kvinnlig kompositör – Sida 3

Tonsättarinna nr 122

Anna Cederberg-Orreteg (f. 1958)

Även om det fortfarande är isande kallt (där jag bor kom det snö häromdagen) så befinner vi oss i vårtid. Valborg närmar sig och man kan anta att våren kommer att sjungas in vid valborgseldar runt om i landet. Troligen med ”de gamla vanliga” dängorna, ja ni vet säkert vilka det är!

På området vårsånger för kör finns det stor potential för förbättring när det gäller att lyfta in kvinnliga tonsättare. För ett tag sedan träffade jag Anna Braw, som också är engagerad i frågan om musik av kvinnor. Hon har gjort flera spellistor på Spotify på olika teman, med musik av kvinnliga kompositörer, bland annat en med vårmusik (länk nedan). Det är inte bara körmusik på den listan, utan en härlig blandning – hoppas du blir inspirerad och hittar något du vill framföra!

På den här listan hittar du körstycket ”Välkommen åter snälla sol” skrivet av veckans tonsättare Anna Cederberg-Orreteg. Det är ett oerhört finstämt och vackert stycke, som kanske inte skulle göra sig så bra utomhus vid en valborgseld, men definitivt vid en vårkonsert i kyrkan. Jag har själv tonsatt den här texten, som lite otippat är skriven av August Strindberg.

Anna Cederberg-Orreteg är verksam i Stockholm och har under sin yrkesverksamma tid framförallt jobbat som musiklärare i grundskola och på gymnasium, samt i Farsta musikklasser. Jag förknippade ganska länge Anna med bra, välklingade och pedagogiska sånger för barn- och diskantkör – ett nog så viktigt område! Men hon har skrivit så mycket mer!

Jag sjunger i en liten damensemble där vi nyligen framförde ”Kyrie” ur Missa brevis (damkör SSAA). Det kräver en del för att det ska klinga rent, men det är väl värt mödan och utmaningen. Ett annat tips för dig som leder damkör är sången ”Är kärleken” (SSA).

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 121

Ivy Priaulx Rainier (1903-1986)

Om jag inte tidigare tipsat om den här kartan, så gör jag det nu:

https://svmusicology.com/mapa?lang=en

Den visar på inget sätt all världens kvinnliga tonsättare, men är ju lite spännande att botanisera på ändå, i jakten på kvinnor jorden runt som skriver musik.

Den här tonsättaren fanns under Sydafrika, där hon var född och bodde som barn och ung. När hon var 17 år flyttade familjen till England.

Hennes musikaliska utbildning började med fiolspel vid South African College of Music i Kapstaden. Musikutbildningen fortsatte i London, och Ivy undervisade sedan i Bristol. Som kompositör ansåg hon sig vara självlärd, även om hon studerade ett år för Nadia Boulanger i Paris.

Bland Priaulx Rainiers verk finns t.ex. en stråkkvartett, som framfördes publikt 1944. Hon har skrivit en Sonat för viola, en Svit för klarinett, en oboe-kvartett (Quanta), ett Requiem – med mera!

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 120

Szőnyi Erzsébet (1924-2019)

Den här kompositören presenterades nyligen på ”womencomposersproject” – jag kan rekommendera dig att följa detta instagram-konto för spännande tips på kvinnliga tonsättare!

Erzsébet studerade piano och komposition vid Franz Liszt Academy of Music i Budapest, och senare studerade hon i Paris. Bland hennes lärare finns Olivier Messiaen, Nadia Boulanger och Zoltán Kodály.

Erzsébet skrev mängder av musik, bland annat för symfoniorkester, kammarmusik, sånger, oratorier och även flera operor! Det finns också verk för orgel. Jag har delat länk till bl.a. ”Konsert för orgel och orkester” – tänk om man kunde få höra den i något av våra konserthus framöver!

Prenumerera gärna på kommande inlägg på bloggen!

Tonsättarinna nr 119

Juliana Kay

Den här veckan vill jag presentera Juliana Kay, en Australiensiska som skriver körmusik och som leder flera körer i Melbourne. Hon träffar och repeterar med 250 körsångare varje vecka – det säger något om hennes kärlek till körer!

Som tonsättare vill hon skapa musik som engagerar körsångarna och som samtidigt tilltalar publiken. Hon skriver för både barnkör och vuxenkör.

Lyssna gärna på hennes ”Mass for tiny voices”, där hon kombinerat den latinska texten med texter på engelska. I Kyriet sjunger barnkören t.ex: ”Sometimes when I get mad I go to my room and whisper bad words”. Sanctus-satsen är svängig och snabb. Rolig musik som kräver en duktig barnkör och en driven vuxenkör!

Julianas musik köps genom henne själv, och många av sångerna finns i olika sättningar (damkör/blandad/manskör).

https://www.julianakaymusic.com

https://www.julianakaymusic.com/massfortinyvoices.html

https://www.julianakaymusic.com/wewillgonomore.html

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 118

Anna Lapwood (f. 1995)

“She is much more than a gifted organist, choral conductor and social media sensation…she’s a star on a mission”
The Sunday Times

Ni har väl inte missat Anna Lapwood? I februari sände Musikrevyn i P2 ett inslag om denna fantastiska organist. Det som först fångade min uppmärksamhet var att hon blivit uppmanad att ”spela som en man”. Jag fick också den kommentaren av en lärare under min studietid, men det var ju 20 år tidigare – har ingenting hänt på dessa år?

När jag läser om Anna Lapwood så framträder en oerhört energisk organist, kompositör, arrangör och missionär. Hon studerade både piano, violin, viola och komposition vid Junior Royal College of Music. Anna Lapwood fick högsta betyg i orgelspel vid Magdalen College (Oxford) och var den första kvinnan i skolans 560-åriga historia som fick ett orgelstipendium.

Anna Lapwood är nu Director of Music vid Pembroke College, där hon startat en flickkör som regelbundet sjunger Evensong. Hon jobbar aktivt för att tjejer ska få upp ögonen för att spela orgel och driver projektet ”Play like a girl”, vars syfte också är att göra upp med gamla fördomar.

På sociala medier medier marknadsför hon orgeln och orgelkonserter på ett nytt sätt, som är långt ifrån föreställningen om organisten som en lite osynlig person på en orgelläktare. Det är glitter och glamour och repertoaren väljs och arrangeras för att göra människor nyfikna på instrumentet. Det är väldigt uppfriskande!

Dessutom skriver hon musik! Såväl körstycken som arrangemang för orgel finns utgivet, och du hittar länkar på Annas hemsida. Du som spelar orgel kan med fördel köpa samlingen ”Gregoriana”, där Anna Lapwood sammanställt orgelstycken skrivna av kvinnor.

En stjärna på missionsuppdrag!

https://annalapwood.co.uk/video/drop-down-ye-heavens-anna-lapwood

https://sverigesradio.se/artikel/anna-lapwood-spelar-orgel-som-en-tjej

Prenumerera gärna!

Tonsättarinna nr 117

Heather Sorenson

Internationella kvinnodagen och jag läser följande i DN:

”Trots att jämställdhet varit på agendan i drygt femtio år är jämställdhet inte uppnådd inom något av regeringens prioriterade områden. Det gäller makt, ekonomi, hälsa, hushållsarbete och utsatthet. Enligt jämställdhetsmyndighetens senaste fyraårsrapport går den tvärtom bakåt.”
Text: Jessika Ritzén

Är det inte anmärkningsvärt att något som varit på tapeten så länge inte har kommit framåt, utan istället verkar röra sig bakåt? Vi kanske behöver öka våra ansträngningar, vi behöver bli fler som reagerar på orättvisorna, och som höjer våra röster på olika sätt!

Mitt sätt är att lyfta fram kvinnliga tonsättare, och den här kompositören tipsade en av mina bloggföljare mig om. Jag tog kontakt med Heather Sorenson och ställde några frågor! Läs intervjun på engelska nedan.

Tell us something about yourself and your work! Do you make a living on composing?
Yes, I’m a self-employed, full-time composer. (Läs hela biografin på Heathers hemsida, länk nedan!)

A friend of mine told me that she had found your Requiem. I read on your website that it is written in honor of those who lost their lives during the pandemic. Was it hard to write this music?
It was an emotional journey to write a piece which commemorated so much life and so much loss.

Which piece did you write first?
I wrote the last movement, Benedictus, first.

In your opinion, what are the challenges when you write a larger piece of music, like a Requiem?
I actually love writing large works. There needs to be continuity in proficiency, instrumentation, and overall theme.

The Requiem is a piece for choir and big orchestra, is there any version for a smaller group of instruments?
Yes, there is a chamber orchestration available for 13 instrumentalists.

I see that you have written a lot of music. Do you write mainly for choir SATB? (I tried to find something for organ or for SSA/SSAA?)
I write mostly for SATB choir, although I do have SSA/SSAA/TTBB works in print. I’m a pianist, so rarely do I write for organ.

What are your sources for inspiration? What does your creative process looks like?
My faith journey is my inspiration for most of my music. I’m most creative and logical in the morning hours and I prefer to write in isolation.

Which of your pieces are you most proud of?
Requiem is probably the work that was most meaningful to write. I feel like it accomplished its purpose.

What pieces would you recommend for an ordinary church choir?
There is great diversity in church worship preferences, church size, and church resources. I’ve been in this industry for several decades and have learned that everyone is looking for something different, and church musicians find value in different pieces. I do have YouTube playlists that offer a wide selection of options by category.

Has any of your music been performed in Sweden?
While my music is often performed internationally, I am not always contacted when people perform my music. Because of this, I’m unaware of Swedish performances of my works. I would be happy and honored for you to introduce my music to your region though!

Requiet är verkligen fin musik och noter finns att köpa på Hal Leonard. Jag delar också ett par andra fina spår med lite olika karaktär! Det finns bl.a. ett album med improvisationer. På youtube finns listor med körmusik att lyssna vidare på.

https://www.heathersorenson.com/default.aspx

Prenumerera gärna på bloggen! Fyll i e-postadress!

Tonsättarinna nr 116

Judith Shatin (f. 1949)

Denna vecka en amerikansk tonsättare som jag inte tidigare hört talas om: Judith Shatin. Shatin undervisar vid universitetet i Virginia, och har själv fått sin utbildning vid bl.a. Juliard och Princeton.

På verklistan finns både kammarmusik, körmusik, orkestermusik, elektroakustisk musik, med mera! Washington Post har beskrivit hennes musik som ”extremt uppfinningsrik, på alla plan”.

Shatin använder sig av bland annat elektroniskt skapat ljud, eller datorgenererat ljud i sina kompositioner.

Noter till Shatins musik finns utgiven på t.ex. Peters, Schirmer, Hal Leonard och Wendigo. Se också hennes egen hemsida!

Jag har valt musikexempel som är ganska olika i karaktären, men det finns mycket, mycket att lyssna på – hoppas du hittar något intressant!

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 115

Melissa Dunphy (f. 1980)

Den här veckans tonsättare kom jag i kontakt med via en utgåva med orgelstycken av kvinnliga tonsättare – jag ska återkomma till denna utgåva i ett senare inlägg! Jag tyckte direkt om hennes orgelstycke ”Rorate caeli” (länk nedan). Jag letade vidare och upptäckte att hon skrivit massor av musik.

Melissa är född i Australien, men bor och verkar i USA sedan 2003. Jag läser på hennes hemsida att hon specialiserat sig på vokal-, politisk- och teatermusik. Hon har samarbetat med bl.a. Immaculata Symphony orchestra, Saint Louis Chamber Chorus och har skrivit beställningsverk för t.ex. BBC Singers och Voces8.

Melissa skriver för att beröra sin publik och få oss som lyssnar att förstå de bakomliggande känslorna och idéerna. Hon ger gärna röst åt kvinnor eller minoriteter genom att berätta deras historia. Spännande tonsättare!

Läs gärna vidare på Melissas hemsida, länk finns här nedan!

https://www.melissadunphy.com/

Prenumerera gärna på inläggen genom att fylla i din e-postadress i rutan!

Tonsättarinna nr 114

Charlotte Sohy (f. 1887-1955)

I nummer 3/2023 av tidskriften ”Historiskan” läser jag om ett nytt skivbolag i Frankrike som har börjat ge ut musik av bortglömda kvinnliga kompositörer. Bolaget heter ”La Boîte à Pépites” (Juvellådan) och är en del av projektet ”Elles – Women Composers”, som också rymmer en musikfestival och en youtube-kanal.

Kvinnan bakom allt detta är den franska cellisten Héloïse Luzzati, som vill ändra på det faktum att vi känner till så få kvinnliga kompositörer. Hon har grävt fram manuskript av flera kvinnors verk, och har nu alltså också startat ett skivbolag för att ge ut och sprida kunskap om dem – vilken förebild!

La Boîte à Pépites första projekt var att ge ut musik av Charlotte Sohy. Charlotte föddes och dog i Paris. Hon fick en grundlig utbildning och introducerades tidigt i musikkretsar. Hon blev vän med både Nadia Boulanger och Mel Bonis. Hon var orgelelev till först Alexandre Guilmant och sedan Louis Vierne, och studerade komposition för Vincent d’Indy.

Hon gifte sig med en kompositör (Marcel Labey) med vilken hon fick 6 barn. Hemmet användes för att ordna musikaliska salonger, och hennes musik spelades av bl.a. Paul Dukas, Maurice Ravel och Gabriel Fauré.

Sohy skrev både mässor, sånger, pianomusik och en symfoni. Ibland skrev hon under pseudonym. Efter hennes död föll dessvärre hennes musik i glömska, och det skulle dröja ända till 1974 innan ett av hennes barnbarn bestämde sig för att titta på manuskripten. Hennes symfoni framfördes 2019, hundra år efter sin tillkomst, av l’Orchestre Victor-Hugo Franche-Comté under ledning av Debora Waldman. Och i april 2022 gavs tre CD-skivor ut av ovan nämnda skivbolag.

https://elleswomencomposers.com/en/decouvrir-le-projet-eng/

https://www.npr.org/sections/deceptivecadence/2022/08/17/1117799706/a-new-label-exhumes-forgotten-female-composers-music

Prenumerera gärna på kommande inlägg om kvinnliga tonsättare!

Tonsättarinna nr 113

Faustina Hasse Hodges (1822-1895)

Veckans tonsättare föddes i England. Hennes far var organist, och alla fyra barnen gick faderns fotspår vad gäller yrkesval. Fadern emigrerade till USA och Faustina följde efter när hon var 19 år gammal.

På 1850-talet arbetade Faustina som organist och undervisade i orgel, piano och sång vid Troy Female Seminary. Vid samma tid började hon ge ut sina kompositioner. Det var klavermusik och vokalmusik hon skrev.

Ja, tyvärr finns det inte så mycket mer information att hitta om Faustina. Men jag hittar en inspelning av ”Blessed are the pure in heart”, för tre damröster. Det finns också en midifil på påsksången ”Day of days”, som verkar gå att köpa på sheetmusicdirect.com – länk här nedanför!

https://www.sheetmusicdirect.com/en-US/se/ID_No/1084301/Product.aspx

Vill du veta mer om kvinnliga tonsättare? Följ gärna genom att prenumerera på kommande inlägg!