kvinnlig kompositör – Sida 5

Tonsättarinna nr 103

Ebba Wirsén (1890-1966)

Av en händelse råkar jag hitta ett youtube-klipp med sången ”Trasten” skriven av en kvinna vid namn Ebba Wirsén. Men hur jag än letar hittar jag ingen mer information om Ebba. Min enda ledtråd är de båda som spelat in sången, så jag tar kontakt med Karin Fjellander och Amanda Elvin, kvinnorna bakom ”Veckans romans”.

Vilka är ni?
Vi är romansfluencers! Romanser (alltså klassisk musik-sånger) är något av det bästa som finns, och för att få arbeta med dem kontinuerligt har vi startat YouTubekanalen och Facebooksidan ”Veckans romans”. Som namnet antyder publicerar vi en romans i veckan (förutom under vår adventskalender 2022 och vår fruntimmersveckaspecial 2023, då vi publicerade en sång om dagen). I skrivande stund har vi publicerat 134 sånger av 63 kompositörer.
Till vardags är vi båda anställda på Göteborgsoperan, Karin i operakören och Amanda som sufflös. Karin frilansar också som opera-, kyrko- och romanssångerska och driver indieoperakompaniet Pop Up-Operan, och Amanda frilansar som kördirigent, repetitör och kammarmusiker.

Ni har spelat in en romans i veckan av en kvinnlig tonsättare, ända sedan 1 september 2021. Hur kom ni på den idén?
Vi ville mest ha ett forum där vi kunde frossa i romanser. Det ena gav det andra, och så råkade det bli så att alla kompositörer vi väljer är kvinnor. Så det kan bli.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 102

Liz Lane

For an english version of this interview, scroll down.

Under Ösmo-Torö församlings ”Kvinnoår” 2021, ställde vi som krav på gästande musiker att de skulle framföra konsertprogram med musik av enbart kvinnliga tonsättare. De allra flesta tog denna uppmaning på stort allvar och gladdes åt uppgiften. En av ensemblerna var Södertörns brass, som är en återkommande gäst i vår kyrka. Jag tror att de till en början hade lite bekymmer med att hitta musik för brassband av kvinnor, men de lyckades sätta ihop en konsert. Nu har de gästat oss igen, och den här gången hade de hittat en brittisk tonsättare vid namn Liz Lane, som också var inbjuden till konserten i Ösmo kyrka. Jag fick möjlighet att ställa några frågor till Liz, i samband med detta hennes första besök i Sverige.

Du komponerade ditt första musikstycke när du var sex år gammal (julsången It’s Christmas time”). Kommer du ihåg hur du fick inspiration till att börja skriva?
Jag minns det, och var jag befann mig i huset. Jag kom hem från skolan vid lunchtid. Jag fick en melodi i huvudet, och jag berättade det för mina föräldrar som sa att de skulle hjälpa mig att skriva ner den. Den blev senare framförd i London.

Dina föräldrar var musiker?
Min mamma var pianolärare. Min pappa var musiklärare och han spelar piano och orgel. Han är nu 87 år och spelar i två kyrkor på söndagarna. Jag skriver ett nytt orgelstycke till hans födelsedag varje år.

När du var åtta år vann du ”Bach Choir Choral Competition” – hade du någon lärare i komposition då?
Jag gick hos en lärare som lärde mig teori. Jag gick också för en av lärarna vid universitetet i Reading, professor Peter Wishart. Han bodde i ett hus i Somerset, och jag gick dit för att få lektioner. Han hade en väldigt stor hund och en mindre hund, och de mötte mig alltid vid grinden.
På universitetet i Cardiff studerade jag för Anthony Powers och Judith Weir.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 101

Carlotta Ferrari (f. 1975)

Den här tonsättarinnan kom jag först i kontakt med för några år sedan, genom en gambist som hade valt ett av hennes stycken för en konsert vi gjorde tillsammans.

Carlotta Ferarri är en nu levande, italiensk tonsättare – inte att förväxla med den Carlotta Ferrari som föddes 1837, och till vilken jag hoppas få anledning att återkomma.

Ferrari har innehaft professorstjänster i Kina och i Florens, och hennes musik har blivit framförd i USA, Australien och på flera håll i Europa. Hennes musik har också lyfts fram vid något som heter WIMfest (Women in Music Festival, som hölls vid universitetet i Harvard 2017).

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 100

Christina Blomkvist (f. 1976)

Denna vecka vill jag lyfta fram en orgelimprovisatör – en genre av musikskapande där kvinnorna (också) verkar vara i minoritet. Att improvisera – ”skriva musik i stunden” – har organister gjort i olika omfattning under alla tider. Här är en intervju med Christina Blomkvist!

Christina Blomkvist – vem är du?

Jag började spela orgel som 15-åring efter att ha spelat fiol och piano i många år. Det var min far som hade skaffat en elorgel och börjat ta lektioner. Jag fascinerades över hur man kunde spela med både händer och fötter. Min första egna lektion hade jag vid den fina Marcussenorgeln i Hässleholms kyrka och när organisten Birgitta Roslund där visade mig de spanska trumpeterna var jag fast. Resten av dagen var det som att jag gick på moln och jag visste att jag ville inget hellre än att lära mig att behärska detta otroliga instrument. Efter gymnasiet började jag på kyrkomusikerlinjen på Musikhögskolan i Malmö och inom ramen för ERASMUS-programmet studerade jag även en termin vid Pariskonservatoriet. Jag gick även en påbyggnadslinje inom orgel (orgelmusiker) i slutet av studietiden i Malmö samtidigt som jag specialiserade mig inom piano, improvisation och komposition/satslära på kyrkomusikerlinjen. Efter att ha vikarierat som kyrkomusiker och frilansat som orgelsolist och körackompanjatör ett tag efter slutförd examen sökte jag och kom in i solistklassen i orgel i Köpenhamn där jag studerade parallellt under två år med juridikstudier vid Lunds universitet. Därefter fortsatte jag med juridikstudierna och kom så småningom att flytta till Stockholm där juridiken dock mer och mer tog överhanden. Efter några år på advokatbyrå och sedan som ansvarig för förvärv på ett av Sveriges största försäkringsbolag flyttade jag ner till Malmö och grundade ett legal tech-företag där jag själv utvecklar programvaran. Parallellt fortsätter jag att jobba som konsult inom affärsjuridik för olika storföretag som har behov av juristresurser. (Legal tech är ett samlingsnamn på olika typer av IT-tjänster som löser uppgifter med juridisk anknytning – exempelvis verktyg för att granska eller ta fram avtal).

När började du improvisera och vad är tjusningen med att skapa musik i stunden?

Jag började improvisera på piano när jag var väldigt liten och var till en början självlärd på piano genom improvisation. När jag väl började spela orgel blev jag snabbt fascinerad över orgelns alla möjligheter att skapa musik i stunden. Det är ju som att ha en hel symfoniorkester till sitt förfogande att skapa något. Jag älskade att försöka efterlikna olika stilar och att undersöka nya klanger och kunde sitta i timmar och utforska. Att höra resultatet av en improvisation i realtid i en fantastisk kyrkoakustik är något av det mäktigaste jag vet.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 99

Alice Mary Smith (1839-1884)

Alice Mary Smith är känd som den första brittiska kvinnan som skrev en symfoni. Hon har faktiskt två symfonier på verklistan, den första (i c-moll) skrev hon bara 24 år gammal!

The Illustrated London News recenserade den såhär:

“… Miss Smith’s symphony especially, coming from the pen of a young lady, was a striking proof of sound studies and high attainments of the female votaries of the art in this country”

Alice visade tidigt begåvning för musik, och hon tog privatlektioner i komposition och jobbade hårt. Hon är tydligt inspirerad av Mendelssohn. Det första av hennes verk som publicerades var en sång som gavs ut 1857 (då hon var 18 år gammal).

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 98

Grazyna Bacewicz (1909-1969)

I veckan som gick fick vi uppleva en fantastisk konsert i Ösmo kyrka med Suedama duo (Karolina Schönbeck och Camilla Wiberg, du kan hitta dem på facebook) som framförde ett otroligt fint program med musik av kvinnor för cello och piano. En av tonsättarna vi fick höra var Grazyna Bacewics, en av Polens mest framstående kompositörer. Jag bestämde mig för att ta reda på lite mer om henne!

Grazyna lärde sig spela piano och fiol av sin far och studerade och när hon var tio år gammal började hon studera fiol, piano och musikteori vid musikkonservatoriet i Lódź. Några år senare flyttade familjen till Warzawa där studierna fortsatte, och nu också i komposition. Under tiden på konservatoriet i Warzawa slutade Grazyna spela piano och examinerades 1932 med diplom i violin och komposition. Tack vare ett stipendium kunde hon studera vidare för Nadia Boulanger i Paris.

Bacewics spelade fiol i Polska radioorkestern, där hon fick tillfälle att ytterligare fördjupa kunskaperna i instrumentation. Både före och efter andra världskriget gjorde hon konsertturneér i flera Europeiska länder, ofta tillsammans med brodern som var konsertpianist. Efter andra världskriget kom hon att undervisa mer, och från omkring 1950 ägnade hon sig nästan uteslutande åt att komponera och undervisa.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 97

Nkeiru Okoye (f. 1972)

Det dök upp en lista på Spotify med vårmusik av kvinnliga tonsättare (Sök efter ”Music for spring by women composers”) – här kanske vi kan hitta nya favoriter som komplement till de som redan är etablerade.

Jag scrollade i listan för att kolla vilka namn som fanns med, och hittade några som jag inte tidigare hört talas om. Ett av dessa var Nkeiru Okoye.

Hon växte upp i New York och spenderade en hel del tid i Nigeria (fadern kom därifrån). Hon började spela piano vid åtta års ålder och skrev sina första kompositioner redan när hon var 13 år gammal. Nkeiru hade en pianolärare som sa åt henne att hon inte kunde spela, och en musikskola tyckte att hon inte gjorde framsteg och lika gärna kunde sluta. Vem skulle inte ge upp inför sådana omdömen? Men hon jobbade vidare med stöd av en mamma som uppmuntrade henne att inte ge upp.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 96

Alva Stern

Ju mer jag letar efter kvinnliga tonsättare, ju fler hittar jag! Det kanske handlar om att öppna ögonen? Jag har hittat ett sällskap som heter ”Konstmusiksystrar”. De beskriver sig själva som ett nätverk med uppgift att samla tonsättare, ljudkonstnärer och performanceartister. Ett tydligt syfte är att inspirera unga tjejer och transpersoner att skriva musik, för att på sikt öka jämställdheten inom konstmusikbranschen.

Det finns en lång lista på tonsättare på ”Konstmusiksystrars” hemsida, jag valde en av dem vid namn Alva Stern. Hon är utbildad i Falun och Piteå och har skrivit för bl.a. Dalasinfoniettan, Norrbotten NEO och Norrlandsoperans Symfoniorkester.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 95

Maria Lithell Flyg (f. 1965)

På nationaldagen lyssnade jag på P1 där man diskuterade nationaltonsättare, och om vi borde ha en sådan? Våra grannländer har ju Nielsen, Grieg respektive Sibelius – och vem skulle kunna bli Sveriges nationaltonsättare? Flera namn gavs som förslag, men kvinnorna lyste med sin frånvaro. Tänk om i kunde nyansera bilden lite! Varför inte välja två, en man och en kvinna?

Vi befinner oss nu i juni månad, enligt mig den vackraste månaden på året! Därför vill jag, innan vi träder in i juli månad, passa på att presentera ”Juninatten” – Harry Martinssons dikt som tonsatts av Maria Lithell Flyg. Den uruppfördes tidigare i år av Radiokören (länk längre ned!).

Maria är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm med Karin Rehnqvist som lärare (examen 2014), och har redan hunnit skriva för en mängd ensembler och solister. Hon har fått flera stipendier, bl.a. Svenska kyrkans kulturstipendium för verket ”Frid-lyst – ett Requiem över växter och djur”. En fullständig förteckning över verk och samarbeten hittar du på Marias hemsida.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 94

Elisabet Sköld

Jag fick en pratstund med Elisabet Sköld, musiker och tonsättare som bor i Stockholm. Det blev ett spännande och inspirerande samtal om många olika saker – både sådant jag känner igen mig i, och en del nya infallsvinklar. Intervjun nedan följs av några ljudprov och länkar till Elisabets eget förlag.

Hur kom det sig att du började skriva musik?
Jag kommer ihåg hur jag satt med en gitarr när jag var tonåring och hur härligt det var när jag fick till häftiga ackord. Jag spelade ju piano mest, men där var det klassisk musik som gällde. Sedan började jag komponera lite och när det var flera som var positiva till det jag skrivit, så fick jag blodad tand.

Skrev du text också?
Både och – jag tyckte ju om att sjunga efter Adolf Fredrik och när vi flyttade till Örebro och jag började sjuan, så kom det många funderingar att skriva om som tonåring. Där fanns en bra jazzklubb också – Power House – som betydde mycket och som inspirerade till att spela jazz och börja improvisera, vilket har varit förlösande.

Fortsätt läsa