Vi befinner oss i ”Requiem-tider” och nu börjar inbjudningar till konserter med Requeim av Fauré, Duruflé och kanske Brahms, dyka upp i sociala medier. Vilka requier skrivna av kvinnor känner vi till?
Veckans tonsättarinna har skrivit ett Requiem, och jag fastnade för ”In remembrance” som är sats fyra ur detta verk som hade premiär 1993 och gavs ut 1995. Eleanor fick också pris för verket 1994.
Eleanor Daley
Vem är då kompositören? Eleanor Daley föddes 1955 i Ontario, Canada. Hon har en kandidatexamen från universitetet i Kingston, och hon fick diplom i både orgel- och pianospel efter studier i Canada och Europa.
Eleanor bor och arbetar i Toronto där hon, förutom att skriva musik, försörjer sig på att leda kyrkokör och vara ackompanjatör. Hennes mest kända verk är ”The Rose Trilogy” och ”Requiem”. Hon får regelbundet beställningar från en mängd körer i Canada och USA, men också från Europa.
Florence Price var ju den första afroamerikanskan som fick en symfoni framförd av en professionell orkester. Den första vita amerikanskan som fick en symfoni framförd var Amy Beach. Det skedde 1896, och det var Boston Symphony orchestra som framförde hennes Gaeliska symfoni. Det var också den första symfoni skriven av en kvinna som blev publicerad i Amerika.
Amy Beach föddes 1867 i New Hampshire. Hennes mor var en skicklig pianist och Amy visade tidigt tecken på enastående musikalisk begåvning – ett musikalisk underbarn! Vid ett år ålder kunde hon sjunga 40 sånger utan anmärkning. Vi två års ålder kunde hon improvisera stämmor och vid tre års ålder lärde hon sig läsa. I tidig ålder kunde hon också spela sådant hon bara hört, och familjen försökte hänga med i hennes musikaliska utveckling.
Amy Beach
Den formella musikaliska skolningen började med pianolektioner för mamman när hon var sex år gammal. Ganska snart började Amy ge konserter med musik av Händel, Beethoven och Chopin.
När familjen flyttade till en av Bostons förorter fick hon studera piano för bl.a. Carl Baerman, som varit elev till Chopin.
Målsättningen att skriva ett nytt blogginlägg varje vecka spricker ibland, när andra världsliga saker kommer emellan – arbete, till exempel. Men här kommer nu kvinna nummer 41 i ordningen: Rosalie Bonighton.
Rosalie Bonighton
Rosalie föddes 1946 i Ballart, Australien. Hon studerade komposition vid universitetet i Melbourne där hon tog en kandidatexamen. Hon fortsatte studierna vid La Trobe-universitetet där hon fick sin magisterexamen i musik.
Bonighton inspirerades av många olika musikstilar. Såväl Brittisk och Keltisk folkmusik, tysk senromantik, jazz och även modernare tekniker (vissa seriella tekniker) gav influenser i hennes skrivande.
Då kommer här ännu ett inlägg med kvinnor som skrivit orgelmusik. Jag är övertygad om att dessa två inlägg, förra veckan och den här veckan, bara visar en bråkdel av alla orgel-tonsättande kvinnor. Men listan kan ju fyllas på efterhand som nya upptäckter görs!
Det blir inte heller nu några presentationer av respektive kvinna, utan det här är mer en lista för inspiration. En del av dem kommer att få egna inlägg så småningom, men det går ju också bra att själv söka på nätet efter information. Sist i inlägget finns länkar till användbara sidor där det finns mer att hämta!
Ibland hittar man noter på våra egna förlag, framförallt Wessmans och Echo musik, men ibland är det svårt att hitta. Speciellt om det rör sig om tonsättare från USA eller Kanada. Jag rekommenderar en kontakt med något svenskt förlag, de kan ofta hitta saker man letar efter, och verkar ha kanaler för att beställa saker där man själv går bet. Här kommer ytterligare 20 kvinnor som skrivit/skriver för orgel, och vi börjar med några svenskor!
Orgeltonsättarinnor
21. Maria Löfberg, Sverige (f. 1968)
Fyra orgelsonater finns på Noteria förlag. Se även Marias egen hemsida:
Sara var ju mest känd för sina manskvartetter, men ett par orgelstycken finns. ”När löven falla” finns inspelad av Ralph Gustafsson:
24. Cheryl Frances Hoad, England (f. 1980)
25. Matilde Capuis, Italien (1913-2017)
Preludio, allegro, fantasia:
26. Jennifer Bate, England (1944-2020)
Four Reflections: Reverie
27. Rolande Falcinelli, Frankrike (1920-2006)
Triptyque:
28. Germaine Tailleferre, Frankrike (1892-1983)
Nocturne
29. Liv Benedicte Bjørneboe, Norge (f. 1965)
Cortége
30. Margaret Vardell Sandresky, USA (f. 1921)
L’homme arme: Introit
31. Nancy Plummer Faxon, USA (f. 1914)
A Christmas Prelude
32. Emilia Gubitosi, Italien (1887-1972)
33. Tamara Mormone, Italien (1911-2010)
34. Matilde Capuis, Italien (1913-2017)
35. Teresa Procaccini, Italien (f. 1934)
36. Biancamaria Furgeri, Italien (f. 1935)
37. Silvana Di Lotti, Italien (f. 1942)
38. Sonia Bo, Italien (f. 1960)
39. Elisabeth Stirling, England(1819-1895)
40. Rebecca Groom te Velde, USA (f. 1956)
Länkar
Furore verlag är ett tyskt förlag som bara ger ut musik av kvinnor, inte bara orgelmusik dock. Där finns också en bra sammanställning med lite information om respektive tonsättare: https://furore-verlag.de/en/start/
Spotifylista: undertecknad har samlat på orgelmusik av kvinnor på Spotify, och på denna lista finns det i skrivande stund inte mindre än 246 låtar, och drygt 16,5 timmars musik.
Prenumerera gärna på blogginläggen! Fyll i e-postadress och klicka ”prenumerera”!
Denna veckas inlägg tar oss till Canada, även om kompositören för närvarande delar sin tid mellan Hawaii och Ontario. Sarah Quartel är född 1982. Hon började spela piano som liten, och berättar i en intervju att hennes lärare ofta avbröt henne med orden: ”Sarah, that’s not Beethoven, your composing!”
Det var inget medvetet val att bli kompositör, men allt eftersom Sarah blev duktigare på sitt instrument och övade upp gehöret, så hörde hon melodier och harmonier i huvudet. Det var på detta sätt hon började skriva körmusik.
Sarah Quartel
Efter studier på universitetet undervisade Sarah, och hon har också arbetat som dirigent.
Sarah jobbar regelbundet med ensembler över hela världen, och hennes musik framförs vid konserter och förekommer på inspelningar runt om i världen. Hon skriver, vad det verkar, enbart körmusik. Hon inspireras av vackra saker; relationer, landskap, fina minnen, poesi och människor.
Sarah tycker själv att ”A winter day” är det mest spännande projektet hon jobbat med. Det är ett verk i fem satser för blandad kör, cello och piano. Hon skrev stycket en höst, och upplevde det väldigt inspirerande att föreställa sig vinter, snö och kölden mot huden. Stycket överraskade henne och utvecklades på ett sätt som hon inte hade tänkt från början.
Sarah är utgiven på Oxford University Press. Du kan hitta verkförteckning på hennes egen hemsida:
Jag surfar runt på en amerikansk körs hemsida (The Dessoff Choirs), och läser om verk kören framfört: Requiem av Fauré, Requiem av Mozart, flera kända Bach-motetter, Orffs Carmina Burana – ja, snart sagt alla kända ”måste-stycken”. Såhär ser det ofta ut på körernas hemsidor. Jag undrar hur lång tid det kommer att ta innan det med samma självklarhet kommer att stå att man framfört ett juloratorium, en passion eller annat skriven av en kvinnlig tonsättare? Det dröjer tveklöst länge än, men någonstans ska man börja!
The Dessoff Choirs har dock ett mycket spännande verk på sin lista, upptäcker jag: ”The Ballad of the Brown King” skriven av den afro-amerikanska kompositören Margaret Bonds. Vem var då hon?
Margaret Bonds
Margaret Bonds föddes 1913 i Chicago. Hennes far var aktiv i rösträttsrörelsen, och grundade bl.a. ett sällskap för svarta läkare, eftersom de nekades tillträde till den amerikanska läkarföreningen. Margarets mor Estelle var kyrkomusiker. När Margaret var fyra år skilde sig föräldrarna och dottern kom att bo hos mamman, vars hem ofta besöktes av de ledande svarta författarna, artisterna och musikerna.
Som kyrkomusiker letar jag mest naturligt efter musik för körer och orgel. Jag har gjort en del ansträngningar för att hitta musik från de nordiska grannländerna, med varierande resultat. Ofta råkar jag på kompositörer mest av en slump. Det kanske beror på hur man letar. På Norsk komponistförenings hemsida finns mycket information om norska tonsättare, och också möjlighet att söka på kvinnor (länk finns längre ned!).
Den norska tonsättarinna jag vill presentera denna vecka heter Birgit Djupedal, och hon föddes 1994. 2018 tog hon masterexamen i komposition vid University of the Arts på Island. Hon har också en kandidatexamen i musikvetenskap och studier i kyrkomusik från Trondheims universitet.
Djupedal försörjer sig som kompositör, körledare och musiker. Hon leder två körer: damkören ”Cantus cordi”, och en blandad kör för Islänningar boende i Oslo. Hon är också, tillsammans med Ásbjörg Jónsdóttir, ansvarig för Skálholt Summer Conserts, vilket är en musikfestival som funnits på Island sedan 1975.
Den 4 juni i år, 2021, fyllde staden Göteborg 400 år. Samma dag släppte Göteborgs symfoniker en inspelning med musik av tre kvinnor: Elfrida Andrée, Ida Moberg och Valborg Aulin. De orkesterstycken som valts ut för inspelning är alla sådana som inte förut blivit inspelade – heja Göteborg! Om det finns en fysisk CD-skiva att köpa vet jag inte, men hela inspelningen finns på Spotify. Inspelningen skedde förra året, mitt under pandemin, och arbetet med att ta fram musiken kan man läsa om på GSO:s hemsida (länk ligger längre ned!).
Valborg Aulin
Elfrida har ju redan fått ett eget blogginlägg, varför jag tänkte uppehålla mig något vid Valborg Aulin i veckans inlägg.
Valborg föddes i Gävle år 1860. Hennes far Lars Axel var lärare på läroverket i Gävle, och det var där han träffade Valborgs mor Edla. 1861 flyttade familjen till Stockholm.
Valborg fick till en början privatundervisning i musik, och studerade piano och komposition vid Stockholms musikkonservatorium mellan 1877 och 1882. Lärare i pianospel var Hilda Thegerström, och i komposition hade hon bl.a. Ludvig Norman, som kom att få stor betydelse för henne.
Anna Thorvaldsdottir är en isländsk kompositör född 1977. Hon studerade komposition vid universitetet i Kalifornien, och hennes musik framförs regelbundet och ofta i både staterna och i Europa. Hennes främsta inspirationskällor är landskap och naturen.
Foto: Anna Maggý
2012 fick hon Nordiska rådets musikpris och 2015 fick hon en utmärkelse av New York-filharmonikerna som innebar en prissumma på 50 000 dollar och uppdraget att skriva ett stycke för orkestern. Stycket ”Metacosmos” framfördes 2018 med Esa-Pekka Salonen som dirigent. Thorvaldsdottir har skrivit beställningsverk för många namnkunniga orkestrar runt om i världen, bl.a. Göteborgssymfonikerna. Hela listan på orkestrar och ensembler som beställt av henne hittar du på hennes egen hemsida.
”Vi är alla kreativa varelser, vi måste bara hitta vårt sätt att uttrycka oss”.
Eva Ugalde föddes i San Sebastian i Baskien 1973, där hon också studerade komposition och kördirigering. Hon skriver framförallt körmusik, och har skrivit flera stycken för damkör. Ett av de mer kända är det som heter ”Tximeletak” (Fjärilar). Texten är skriven av den baskiska författaren Bernardo Atxaga. Hennes musik beskrivs som tonal med influenser av jazz.
