USA – Sida 2 – Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 111

Julia Wolfe (f. 1958)

Vill du börja året med lite statistik? Vilken kompositör tror du är den mest spelade under säsongen 2023-2024? Föga förvånande är det en av de döda vita männen. Läs gärna mer på sidan iMusiken – där finns många spännande inlägg (länk längre ned på sidan!)

En kvinna vars musik framförs i Göteborgs konserthus nästa helg (en Europapremiär), är amerikanskan Julia Wolfe. Det är hennes oratorium ”Fire in my mouth” som kommer att framföras av Göteborgs symfoniker och en damkör ur Symfoniska kören. Verket är en hyllning till arbetets hjältar och beskriver villkoren i en textilfabrik.

Wolfe har skrivit ett annat oratorium för kör och orkester som heter ”Anthracite Fields”, som handlar om ett kolgruve-samhälle i Pennsylvania.

Wolfe undervisar vid universitetet i New York, och har en lång rad av musik på sin verklista – bl.a. ett för nio säckpipor, vilket inte torde höra till vanligheterna! (Det heter LAD – leta gärna upp det och lyssna, mycket speciellt!)

Ett annat verk som verkar intressant är ”Her story”, för orkester och kör, som beskriver kvinnors kamp för lika rättigheter och ”utmanar de maktstrukturer som begränsat kvinnors möjlighet att uttrycka sig”.

https://juliawolfemusic.com/

Så spelas det av de svenska orkestrarna 2023–24

Följ min gärna och prenumerera på kommande inlägg!

Veckans tonsättarinna nr 108

Niloufar Nourbakhsh

Iran är ett land som inte tidigare är representerat på min blogg, och landet är ju aktuellt i och med att Nobels fredspris i år gick till den Iranska människorättskämpen Narges Mohammadi. I tidningen ”Historiskan” var det tidigare i år ett reportage om kvinnorna i Iran och deras kamp: https://historiskan.se/webshop/historiskan-1-2023/

Niloufar är född i Iran men bor och verkar i New York. Hon studerade piano från tidiga år i Karaj och Teheran. Hon vann andrapris i en tävling för pianister när hon var 15 år. Efter det studerade hon ett år i Oxford och flyttade sedan till USA för att ta en kandidatexamen.

Fortsätt läsa

Veckans tonsättarinna nr 104

Patricia van Ness (f. 1951)

November månad står för dörren, liksom allhelgonahelgen, den helg då Requier ofta framförs runt om i kyrkorna. Du kan säkert nämna en handfull verk skrivna av män – men vilka kvinnor känner vi till som tonsatt de kända texterna?

Jag har tidigare skrivit om Helen Ostafew, som har skrivit ”Requiem for humanity”, och Rebecka Dale med sitt ”Materna Requeim”.

Jag hittade en spellista på Spotify (Requiem settings by women composers), som är väl värd att lyssna på. Den innehåller inte mindre än 13 requier skrivna av kvinnliga kompositörer, varav flera var helt nya för mig.

Patricia van Ness blir först ut i min presentation av Requie-kompositörer. Hon är, förutom tonsättare, violinist och poet bosatt i Maine, USA. Hon har kallats ”en modern Hildegard av Bingen”, eftersom hennes musik uppfattas som både gammal och ny. Hon inspireras av medeltid och renässans, och skriver i huvudsak vokalmusik. Hon har särskilt uppmärksammats för sin musik för damkör.

Patricia har fått beställningar från många namnkunniga ensembler runt om i världen. Hon skriver just nu musik till psaltarens 150 psalmer, med text på engelska, hebreiska och latin.

Patricias musik kan du hitta på de vanliga musikplattformarna, och på youtube finns spellistor för olika bestättningar.

På Patricias hemsida finns noter i pdf-format för nedladdning, och vill man framföra något verk ber hon om en donation på 1 dollar per kopia.

Kyrie-satsen ur Requiem:

Spellista med musik för damkör:

Prenumerera gärna på mina inlägg, och tipsa andra intresserade! Låt oss bli många som lär oss mer om och upptäcker alla fantastiska kvinnliga tonsättare!

Tonsättarinna nr 97

Nkeiru Okoye (f. 1972)

Det dök upp en lista på Spotify med vårmusik av kvinnliga tonsättare (Sök efter ”Music for spring by women composers”) – här kanske vi kan hitta nya favoriter som komplement till de som redan är etablerade.

Jag scrollade i listan för att kolla vilka namn som fanns med, och hittade några som jag inte tidigare hört talas om. Ett av dessa var Nkeiru Okoye.

Hon växte upp i New York och spenderade en hel del tid i Nigeria (fadern kom därifrån). Hon började spela piano vid åtta års ålder och skrev sina första kompositioner redan när hon var 13 år gammal. Nkeiru hade en pianolärare som sa åt henne att hon inte kunde spela, och en musikskola tyckte att hon inte gjorde framsteg och lika gärna kunde sluta. Vem skulle inte ge upp inför sådana omdömen? Men hon jobbade vidare med stöd av en mamma som uppmuntrade henne att inte ge upp.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 92

Chen Yi (f. 1953)

Låt mig presentera den första kinesiska kvinna som tagit en masterexamen i komposition vid musikkonservatoriet i Peking: Chen Yi.

Chen Yis föräldrar älskade klassisk musik och lät tidigt sina barn börja den klassiska skolningen. Chen Yi spelade piano och fiol från fyra års ålder. Under kulturrevolutionen flyttades barnen till ett arbetsläger på landet, där hon fortsatte att spela fiol, men repertoaren begränsades till ”revolutionssånger”.

Det låter helt enormt, och jag vet inte hur vanligt det är, men Chen Yi blev konsertmästare vid Peking-operan bara 17 år gammal. Parallellt med masterstudierna studerade Chen Yi Kinesisk folkmusik, vilket inspirerat henne i komponerandet.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 91

Nina Simone (1933-2003)

Nina Simone är artistnamnet som Eunice Waymon tog 1954. Hon växte upp som ett av åtta syskon i en fattig familj i North Carolina och började spela piano när hon var tre år gammal. Hon drömde om att bli den första afro-amerikanskan som kunde försörja sig som konsertpianist. Hon hade en lärare som hjälpte henne att inrätta en fond som skulle betala för hennes studier. Samtidigt som hon studerade vid Julliard hade hon egna elever och jobbade som ackompanjatör för att ha råd med utbildningen. Men till slut räckte det inte till och hon var tvungen att sluta och flytta hem till familjen.

Nina tog jobb som barpianist och det var där hennes egen stil började utvecklas, en stil som beskrivs som en blandning av jazz, blues och klassisk musik.

Jag har trots idogt letande inte hittat någon förteckning över Ninas kompositioner. Det finns många album inspelade och hon sjöng in en ny skiva så sent som 1993. Man kan förstås gå igenom alla hennes album och hitta vilka sånger hon skrivit.

På 60-talet engagerade sig Simone i medborgarrättsrörelsen i USA, och hon skrev ”Mississippi Goddam” som svar på mordet av Medgar Evers (medborgarrättskämpe och sekreterare i NAACP i Mississippi). Sångerna ”Four women” och ”Young, Gifted and Black” handlar om kampen för lika rättigheter för svarta.

Simone lämnade USA på 70-talet och uppgav att det berodde på den utbredda rasismen. Efter att ha flyttat runt till några olika länder bosatte hon sig i södra Frankrike.

För dig som vill fördjupa dig finns självbiografin ”I put a spell on you” . På svtplay finns en amerikansk dokumentärserie i två delar om sex afro-amerikanska kvinnliga underhållare, varav en är Nina Simone:
https://www.svtplay.se/how-it-feels-to-be-free

Länkar

https://www.biography.com/musicians/nina-simone
www.ninasimone.com

Fyll i din e-postadress om du vill få en påminnelse när det finns nya inlägg!

Tonsättarinna nr 85

Vivian Fine

Ni som följt min blogg minns kanske Margaret Bonds, den första afroamerikanskan som blev erkänd i USA, och vars verk ”The Ballad of the Brown King” hade Sverigepremiär i Ösmo kyrka den 17 december 2022?

Margaret Bonds föddes 1913 i Chicago. I samma stad, samma år, föddes Vivian Fine. Vivian var ett musikaliskt underbarn och hon är den yngsta elev någonsin som fått ett stipendium för att studera piano vid Chicago Musical College, då hon bara var fem år gammal!

Debut som kompositör gjorde hon vid 16 års ålder med ett stycke som heter ”Solo for oboe”. De tidiga verken skrev Vivian i en dissonant stil. På 1930-talet, i och med att hon studerade för en ny lärare, blev hennes stil lite mer tonal, men hon återvände senare till en mer fri kompositionsstil. Nedan finns länk till mer läsning och exempel på atonal och mer tonal musik.

http://vivianfine.org/main/home.htm

Four pieces for two flutes:

https://soundcloud.com/theduckworth/vivian-fine-four-pieces-for-2?si=2dc287a65ddf4f5fa544feb8ce92a7af&utm_source=clipboard&utm_medium=text&utm_campaign=social_sharing

Prenumerera gärna, och tipsa gärna andra musikintressrade!

Tonsättarinna 76

Angela Kraft Cross

Under en stunds skrollande på facebook råkade jag på den här kvinnan i ett forum för kvinnliga tonsättare (Women composers challenge). Angela är amerikanska med examina i såväl orgel- som pianospel. Hon är också läkare, och har studerat komposition för Pamela Decker. Hon är en mycket erfaren konsertorganist som gett konserter i många prestigefyllda kyrkor både i USA och i Europa. Hon är också drivande i utbildningen av nästa generations kyrkomusiker och undervisar på ett orgelläger för unga organister. Hon har spelat in ett antal skivor med orgelmusik som finns på Spotify.
Längre ned finns en länk till Angelas hemsida där du kan läsa vidare om hennes meriter.

Det finns tre samlingar med orgelmusik utgivna av Angela på Lorenz/Sacred Music Press – roligt med nytillskott i orgelrepertoaren!

För kör a capella finns en ”Exultate Deo” och för kör och orgel ”What does the Lord require from you”.

Angelas hemsida:
https://www.angelakraftcross.com/bio.php

Exultate Deo för kör:

Kyrie och Gloria ur mässa för orgel:

Orgelmusik köps här:
https://lorenz.com/shop/keyboard/organ-solo/house-of-love

Jag blir jätteglad om du vill prenumerera på mina inlägg! Fyll i så fall i din epostadress i fältet nedan, så får du en påminnelse när nya inlägg publiceras.

Tonsättarinna nr 68

Rebecca Clarke

För några veckor sedan hade jag nöjet att sjunga damtrio med några kollegor vid en lunchkonsert i Andreaskyrkan på söder i Stockholm. Min kollega och jag, som nu letat diverse repertoar av kvinnliga tonsättare sedan två år tillbaka, konstaterade att det är ganska lätt att hitta sånger för fyra damröster, medan det är värre om man bara har tre röster att tillgå.

Ett stycke som vi framförde och som jag fastnade för var ett ”Ave Maria” skrivet av Rebecca Clarke. Det tog lite tid att förstå sig på detta stycke, för klangerna är lite speciella och något oväntade. Men som det ofta blir när man jobbar mycket med något: när man väl kom över tröskeln klingade det mycket fint! En länk till stycket finns längre ned!

Fortsätt läsa

Tonsättarinna 54

Emily Lau

”Jag skapar konst med människor och genom att skapa relationer”.

Jag söker på Emily Laus hemsida efter biografiska uppgifter som var hon är född, var hon har studerat, o.s.v., men hittar inte mycket. Däremot beskriver hon noga sitt skapande, och hur hon tänker kring hela processen. Och hon verkar inte heller begränsad till ett enda uttryckssätt, utan använder t.ex. element från gammal musik tillsammans med nya tekniker. Själva skapandeprocessen verkar vara minst lika viktig, och det de relationer som skapas där, som själva verket och dess framförande.

Emily är medgrundare till en performance-grupp som heter ”Disobedient femmes”, den finns på facebook för den som vill läsa mer. Hon är också grundare till ”The broken consort”, en emsemble som ”har en historia att berätta”. Mer om detta kan du läsa på Emilys egen hemsida:

https://www.emily-lau.com/music

Jag letar efter körmusik, och hittar en mässa för damröster (en sats är för SATB), den finns på hennes webbsida och på Spotify. Jag gillar tonspråket!

Fyll i din epostadress och klicka ”prenumerera” om du vill ha en påminnelse när nya inlägg publiceras!