Det dök upp en lista på Spotify med vårmusik av kvinnliga tonsättare (Sök efter ”Music for spring by women composers”) – här kanske vi kan hitta nya favoriter som komplement till de som redan är etablerade.
Jag scrollade i listan för att kolla vilka namn som fanns med, och hittade några som jag inte tidigare hört talas om. Ett av dessa var Nkeiru Okoye.
Hon växte upp i New York och spenderade en hel del tid i Nigeria (fadern kom därifrån). Hon började spela piano vid åtta års ålder och skrev sina första kompositioner redan när hon var 13 år gammal. Nkeiru hade en pianolärare som sa åt henne att hon inte kunde spela, och en musikskola tyckte att hon inte gjorde framsteg och lika gärna kunde sluta. Vem skulle inte ge upp inför sådana omdömen? Men hon jobbade vidare med stöd av en mamma som uppmuntrade henne att inte ge upp.
Låt mig presentera den första kinesiska kvinna som tagit en masterexamen i komposition vid musikkonservatoriet i Peking: Chen Yi.
Foto: singers.com
Chen Yis föräldrar älskade klassisk musik och lät tidigt sina barn börja den klassiska skolningen. Chen Yi spelade piano och fiol från fyra års ålder. Under kulturrevolutionen flyttades barnen till ett arbetsläger på landet, där hon fortsatte att spela fiol, men repertoaren begränsades till ”revolutionssånger”.
Det låter helt enormt, och jag vet inte hur vanligt det är, men Chen Yi blev konsertmästare vid Peking-operan bara 17 år gammal. Parallellt med masterstudierna studerade Chen Yi Kinesisk folkmusik, vilket inspirerat henne i komponerandet.
Nina Simone är artistnamnet som Eunice Waymon tog 1954. Hon växte upp som ett av åtta syskon i en fattig familj i North Carolina och började spela piano när hon var tre år gammal. Hon drömde om att bli den första afro-amerikanskan som kunde försörja sig som konsertpianist. Hon hade en lärare som hjälpte henne att inrätta en fond som skulle betala för hennes studier. Samtidigt som hon studerade vid Julliard hade hon egna elever och jobbade som ackompanjatör för att ha råd med utbildningen. Men till slut räckte det inte till och hon var tvungen att sluta och flytta hem till familjen.
Nina tog jobb som barpianist och det var där hennes egen stil började utvecklas, en stil som beskrivs som en blandning av jazz, blues och klassisk musik.
Jag har trots idogt letande inte hittat någon förteckning över Ninas kompositioner. Det finns många album inspelade och hon sjöng in en ny skiva så sent som 1993. Man kan förstås gå igenom alla hennes album och hitta vilka sånger hon skrivit.
På 60-talet engagerade sig Simone i medborgarrättsrörelsen i USA, och hon skrev ”Mississippi Goddam” som svar på mordet av Medgar Evers (medborgarrättskämpe och sekreterare i NAACP i Mississippi). Sångerna ”Four women” och ”Young, Gifted and Black” handlar om kampen för lika rättigheter för svarta.
Simone lämnade USA på 70-talet och uppgav att det berodde på den utbredda rasismen. Efter att ha flyttat runt till några olika länder bosatte hon sig i södra Frankrike.
För dig som vill fördjupa dig finns självbiografin ”I put a spell on you” . På svtplay finns en amerikansk dokumentärserie i två delar om sex afro-amerikanska kvinnliga underhållare, varav en är Nina Simone: https://www.svtplay.se/how-it-feels-to-be-free
Ni som följt min blogg minns kanske Margaret Bonds, den första afroamerikanskan som blev erkänd i USA, och vars verk ”The Ballad of the Brown King” hade Sverigepremiär i Ösmo kyrka den 17 december 2022?
Margaret Bonds föddes 1913 i Chicago. I samma stad, samma år, föddes Vivian Fine. Vivian var ett musikaliskt underbarn och hon är den yngsta elev någonsin som fått ett stipendium för att studera piano vid Chicago Musical College, då hon bara var fem år gammal!
Debut som kompositör gjorde hon vid 16 års ålder med ett stycke som heter ”Solo for oboe”. De tidiga verken skrev Vivian i en dissonant stil. På 1930-talet, i och med att hon studerade för en ny lärare, blev hennes stil lite mer tonal, men hon återvände senare till en mer fri kompositionsstil. Nedan finns länk till mer läsning och exempel på atonal och mer tonal musik.
Under en stunds skrollande på facebook råkade jag på den här kvinnan i ett forum för kvinnliga tonsättare (Women composers challenge). Angela är amerikanska med examina i såväl orgel- som pianospel. Hon är också läkare, och har studerat komposition för Pamela Decker. Hon är en mycket erfaren konsertorganist som gett konserter i många prestigefyllda kyrkor både i USA och i Europa. Hon är också drivande i utbildningen av nästa generations kyrkomusiker och undervisar på ett orgelläger för unga organister. Hon har spelat in ett antal skivor med orgelmusik som finns på Spotify. Längre ned finns en länk till Angelas hemsida där du kan läsa vidare om hennes meriter.
Copyright: Angela Kraft Cross
Det finns tre samlingar med orgelmusik utgivna av Angela på Lorenz/Sacred Music Press – roligt med nytillskott i orgelrepertoaren!
För kör a capella finns en ”Exultate Deo” och för kör och orgel ”What does the Lord require from you”.
Jag blir jätteglad om du vill prenumerera på mina inlägg! Fyll i så fall i din epostadress i fältet nedan, så får du en påminnelse när nya inlägg publiceras.
För några veckor sedan hade jag nöjet att sjunga damtrio med några kollegor vid en lunchkonsert i Andreaskyrkan på söder i Stockholm. Min kollega och jag, som nu letat diverse repertoar av kvinnliga tonsättare sedan två år tillbaka, konstaterade att det är ganska lätt att hitta sånger för fyra damröster, medan det är värre om man bara har tre röster att tillgå.
Ett stycke som vi framförde och som jag fastnade för var ett ”Ave Maria” skrivet av Rebecca Clarke. Det tog lite tid att förstå sig på detta stycke, för klangerna är lite speciella och något oväntade. Men som det ofta blir när man jobbar mycket med något: när man väl kom över tröskeln klingade det mycket fint! En länk till stycket finns längre ned!
”Jag skapar konst med människor och genom att skapa relationer”.
Jag söker på Emily Laus hemsida efter biografiska uppgifter som var hon är född, var hon har studerat, o.s.v., men hittar inte mycket. Däremot beskriver hon noga sitt skapande, och hur hon tänker kring hela processen. Och hon verkar inte heller begränsad till ett enda uttryckssätt, utan använder t.ex. element från gammal musik tillsammans med nya tekniker. Själva skapandeprocessen verkar vara minst lika viktig, och det de relationer som skapas där, som själva verket och dess framförande.
Emily är medgrundare till en performance-grupp som heter ”Disobedient femmes”, den finns på facebook för den som vill läsa mer. Hon är också grundare till ”The broken consort”, en emsemble som ”har en historia att berätta”. Mer om detta kan du läsa på Emilys egen hemsida:
Den här veckan blir det en Indisk-amerikansk tonsättarinna: Reena Esmail, som är född 1984 och bor i Los Angeles. Sin ringa ålder till trots har hon en mycket imponerande verklista, med såväl körmusik som orkesterverk, kammarmusik, mm.
Reena Esmail
Reena tog kandidatexamen i musik vid Juilliard School of Music, och fortsatte med magisterexamen vid Yale, där hon också skrev en doktorsavhandling som utforskade skillnader i hinduistisk och västerländsk musik (hela titeln på avhandlingen finns på hennes webbplats!). Hon fick också ett stipendium för att studera hinduisk musik i Indien.
Esmail har fått mängder med beställningsverk uppförda av en lång rad professionella orkestrar och ensembler i USA. Hon är composer-in-recidens hos Los Angeles Master Chorale, och vid Seattles symfoniorkester.
Åter till Amerika! Jessica M French heter den här veckans tonsättarinna (inte att förväxla med Jessica French, som också är kompositör). Hon bor i Seattle och är verksam som sopransolist, musiklärare och tonsättare av framförallt körmusik. De musikaliska grunderna fick hon i Madeleine Choir School i Utah, och hon har studerat orgel vid universiteten i Indiana och vid Yale.
Jessica M French
Jessica French sjunger i flera välrenommerade körer. Som tonsättare har hon fått mängder av beställningar av olika körer i såväl USA som i Europa. Hela listan finns på hennes hemsida.
Jessicas musik finns utgiven på The French press, MusicSpoke och E.C. Schirmer (Dale Warland Choral Series).
Nedan ligger länkar till några av Jessicas körstycken. Leta gärna vidare på både youtube och Sound cloud! Ljudexempel finns även på hennes webbplats: www.jessicafrench.net
Då kommer återigen en amerikansk tonsättare, nämligen Brenda Portman. Brenda är född 1980 och uppväxt i Wisconsin. Hennes musikaliska bana startade med pianolektioner, och under tiden i high school började hon spela orgel. Hon är utbildad kyrkomusiker och organist vid Wheaton College. Hon fortsatte studera orgelspel vid University of Cincinnati’s College-Conservatory of Music.
Brenda har vunnit massor av orgeltävlingar. Vill du läsa om alla dem hittar du information på Brendas hemsida (länk nedan).
Brenda Portman
Också hennes kompositioner har rönt framgångar i form av priser, både orgelstycken och körstycken.
Brendas kompositioner finns utgivna på bl.a. Sacred Music Press/Lorenz, Paraclete Press och Sheet music plus. En del orgelmusik finns att köpa på Echo musik, som jag tipsat om tidigare (skriv ”kvinnliga” i sökfältet).
Just nu arbetar Portman som organist i en Metodistkyrka i Cincinatti, där hon skriver musik för gudstjänstbruk, ackompanjerar kören och är ansvarig för en serie orgelkonserter. Hon undervisar också i orgelspel vid Xavier University i Cincinatti.
