, ett stycke som tyvärr inte finns bevarat. Numera skriver hon mest körmusik, men även arrangemang för den egna kören, samt en del orgelmusik.

Margarita hämtar inspiration från folkmusik och jazz-standards. Hon tycker om klara melodier, och ibland experimenterar hon med kärva harmonier. Hon beskriver själv sin musikaliska stil som ”klassisk med moderna element och jazziga toner”. Orgelstycket ”En liten vilsen melodi”, som Margarita framförde vid SKOs årsmötesdagar, tycker jag är ett ypperligt exempel på just detta.

Just nu skriver Margarita på ett körstycke för påsk. Roligast tycker hon det är att skriva för orgel, då hör hon klangen i huvudet. Hon drömmer också om att få skriva något större, t.ex. för symfoniorkester.

Jag kan rekommendera ett körstycke av Margarita som heter ”Inget jag ber om min Gud”, för blandad kör och piano. Det fanns utgivet på Sångfågeln förlag, som numera är uppköpt av Wessmans.

https://www.sverigeskvinnligaorganister.se

Fyll i din e-postadress så får du en notis när nästa inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 153

Amy Summers

”Vi män har tusen knep att hindra en kvinna att komma fram”.

Jag börjar med ett boktips: ”Besvärliga fruntimmer! Sveriges första kvinnliga jurister” av Elsa Trolle Önnerfors. Citatet ovan är hämtat ur boken, och det är manlig professor som uttalar det i samband med att en ny behörighetslag antogs 1923, en lag som skull ge kvinnor rätt till offentliga och statliga tjänster – med undantag för militära befattningar och prästtjänster. Det är alltid intressant att lära sig mer om kvinnor som på olika områden kämpat för förändring, och också åstadkommit något. Och även om detta handlar om de första kvinnliga juristerna i landet, så kan vi som jobbar på andra håll känna igen oss i mycket som berättas. Plus att det såklart är spännande och lärorikt att få en inblick i en annan bransch!

Den här gången blir det också en tonsättare från England, nämligen Amy Summers. Summers musikutbildning började med pianospel, körsång och att hon spelade slagverk. Hon har utbildat sig i musik vid universitetet i Nottingham och sedan vid Trinity College. Hennes musik är utgiven på en mängd olika förlag, de finns listade på hennes hemsida. Hon skriver mycket filmmusik och har haft stora framgångar på det området.

Men hon skriver också för kör och för orgel.
Musik av Summers finns med I samlingen ”The Oxford Book of Organ Music by Women Composers” – en samling jag verkligen kan rekommendera!
Jag delar här nedan det meditativa orgelstycket ”Prelude”, som med sina tre minuter är ett lagom postludie-stycke.

Ett körstycke som jag gillar är ”Nunc Dimittis” för blandad kör, länk längre ned! Det finns, som vanligt, mycket mer att upptäcka och jag hoppas att du själv söker vidare om du gillar det du hör.

The Oxford Book:
https://global.oup.com/academic/product/the-oxford-book-of-organ-music-by-women-composers-9780193562721?cc=gb&lang=en&

Prenumerera gärna! Om det av någon anledning inte fungerar att fylla i e-postadressen kan du även maila till mig så lägger jag in den manuellt: katarina@ruderus.se

Tonsättarinna nr 151

Nina Sandell (f. 1977)

Jag fick en pratstund med Nina Sandell, en av många kyrkomusiker som också skriver musik. Nina började sin musikaliska bana som stråkmusiker som ung, då hon spelade violin vilket följdes av viola, piano och senare orgel. Hon är utbildad på orgel och viola både Sverige och England och läser just nu en master i komposition vid Musikhögskolan i Piteå.

Jag kom först i kontakt med Nina Sandell via hennes ”Orgliga småstycken”. De första styckena till den här samlingen tillkom för ungefär 15 år sedan, och de växte fram ur de behov som fanns för Ninas egna orgelelever. Det som Nina saknade i traditionella orgelskolor, skrev hon själv till sin elever. Styckena är baserade på olika speltekniska mönster och de hjälper eleven att ”få styrsel” på händerna, samtidigt som de musikaliskt låter mer avancerade än de är. Det finns nu fem stycken samlingar av ”Orgliga småstycken”, som alla går att köpa via Nina (länk nedan).
Jag kan varmt rekommendera dessa samlingar!

Musik av Nina Sandell finns också på Gehrmans notförlag, som nyligen gav ut två körstycken som hon skrivit.

Jag frågar Nina hur hon själv beskriver sin musik, och får till svar att hon alltid skrivit i en lättillgänglig stil, eftersom det finns ett behov av det, och alltid med utgångspunkt i de ensembler hon själv haft tillgång till. Hon beskriver sig som en ”bruksmänniska”, som inte skriver krångligt, utan vill att musiken ska vara lättillgänglig och användbar. Hon blir särskilt glad när hon lyckas skriva något som får en elev eller en kör att ”tända till”. Om man kan sprida glädje och en känsla för musiken, har man lyckats, säger Nina.

Nina Sandell säger att det som inspirerar hennes mest är att veta för vilket sammanhang hon skriver. Människorna, i de körer och de elever hon möter, inspirerar. Sandell skriver också texterna själv, och tycker om att skriva dikter och texter som får folk att tänka till. Det kan vara svårt att veta hur tydligt man ska säga saker, och hur mycket man ska lämna till andra att tolka.

http://www.ninasandell.se/noter-att-kopa/

https://gehrmans.se/search?q=Nina+Sandell&options%5Bprefix%5D=last

Prenumerera gärna på kommande inlägg! Fyll i din e-postadress om du vill ha en påminnelse när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 148

Michelle Roueché (f. 1964)

I en facebook-tråd efterlyste jag musik för damkör som passar för alla helgon. Ett av tipsen var ”Lux Aeterna” av Michelle Roueché. Namnet var nytt för mig, men det var ett väldigt fint förslag – ett otroligt vackert stycke!

Jag letar på nätet, men hittar inte att Roueché har någon egen hemsida. Däremot hittar jag lite information här och där. Hon är född och bosatt i USA, och är verksam som kördirigent, kompositör och pedagog. Hon har ett antal musikutbildningar både i pianospel, sångpedagogik, kördirigering, med mera.

Jag läser att hennes musik finns utgiven av Walton Music och Treble Clef Music Press. Jag hittar förutom den tidigare nämnda sången för damkör även en ”O Magnum Mysterium”, också det för damkör. Lux Aeterna finns i ett antal olika inspelningar, men ”O Magnum” hittar jag bara ett smakprov på, på webbsidan giamusic.com (länk nedan).

https://giamusic.com/search?elSearchTerm=Michelle+Roueche&giaSession=wm&elCatalog=wm

https://www.jwpepper.com/Lux-Aeterna/10090822.item

Lästips!

Jag kan varmt rekommendera den här boken! ”Hur brist på data bygger en värld för män” – redan där studsar man, kan det vara så? Jag tycker att den här boken har gett mig fakta på saker som jag bara ”känt på mig” som kvinna, samtidigt har den utmanat mig på flera sätt, där jag tvingats reflektera, och tänka om. Läs den!

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 146

Sarah Rimkus (f. 1990)

Sarah Rimkus är en amerikansk kompositör med många priser på meritlistan, hon är lärare i komposition i Michigan. Rimkus skriver framförallt kör- och vokalmusik. Hon är mycket framgångsrik och hennes musik har framförts över hela USA, liksom i bl.a. England. Hon inspireras av bland annat folkmusik från Balkan och Skandinavien, och hon är lite okonventionell när hon väljer texter.

Jag delar några länkar nedan till körmusik, men även en stråkkvartett och orgelmusik. Besök gärna Rimkus egen hemsida, där du kan köpa noter direkt av henne. Jag kollade lite på några av orgelstyckena, och flera av dem verkar ha en pedalstämma som ligger utanför min orgels omfång.

Har man en dubbelkör till förfogande kanske St Andrews mass kan vara något?

https://www.sarahrimkus.com

Lyssningstipset

Vet du vem som var Sveriges första kvinnliga dirigent?

https://sverigesradio.se/avsnitt/ortrud-mann-dirigenten-som-chockade-sverige

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 144

Brenda Portman

”Många års arbete med en mer jämställd repertoar i Konserthuset Stockholm har resulterat i ett stort utbud av kvinnliga tonsättare inom klassisk musik, såväl nutida som historiska”.

Detta citat är ur ett mail som kom från Konserthuset i Stockholm, strax före jul, med en hälsning från Susanne Rydén som är VD. Jag kollade statistiken på sidan imusiken.se (hoppas ni har hittat dit – där finns mycket spännande att läsa!), och enligt den undersökning som gjordes spelåret 2023-2024, så var andelen musik av kvinnliga tonsättare blygsamma 11,6% i Konserthuset. Naturligtvis är det bra att det görs ett medvetet arbete för att lyfta in kvinnorna, och 11,6% är såklart bättre än 0%. Men jag tycker inte att man kan säga att det är ett ”stort utbud”. Det har jag talat om för Konserthuset, samt att jag personligen väljer bort konserter där det bara spelas musik av män. Inte för att jag tror att ett enstaka mail till en VD kommer att göra någon skillnad – men om vi blir många som väljer vad vi lyssnar på, så tror jag att det på sikt kan ha betydelse.

Nåväl – det här blir årets sista inlägg, men jag har ett långt pärlband av kvinnor att skriva om för kommande år också!
Brenda Portmans ”O little town of Bethlehem” var en del av det orgelprogram med julmusik jag spelade strax före jul. Jag tyckte mycket om det stycket! Det finns att hitta i ett album som heter ”To Hear the Angels Sing”, vilket innehåller julmusik av Portman. Det finns fler häften med orgelmusik av Portman, och om jag minns rätt beställde jag via ett svenskt förlag.

Portman är verksam i Cincinatti, Ohio, som kompositör, organist och lärare i orgelspel. Hon är välutbildad, och har vunnit en mängd orgeltävlingar. Bland annat var hon den enda kvinnliga deltagaren från USA i ”Canadian International Organ Competition” i Montreal.

Portman har även vunnit priser för sina tonsättningar – läs gärna vidare på hennes hemsida om detta.
Hennes hemsida ger också en tydlig överblick över hennes produktion, där det finns såväl körmusik som orgelmusik, verk för olika instrument och arrangemang av psalmer och hymner. Länkar finns till var man köper respektive not.

Repertoar 2023–24: så hanteras kvinnliga tonsättare av orkestrarna

https://brendaportman.com/

https://lorenz.com/shop/keyboard/organ-solo/to-hear-the-angels-sing

Tonsättarinna nr 143

Pamela Decker

I veckan som gick hade jag förmånen att få spela en orgellunchkonsert i Andreaskyrkan på söder i Stockholm. Temat var julmusik av kvinnliga tonsättare, och programmet hade en övervikt av nu levande tonsättare, och en av dem var Pamela Decker.

Stycket jag valt av Decker var ”Veni, veni, Immanuel” som också finns som nummer 423 i den svenska psalmboken. Enligt min mening en av de vackraste adventspsalmerna vi har!
Pamela Decker är amerikanska, organist och kompositör, med utbildning från Stanford (USA) och Lübeck. Hon tjänstgör nu som professor i både orgel och musikteori vid universitetet i Arizona. Hon är också organist i Grace St. Pauls Episkopala kyrka i Tucson, och verkar också ha en omfattande konsertverksamhet över stora delar av världen.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 142

Marta Ptaszynska (f. 1943)

Jag fortsätter att undersöka slagverksmusik. Marta Ptaszynska är född i Warszawa, men är för tillfället professor vid universitetet i Chicago. Hon anses vara en av de mest kända polska kompositörerna, men hon har helt och hållet gått mig förbi – tills nu. Hon är själv en virtuos på slagverk, och är specialiserad på nutida musik. Just den kombinationen har inte legat så högt upp på min prioritetslista när jag letat ny musik av kvinnor.

Ptaszynska har en gedigen verklista där orkestermusik samsas med körmusik, kammarmusik, musik för barn – ja, här finns det mesta! Hon har dessutom skrivit böcker om hur man tränar slagverk (Colorful World of Percussion, 1978).

Jag lyssnar på ”Space model”, vilket är ett spännande stycke, helst då jag inte är van att lyssna på just slagverk. Det krävs nog ett par lyssningar för att registrera alla ljud och rytmer.

Operan ”Pan marimba” finns också att lyssna på, men jag har inte lyckats förstå eller hitta information om handlingen.

Prenumererar gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 139

Elizabeth Maconchy (1907-1994)

En av de tonsättare jag skrivit om nyligen tipsade mig om ”Two Epitaphs” för damkör, skrivet av Elizabeth Maconchy. Det var en ny bekantskap för mig, och jag har åter igen upptäckt en mängd fin musik!

Elizabeth föddes i England av Irländska föräldrar, och växte upp i England och på Irland. Elizabeth studerade musik (piano, harmonilära och kontrapunkt) i Dublin. Dessa år formade henne och hon såg sig själv som irländare.

1923 flyttade hon till London för att studera vidare för bl.a. Charles Wood och Ralph Vaughan Williams. Hon inspirerades av flera europeiska tonsättare vid den här tiden, t.ex. Bela Bartok.

År 1930 framfördes Maconchys pianokonsert, och samma år framfördes också kantaten ”The Land” (inspirerad av en dikt med samma namn, skriven av Vita Sackville-West).

Maconchy ingick i den grupp av kvinnor som började arrangera konserter på en teater i Notting Hill. Detta då det inte fanns så stora möjligheter för kvinnliga kompositörer att få sin musik framförd.

Maconchy skrev över 200 verk, och jämfördes under sin livstid med både Bartok, Beethoven, Mozart och Britten!

1933 vann Maconchy pris för sin Kvintett för oboe och stråkar. Hon har också skrivit 13 stråkkvartetter, orkestermusik, kammarmusik, sånger, körstycken och opera/teatermusik.

Det finns en hel del inspelat av Maconchys musik på streamingtjänsterna, jag delar några saker men fortsätt gärna leta på egen hand. ”Two Epitaphs” för damkör finns utgiven på Chester Music.

Prenumerera gärna på kommande inlägg!