Musik av kvinnor – Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 149

Avril Coleridge-Taylor (1903-1998)

Coleridge-Taylor kanske låter bekant? Vad jag inte visste var att han, Samuel, hade en dotter som också var kompositör. Hon, Avril, skrev sitt första musikstycke när hon var 12 år gammal. Hon studerade vid Trinity College of Music, där hon fick stipendium både i komposition och pianospel.

1933 debuterade hon som dirigent i Royal Albert Hall. Hon var den första kvinnan att dirigera H.M.S. Royal Marines, och hon var också återkommande gästdirigent för BBC Orchestra och London Symphony Orchestra.

På Avril Coleridge-Taylors verklista finns både kammarmusik, sånger och stora orkesterverk. Ett manuskript på verket ”Romance de pan” som uruppfördes 1922, återfanns och framfördes 2018. 2019 spelade Chineke! Orchestra hennes ”Sussex Landscape” – fantastisk musik om du frågar mig, väl värd att framföras fler gånger! Eller det vackra cello-stycket ”Who knows?” – anbefalles varmt till cello-spelande vänner!

Lästips!

Den här tidningen dimper ner i min brevlåda ett antal gånger om året – en prenumeration jag inte ångrar! Den skriver om kvinnor i ett historisk perspektiv, och berättar både om framgångsrika kvinnliga konstnärer, vetenskapsmän, forskare, såväl som statare och kvinnliga förbrytare. Mycket intressant läsning!

Prenumerera gärna på kommande inlägg, genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 148

Michelle Roueché (f. 1964)

I en facebook-tråd efterlyste jag musik för damkör som passar för alla helgon. Ett av tipsen var ”Lux Aeterna” av Michelle Roueché. Namnet var nytt för mig, men det var ett väldigt fint förslag – ett otroligt vackert stycke!

Jag letar på nätet, men hittar inte att Roueché har någon egen hemsida. Däremot hittar jag lite information här och där. Hon är född och bosatt i USA, och är verksam som kördirigent, kompositör och pedagog. Hon har ett antal musikutbildningar både i pianospel, sångpedagogik, kördirigering, med mera.

Jag läser att hennes musik finns utgiven av Walton Music och Treble Clef Music Press. Jag hittar förutom den tidigare nämnda sången för damkör även en ”O Magnum Mysterium”, också det för damkör. Lux Aeterna finns i ett antal olika inspelningar, men ”O Magnum” hittar jag bara ett smakprov på, på webbsidan giamusic.com (länk nedan).

https://giamusic.com/search?elSearchTerm=Michelle+Roueche&giaSession=wm&elCatalog=wm

https://www.jwpepper.com/Lux-Aeterna/10090822.item

Lästips!

Jag kan varmt rekommendera den här boken! ”Hur brist på data bygger en värld för män” – redan där studsar man, kan det vara så? Jag tycker att den här boken har gett mig fakta på saker som jag bara ”känt på mig” som kvinna, samtidigt har den utmanat mig på flera sätt, där jag tvingats reflektera, och tänka om. Läs den!

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 147

Emma Jayakumar (nutida)

Jag har presenterat ett antal kompositörer från Australien, och här kommer en till. Emma Jayakumar, som också är verksam som sångerska, skriver opera, ballet och kammarmusik. Hennes senaste beställning var ett verk till Perth Symphony Orchestra med titeln ”Swim with me”. Jayakumar verkar vara väldigt begåvad och framgångsrik både som sångerska och tonsättare, men flera priser och utmärkelser inom båda fälten.

Jag fastande för stråkkvartetten ”Bell birds”. Den är inspirerad av en dikt publicerad 1869 av poeten Henry Kendall. Musiken innehåller fragment som imiterar ett antal fåglar i den Australiensiska naturen, och genom musiken får vi följa med poeten ut i bushen, och uppleva den kärleksförklaring till både djur och natur. De engelska namnen på fåglarna som Emma försöker efterlikna är: Bell Birds, Golden Whip Birds, Djidi Djidi eller Willy Wagtails, Currawongs och Bar shouldered doves.

https://emmajayakumarcomposer.com/

Följ gärna genom att prenumerera på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 146

Sarah Rimkus (f. 1990)

Sarah Rimkus är en amerikansk kompositör med många priser på meritlistan, hon är lärare i komposition i Michigan. Rimkus skriver framförallt kör- och vokalmusik. Hon är mycket framgångsrik och hennes musik har framförts över hela USA, liksom i bl.a. England. Hon inspireras av bland annat folkmusik från Balkan och Skandinavien, och hon är lite okonventionell när hon väljer texter.

Jag delar några länkar nedan till körmusik, men även en stråkkvartett och orgelmusik. Besök gärna Rimkus egen hemsida, där du kan köpa noter direkt av henne. Jag kollade lite på några av orgelstyckena, och flera av dem verkar ha en pedalstämma som ligger utanför min orgels omfång.

Har man en dubbelkör till förfogande kanske St Andrews mass kan vara något?

https://www.sarahrimkus.com

Lyssningstipset

Vet du vem som var Sveriges första kvinnliga dirigent?

https://sverigesradio.se/avsnitt/ortrud-mann-dirigenten-som-chockade-sverige

Prenumerera gärna på kommande inlägg genom att fylla i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 145

Constanze Geiger (1835-1890)

Nytt år – nya möjligheter! Ett nyårslöfte skulle kunna vara att medvetet leta efter ny musik, t.ex. musik av kvinnliga tonsättare. Anna Braw är en person jag vill tipsa dig om att följa. Hon driver facebook-sidan ”Listen to her – music by Women composers”. I skrivande stund har Anna precis delat en Spotify-lista med musik av kvinnor för hela året (länk finns längre ned!), och hon har också gjort spellistor med t.ex. musik för lucia, en lista med requier, med mera!

Jag tycker nog att året börjar rätt så bra. Det är rent av så att vi fått uppleva ett historiskt ögonblick. Vad pratar jag om? Jo, den sedvanliga nyårskonserten med Wienerfilharmonikerna som just har just ägt rum, och det för 85 gången i ordningen. För första gången i konsertens historia (ja, det verkar vara så!) – spelades ett verk av en kvinnlig tonsättare – nämligen Constanze Geiger.

Geiger undervisades i pianospel av fadern och hade sin debutkonsert vid 6 års ålder. När hon var 8 år framförde hon första gången egna kompositioner. Enligt uppgift var hon både pianist, aktris, kompositör och sångerska.
Som så många andra kvinnor vid den här tiden slutade hon konsertera när hon gifte sig, men hennes musik fortsatte att framföras. Kanske kan den få ett uppsving och framföras vid fler tillfällen framöver?

Enligt Wikipedia finns det ett tjugotal verk av Geigers hand, men bara några få noter finns på imslp.

Nyårskonserten hittar du på svtplay – passa på!

https://youtu.be/_TyOtTuwr7o?si=_Ds6xfK_kx0SxmzS

Jag blir glad för varje ny person som vill följa bloggen! Du får gärna dela vidare till andra som också kan vara intresserade!

Tonsättarinna nr 144

Brenda Portman

”Många års arbete med en mer jämställd repertoar i Konserthuset Stockholm har resulterat i ett stort utbud av kvinnliga tonsättare inom klassisk musik, såväl nutida som historiska”.

Detta citat är ur ett mail som kom från Konserthuset i Stockholm, strax före jul, med en hälsning från Susanne Rydén som är VD. Jag kollade statistiken på sidan imusiken.se (hoppas ni har hittat dit – där finns mycket spännande att läsa!), och enligt den undersökning som gjordes spelåret 2023-2024, så var andelen musik av kvinnliga tonsättare blygsamma 11,6% i Konserthuset. Naturligtvis är det bra att det görs ett medvetet arbete för att lyfta in kvinnorna, och 11,6% är såklart bättre än 0%. Men jag tycker inte att man kan säga att det är ett ”stort utbud”. Det har jag talat om för Konserthuset, samt att jag personligen väljer bort konserter där det bara spelas musik av män. Inte för att jag tror att ett enstaka mail till en VD kommer att göra någon skillnad – men om vi blir många som väljer vad vi lyssnar på, så tror jag att det på sikt kan ha betydelse.

Nåväl – det här blir årets sista inlägg, men jag har ett långt pärlband av kvinnor att skriva om för kommande år också!
Brenda Portmans ”O little town of Bethlehem” var en del av det orgelprogram med julmusik jag spelade strax före jul. Jag tyckte mycket om det stycket! Det finns att hitta i ett album som heter ”To Hear the Angels Sing”, vilket innehåller julmusik av Portman. Det finns fler häften med orgelmusik av Portman, och om jag minns rätt beställde jag via ett svenskt förlag.

Portman är verksam i Cincinatti, Ohio, som kompositör, organist och lärare i orgelspel. Hon är välutbildad, och har vunnit en mängd orgeltävlingar. Bland annat var hon den enda kvinnliga deltagaren från USA i ”Canadian International Organ Competition” i Montreal.

Portman har även vunnit priser för sina tonsättningar – läs gärna vidare på hennes hemsida om detta.
Hennes hemsida ger också en tydlig överblick över hennes produktion, där det finns såväl körmusik som orgelmusik, verk för olika instrument och arrangemang av psalmer och hymner. Länkar finns till var man köper respektive not.

Repertoar 2023–24: så hanteras kvinnliga tonsättare av orkestrarna

https://brendaportman.com/

https://lorenz.com/shop/keyboard/organ-solo/to-hear-the-angels-sing

Tonsättarinna nr 143

Pamela Decker

I veckan som gick hade jag förmånen att få spela en orgellunchkonsert i Andreaskyrkan på söder i Stockholm. Temat var julmusik av kvinnliga tonsättare, och programmet hade en övervikt av nu levande tonsättare, och en av dem var Pamela Decker.

Stycket jag valt av Decker var ”Veni, veni, Immanuel” som också finns som nummer 423 i den svenska psalmboken. Enligt min mening en av de vackraste adventspsalmerna vi har!
Pamela Decker är amerikanska, organist och kompositör, med utbildning från Stanford (USA) och Lübeck. Hon tjänstgör nu som professor i både orgel och musikteori vid universitetet i Arizona. Hon är också organist i Grace St. Pauls Episkopala kyrka i Tucson, och verkar också ha en omfattande konsertverksamhet över stora delar av världen.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 142

Marta Ptaszynska (f. 1943)

Jag fortsätter att undersöka slagverksmusik. Marta Ptaszynska är född i Warszawa, men är för tillfället professor vid universitetet i Chicago. Hon anses vara en av de mest kända polska kompositörerna, men hon har helt och hållet gått mig förbi – tills nu. Hon är själv en virtuos på slagverk, och är specialiserad på nutida musik. Just den kombinationen har inte legat så högt upp på min prioritetslista när jag letat ny musik av kvinnor.

Ptaszynska har en gedigen verklista där orkestermusik samsas med körmusik, kammarmusik, musik för barn – ja, här finns det mesta! Hon har dessutom skrivit böcker om hur man tränar slagverk (Colorful World of Percussion, 1978).

Jag lyssnar på ”Space model”, vilket är ett spännande stycke, helst då jag inte är van att lyssna på just slagverk. Det krävs nog ett par lyssningar för att registrera alla ljud och rytmer.

Operan ”Pan marimba” finns också att lyssna på, men jag har inte lyckats förstå eller hitta information om handlingen.

Prenumererar gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 141

141 Young-ja Lee (f. 1931)

När jag skrev förra inlägget om en kvinna från Sydkorea, så råkade jag hitta en till kvinna från samma land.

Young-ja Lee, som beskrivs som ”the face and Mother of Korean Modern Music”, studerade vid Ewha Womans University (där hon sedemera blev lärare i komposition), samt vid Pariskonservatoriet och senare i Bryssel och i New York.

Jag läser att Lee gärna kombinerar influenser från Fransk, Västafrikansk, Indonesisk och Koreansk musik, till en alldeles egen blandning. Jag tycker man hör det i hennes ”Fantasy Variations” för två pianon.

Lee bildade tillsammans med sex andra kvinnor den första föreningen för kvinnliga kompositörer i Sydkorea, och var ordförande för sällskapet under dess första 13 år.

Verklistan på Wikipedia är inte jättelång, och jag hittar inte så mycket inspelat, men det finns säkert mer information om man behärskar det koreanska språket. Håll till godo med en sång och ”Fantasy Variations”.

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 139

Elizabeth Maconchy (1907-1994)

En av de tonsättare jag skrivit om nyligen tipsade mig om ”Two Epitaphs” för damkör, skrivet av Elizabeth Maconchy. Det var en ny bekantskap för mig, och jag har åter igen upptäckt en mängd fin musik!

Elizabeth föddes i England av Irländska föräldrar, och växte upp i England och på Irland. Elizabeth studerade musik (piano, harmonilära och kontrapunkt) i Dublin. Dessa år formade henne och hon såg sig själv som irländare.

1923 flyttade hon till London för att studera vidare för bl.a. Charles Wood och Ralph Vaughan Williams. Hon inspirerades av flera europeiska tonsättare vid den här tiden, t.ex. Bela Bartok.

År 1930 framfördes Maconchys pianokonsert, och samma år framfördes också kantaten ”The Land” (inspirerad av en dikt med samma namn, skriven av Vita Sackville-West).

Maconchy ingick i den grupp av kvinnor som började arrangera konserter på en teater i Notting Hill. Detta då det inte fanns så stora möjligheter för kvinnliga kompositörer att få sin musik framförd.

Maconchy skrev över 200 verk, och jämfördes under sin livstid med både Bartok, Beethoven, Mozart och Britten!

1933 vann Maconchy pris för sin Kvintett för oboe och stråkar. Hon har också skrivit 13 stråkkvartetter, orkestermusik, kammarmusik, sånger, körstycken och opera/teatermusik.

Det finns en hel del inspelat av Maconchys musik på streamingtjänsterna, jag delar några saker men fortsätt gärna leta på egen hand. ”Two Epitaphs” för damkör finns utgiven på Chester Music.

Prenumerera gärna på kommande inlägg!