Sarah Rimkus är en amerikansk kompositör med många priser på meritlistan, hon är lärare i komposition i Michigan. Rimkus skriver framförallt kör- och vokalmusik. Hon är mycket framgångsrik och hennes musik har framförts över hela USA, liksom i bl.a. England. Hon inspireras av bland annat folkmusik från Balkan och Skandinavien, och hon är lite okonventionell när hon väljer texter.
Jag delar några länkar nedan till körmusik, men även en stråkkvartett och orgelmusik. Besök gärna Rimkus egen hemsida, där du kan köpa noter direkt av henne. Jag kollade lite på några av orgelstyckena, och flera av dem verkar ha en pedalstämma som ligger utanför min orgels omfång.
Har man en dubbelkör till förfogande kanske St Andrews mass kan vara något?
”Många års arbete med en mer jämställd repertoar i Konserthuset Stockholm har resulterat i ett stort utbud av kvinnliga tonsättare inom klassisk musik, såväl nutida som historiska”.
Detta citat är ur ett mail som kom från Konserthuset i Stockholm, strax före jul, med en hälsning från Susanne Rydén som är VD. Jag kollade statistiken på sidan imusiken.se (hoppas ni har hittat dit – där finns mycket spännande att läsa!), och enligt den undersökning som gjordes spelåret 2023-2024, så var andelen musik av kvinnliga tonsättare blygsamma 11,6% i Konserthuset. Naturligtvis är det bra att det görs ett medvetet arbete för att lyfta in kvinnorna, och 11,6% är såklart bättre än 0%. Men jag tycker inte att man kan säga att det är ett ”stort utbud”. Det har jag talat om för Konserthuset, samt att jag personligen väljer bort konserter där det bara spelas musik av män. Inte för att jag tror att ett enstaka mail till en VD kommer att göra någon skillnad – men om vi blir många som väljer vad vi lyssnar på, så tror jag att det på sikt kan ha betydelse.
Nåväl – det här blir årets sista inlägg, men jag har ett långt pärlband av kvinnor att skriva om för kommande år också! Brenda Portmans ”O little town of Bethlehem” var en del av det orgelprogram med julmusik jag spelade strax före jul. Jag tyckte mycket om det stycket! Det finns att hitta i ett album som heter ”To Hear the Angels Sing”, vilket innehåller julmusik av Portman. Det finns fler häften med orgelmusik av Portman, och om jag minns rätt beställde jag via ett svenskt förlag.
Portman är verksam i Cincinatti, Ohio, som kompositör, organist och lärare i orgelspel. Hon är välutbildad, och har vunnit en mängd orgeltävlingar. Bland annat var hon den enda kvinnliga deltagaren från USA i ”Canadian International Organ Competition” i Montreal.
Portman har även vunnit priser för sina tonsättningar – läs gärna vidare på hennes hemsida om detta. Hennes hemsida ger också en tydlig överblick över hennes produktion, där det finns såväl körmusik som orgelmusik, verk för olika instrument och arrangemang av psalmer och hymner. Länkar finns till var man köper respektive not.
I veckan som gick hade jag förmånen att få spela en orgellunchkonsert i Andreaskyrkan på söder i Stockholm. Temat var julmusik av kvinnliga tonsättare, och programmet hade en övervikt av nu levande tonsättare, och en av dem var Pamela Decker.
Stycket jag valt av Decker var ”Veni, veni, Immanuel” som också finns som nummer 423 i den svenska psalmboken. Enligt min mening en av de vackraste adventspsalmerna vi har! Pamela Decker är amerikanska, organist och kompositör, med utbildning från Stanford (USA) och Lübeck. Hon tjänstgör nu som professor i både orgel och musikteori vid universitetet i Arizona. Hon är också organist i Grace St. Pauls Episkopala kyrka i Tucson, och verkar också ha en omfattande konsertverksamhet över stora delar av världen.
Den här tonsättarinnan har varit med på ett litet hörn förut, när jag presenterade orgelmusik av kvinnor i några olika inlägg, men hon förtjänar lite mer uppmärksamhet. Jag blev påmind om henne när jag läste sommarmusikprogrammet för Linköpings domkyrka, där stycket ”Fanfar i g-moll” av Ashford framfördes i veckan. Studera gärna Linköpings domkyrkas sommarprogram – där finns kvinnliga tonsättare representerade vid ALLA konserter! Dessutom är det många kvinnor som spelar!
Foto: Wikipedia
Ashford var organist och kompositör, verksam i USA. Hon hade ett livslångt engagemang i kyrkan, både som sångerska och som organist. Hon fick sin tidiga musikaliska utbildning av pappan, som var sånglärare, och sedan följde studier i piano, orgel och komposition för ett antal olika lärare.
Emma och hennes make ledde flera körer i några av de största församlingarna i Nashville, och det var sedan de flyttat dit som Emma började bli uppmärksammad som tonsättare. Om jag förstått saken rätt arbetade hon då, förutom som körledare, också som organist i flera kyrkor, samtidigt som hon skrev musik.
Vid min dator hänger ”A celebration of female composers – womens history month”. Den publicerades på en webbsida som heter icancompose.se för rätt länge sedan, och den tjänar som inspiration då jag vill hitta en ny tonsättare att presentera. En av kvinnorna på listan heter Maria Schneider – ett namn jag inte är bekant med!
Schneider är verksam i USA. Hon lärde sig spela piano tidigt och började även komponera i unga år. Hon har studerat komposition bl.a. vid University of Minnesota och vid Eastman School of Music (New York).
Jag har lite grand undvikit de mest kända kvinnliga kompositörerna här på bloggen, men nu kan jag inte låta bli att lyfta Alma Mahler. Hon är lite extra aktuell för mig just nu, eftersom jag ska sjunga en av hennes sånger på konsert inom kort.
Alma Mahler. Foto från Wikipedia.
Almas far var målare, modern finns ingen information om. Om Alma själv finns det mest uppgifter om hennes olika relationer och de män hon var gift med. När Alma gifte sig med Gustav ställde han krav på henne att hon skulle vara hans hustru, och inte hans kollega, d.v.s. att hon skulle sluta skriva musik. Man kan ana att detta satte sina spår i deras relation.
När Gustav dog återupptog Alma komponerandet. Vad jag kan utläsa tros Alma Mahler ha skrivit mer än 100 sånger och kammarmusikverk. Långt ifrån alla finns bevarade för eftervärlden.
Alma gifte om sig med en judisk författare och blev, liksom så många andra, tvungen att fly från Wien. Hon lämnade landet 1938 och bosatte sig i New York.
Bland Alma Mahlers sånger finns både de med stor dramatik och de som är mer lyriska. Jag delar två favoritsånger!
Prenumerera gärna på kommande inlägg – fyll i din e-postadress!
Internationella kvinnodagen och jag läser följande i DN:
”Trots att jämställdhet varit på agendan i drygt femtio år är jämställdhet inte uppnådd inom något av regeringens prioriterade områden. Det gäller makt, ekonomi, hälsa, hushållsarbete och utsatthet. Enligt jämställdhetsmyndighetens senaste fyraårsrapport går den tvärtom bakåt.”
Text: Jessika Ritzén
Är det inte anmärkningsvärt att något som varit på tapeten så länge inte har kommit framåt, utan istället verkar röra sig bakåt? Vi kanske behöver öka våra ansträngningar, vi behöver bli fler som reagerar på orättvisorna, och som höjer våra röster på olika sätt!
Mitt sätt är att lyfta fram kvinnliga tonsättare, och den här kompositören tipsade en av mina bloggföljare mig om. Jag tog kontakt med Heather Sorenson och ställde några frågor! Läs intervjun på engelska nedan.
Tell us something about yourself and your work! Do you make a living on composing? Yes, I’m a self-employed, full-time composer. (Läs hela biografin på Heathers hemsida, länk nedan!)
A friend of mine told me that she had found your Requiem. I read on your website that it is written in honor of those who lost their lives during the pandemic. Was it hard to write this music? It was an emotional journey to write a piece which commemorated so much life and so much loss.
Which piece did you write first? I wrote the last movement, Benedictus, first.
In your opinion, what are the challenges when you write a larger piece of music, like a Requiem? I actually love writing large works. There needs to be continuity in proficiency, instrumentation, and overall theme.
The Requiem is a piece for choir and big orchestra, is there any version for a smaller group of instruments? Yes, there is a chamber orchestration available for 13 instrumentalists.
I see that you have written a lot of music. Do you write mainly for choir SATB? (I tried to find something for organ or for SSA/SSAA?) I write mostly for SATB choir, although I do have SSA/SSAA/TTBB works in print. I’m a pianist, so rarely do I write for organ.
What are your sources for inspiration? What does your creative process looks like? My faith journey is my inspiration for most of my music. I’m most creative and logical in the morning hours and I prefer to write in isolation.
Which of your pieces are you most proud of? Requiem is probably the work that was most meaningful to write. I feel like it accomplished its purpose.
What pieces would you recommend for an ordinary church choir? There is great diversity in church worship preferences, church size, and church resources. I’ve been in this industry for several decades and have learned that everyone is looking for something different, and church musicians find value in different pieces. I do have YouTube playlists that offer a wide selection of options by category.
Has any of your music been performed in Sweden? While my music is often performed internationally, I am not always contacted when people perform my music. Because of this, I’m unaware of Swedish performances of my works. I would be happy and honored for you to introduce my music to your region though!
Requiet är verkligen fin musik och noter finns att köpa på Hal Leonard. Jag delar också ett par andra fina spår med lite olika karaktär! Det finns bl.a. ett album med improvisationer. På youtube finns listor med körmusik att lyssna vidare på.
Denna vecka en amerikansk tonsättare som jag inte tidigare hört talas om: Judith Shatin. Shatin undervisar vid universitetet i Virginia, och har själv fått sin utbildning vid bl.a. Juliard och Princeton.
Foto: judithshatin.com
På verklistan finns både kammarmusik, körmusik, orkestermusik, elektroakustisk musik, med mera! Washington Post har beskrivit hennes musik som ”extremt uppfinningsrik, på alla plan”.
Shatin använder sig av bland annat elektroniskt skapat ljud, eller datorgenererat ljud i sina kompositioner.
Noter till Shatins musik finns utgiven på t.ex. Peters, Schirmer, Hal Leonard och Wendigo. Se också hennes egen hemsida!
Jag har valt musikexempel som är ganska olika i karaktären, men det finns mycket, mycket att lyssna på – hoppas du hittar något intressant!
Den här veckans tonsättare kom jag i kontakt med via en utgåva med orgelstycken av kvinnliga tonsättare – jag ska återkomma till denna utgåva i ett senare inlägg! Jag tyckte direkt om hennes orgelstycke ”Rorate caeli” (länk nedan). Jag letade vidare och upptäckte att hon skrivit massor av musik.
Foto: Mike VanHelder
Melissa är född i Australien, men bor och verkar i USA sedan 2003. Jag läser på hennes hemsida att hon specialiserat sig på vokal-, politisk- och teatermusik. Hon har samarbetat med bl.a. Immaculata Symphony orchestra, Saint Louis Chamber Chorus och har skrivit beställningsverk för t.ex. BBC Singers och Voces8.
Melissa skriver för att beröra sin publik och få oss som lyssnar att förstå de bakomliggande känslorna och idéerna. Hon ger gärna röst åt kvinnor eller minoriteter genom att berätta deras historia. Spännande tonsättare!
Läs gärna vidare på Melissas hemsida, länk finns här nedan!
Veckans tonsättare föddes i England. Hennes far var organist, och alla fyra barnen gick faderns fotspår vad gäller yrkesval. Fadern emigrerade till USA och Faustina följde efter när hon var 19 år gammal.
Foto: Wikipedia
På 1850-talet arbetade Faustina som organist och undervisade i orgel, piano och sång vid Troy Female Seminary. Vid samma tid började hon ge ut sina kompositioner. Det var klavermusik och vokalmusik hon skrev.
Ja, tyvärr finns det inte så mycket mer information att hitta om Faustina. Men jag hittar en inspelning av ”Blessed are the pure in heart”, för tre damröster. Det finns också en midifil på påsksången ”Day of days”, som verkar gå att köpa på sheetmusicdirect.com – länk här nedanför!
