1900-tal – Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 142

Marta Ptaszynska (f. 1943)

Jag fortsätter att undersöka slagverksmusik. Marta Ptaszynska är född i Warszawa, men är för tillfället professor vid universitetet i Chicago. Hon anses vara en av de mest kända polska kompositörerna, men hon har helt och hållet gått mig förbi – tills nu. Hon är själv en virtuos på slagverk, och är specialiserad på nutida musik. Just den kombinationen har inte legat så högt upp på min prioritetslista när jag letat ny musik av kvinnor.

Ptaszynska har en gedigen verklista där orkestermusik samsas med körmusik, kammarmusik, musik för barn – ja, här finns det mesta! Hon har dessutom skrivit böcker om hur man tränar slagverk (Colorful World of Percussion, 1978).

Jag lyssnar på ”Space model”, vilket är ett spännande stycke, helst då jag inte är van att lyssna på just slagverk. Det krävs nog ett par lyssningar för att registrera alla ljud och rytmer.

Operan ”Pan marimba” finns också att lyssna på, men jag har inte lyckats förstå eller hitta information om handlingen.

Prenumererar gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 141

141 Young-ja Lee (f. 1931)

När jag skrev förra inlägget om en kvinna från Sydkorea, så råkade jag hitta en till kvinna från samma land.

Young-ja Lee, som beskrivs som ”the face and Mother of Korean Modern Music”, studerade vid Ewha Womans University (där hon sedemera blev lärare i komposition), samt vid Pariskonservatoriet och senare i Bryssel och i New York.

Jag läser att Lee gärna kombinerar influenser från Fransk, Västafrikansk, Indonesisk och Koreansk musik, till en alldeles egen blandning. Jag tycker man hör det i hennes ”Fantasy Variations” för två pianon.

Lee bildade tillsammans med sex andra kvinnor den första föreningen för kvinnliga kompositörer i Sydkorea, och var ordförande för sällskapet under dess första 13 år.

Verklistan på Wikipedia är inte jättelång, och jag hittar inte så mycket inspelat, men det finns säkert mer information om man behärskar det koreanska språket. Håll till godo med en sång och ”Fantasy Variations”.

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 139

Elizabeth Maconchy (1907-1994)

En av de tonsättare jag skrivit om nyligen tipsade mig om ”Two Epitaphs” för damkör, skrivet av Elizabeth Maconchy. Det var en ny bekantskap för mig, och jag har åter igen upptäckt en mängd fin musik!

Elizabeth föddes i England av Irländska föräldrar, och växte upp i England och på Irland. Elizabeth studerade musik (piano, harmonilära och kontrapunkt) i Dublin. Dessa år formade henne och hon såg sig själv som irländare.

1923 flyttade hon till London för att studera vidare för bl.a. Charles Wood och Ralph Vaughan Williams. Hon inspirerades av flera europeiska tonsättare vid den här tiden, t.ex. Bela Bartok.

År 1930 framfördes Maconchys pianokonsert, och samma år framfördes också kantaten ”The Land” (inspirerad av en dikt med samma namn, skriven av Vita Sackville-West).

Maconchy ingick i den grupp av kvinnor som började arrangera konserter på en teater i Notting Hill. Detta då det inte fanns så stora möjligheter för kvinnliga kompositörer att få sin musik framförd.

Maconchy skrev över 200 verk, och jämfördes under sin livstid med både Bartok, Beethoven, Mozart och Britten!

1933 vann Maconchy pris för sin Kvintett för oboe och stråkar. Hon har också skrivit 13 stråkkvartetter, orkestermusik, kammarmusik, sånger, körstycken och opera/teatermusik.

Det finns en hel del inspelat av Maconchys musik på streamingtjänsterna, jag delar några saker men fortsätt gärna leta på egen hand. ”Two Epitaphs” för damkör finns utgiven på Chester Music.

Prenumerera gärna på kommande inlägg!

Tonsättarinna nr 136

Maria Löfberg (f. 1968)

Helgen som passerade befann sig cirka 600 kyrkomusiker från de Nordiska länderna i Köpenhamn för det Nordiska kyrkomusikersymposiet, som går av stapeln vart fjärde år. Under dessa dagar fick jag möjlighet att säga hej till Maria Löfberg, organist i Falkenberg, och för många ett känt namn när det gäller tonsättare av kyrkomusik.

Maria har skrivit musik i princip hela livet, och hon drar sig till minnes att hon i åttonde klass fick hjälp av en musiklärare att skriva ner sitt första komponerade verk. Maria skriver för att det är roligt, och hon komponerar mest för sitt eget sammanhang, utifrån de behov som har funnits, och finns, där hon jobbar.

Maria blir inspirerad av texter, både bibeltexter och poesi, men även av ljudet av rösten, eller olika instruments klanger.

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 127

Alma Mahler (f. 1879-1964)

Jag har lite grand undvikit de mest kända kvinnliga kompositörerna här på bloggen, men nu kan jag inte låta bli att lyfta Alma Mahler. Hon är lite extra aktuell för mig just nu, eftersom jag ska sjunga en av hennes sånger på konsert inom kort.

Almas far var målare, modern finns ingen information om. Om Alma själv finns det mest uppgifter om hennes olika relationer och de män hon var gift med. När Alma gifte sig med Gustav ställde han krav på henne att hon skulle vara hans hustru, och inte hans kollega, d.v.s. att hon skulle sluta skriva musik. Man kan ana att detta satte sina spår i deras relation.

När Gustav dog återupptog Alma komponerandet. Vad jag kan utläsa tros Alma Mahler ha skrivit mer än 100 sånger och kammarmusikverk. Långt ifrån alla finns bevarade för eftervärlden.

Alma gifte om sig med en judisk författare och blev, liksom så många andra, tvungen att fly från Wien. Hon lämnade landet 1938 och bosatte sig i New York.

Bland Alma Mahlers sånger finns både de med stor dramatik och de som är mer lyriska. Jag delar två favoritsånger!

Prenumerera gärna på kommande inlägg – fyll i din e-postadress!

Tonsättarinna nr 121

Ivy Priaulx Rainier (1903-1986)

Om jag inte tidigare tipsat om den här kartan, så gör jag det nu:

https://svmusicology.com/mapa?lang=en

Den visar på inget sätt all världens kvinnliga tonsättare, men är ju lite spännande att botanisera på ändå, i jakten på kvinnor jorden runt som skriver musik.

Den här tonsättaren fanns under Sydafrika, där hon var född och bodde som barn och ung. När hon var 17 år flyttade familjen till England.

Hennes musikaliska utbildning började med fiolspel vid South African College of Music i Kapstaden. Musikutbildningen fortsatte i London, och Ivy undervisade sedan i Bristol. Som kompositör ansåg hon sig vara självlärd, även om hon studerade ett år för Nadia Boulanger i Paris.

Bland Priaulx Rainiers verk finns t.ex. en stråkkvartett, som framfördes publikt 1944. Hon har skrivit en Sonat för viola, en Svit för klarinett, en oboe-kvartett (Quanta), ett Requiem – med mera!

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 120

Szőnyi Erzsébet (1924-2019)

Den här kompositören presenterades nyligen på ”womencomposersproject” – jag kan rekommendera dig att följa detta instagram-konto för spännande tips på kvinnliga tonsättare!

Erzsébet studerade piano och komposition vid Franz Liszt Academy of Music i Budapest, och senare studerade hon i Paris. Bland hennes lärare finns Olivier Messiaen, Nadia Boulanger och Zoltán Kodály.

Erzsébet skrev mängder av musik, bland annat för symfoniorkester, kammarmusik, sånger, oratorier och även flera operor! Det finns också verk för orgel. Jag har delat länk till bl.a. ”Konsert för orgel och orkester” – tänk om man kunde få höra den i något av våra konserthus framöver!

Prenumerera gärna på kommande inlägg på bloggen!

Tonsättarinna nr 114

Charlotte Sohy (f. 1887-1955)

I nummer 3/2023 av tidskriften ”Historiskan” läser jag om ett nytt skivbolag i Frankrike som har börjat ge ut musik av bortglömda kvinnliga kompositörer. Bolaget heter ”La Boîte à Pépites” (Juvellådan) och är en del av projektet ”Elles – Women Composers”, som också rymmer en musikfestival och en youtube-kanal.

Kvinnan bakom allt detta är den franska cellisten Héloïse Luzzati, som vill ändra på det faktum att vi känner till så få kvinnliga kompositörer. Hon har grävt fram manuskript av flera kvinnors verk, och har nu alltså också startat ett skivbolag för att ge ut och sprida kunskap om dem – vilken förebild!

La Boîte à Pépites första projekt var att ge ut musik av Charlotte Sohy. Charlotte föddes och dog i Paris. Hon fick en grundlig utbildning och introducerades tidigt i musikkretsar. Hon blev vän med både Nadia Boulanger och Mel Bonis. Hon var orgelelev till först Alexandre Guilmant och sedan Louis Vierne, och studerade komposition för Vincent d’Indy.

Hon gifte sig med en kompositör (Marcel Labey) med vilken hon fick 6 barn. Hemmet användes för att ordna musikaliska salonger, och hennes musik spelades av bl.a. Paul Dukas, Maurice Ravel och Gabriel Fauré.

Sohy skrev både mässor, sånger, pianomusik och en symfoni. Ibland skrev hon under pseudonym. Efter hennes död föll dessvärre hennes musik i glömska, och det skulle dröja ända till 1974 innan ett av hennes barnbarn bestämde sig för att titta på manuskripten. Hennes symfoni framfördes 2019, hundra år efter sin tillkomst, av l’Orchestre Victor-Hugo Franche-Comté under ledning av Debora Waldman. Och i april 2022 gavs tre CD-skivor ut av ovan nämnda skivbolag.

https://elleswomencomposers.com/en/decouvrir-le-projet-eng/

https://www.npr.org/sections/deceptivecadence/2022/08/17/1117799706/a-new-label-exhumes-forgotten-female-composers-music

Prenumerera gärna på kommande inlägg om kvinnliga tonsättare!

Tonsättarinna nr 112

Piret Rips-Laul (f. 1965)

Både Litauen och Lettland finns representerade med ett par inlägg var, så nu tyckte jag det var dags att lyfta någon från Estland.

Piret Rips-Laul är pianopedagog och kompositör. Hon är mest känd för sin musik för barn- och ungdomskörer, men har också skrivit för vuxenkör, orkester, musikal, mm. Hon har jobbat som pianopedagog, lärare i musikteori, pianoackompanjatör och ledare för Tallin Gospel Choir – en musiker med stor bredd!

Fortsätt läsa

Tonsättarinna nr 111

Julia Wolfe (f. 1958)

Vill du börja året med lite statistik? Vilken kompositör tror du är den mest spelade under säsongen 2023-2024? Föga förvånande är det en av de döda vita männen. Läs gärna mer på sidan iMusiken – där finns många spännande inlägg (länk längre ned på sidan!)

En kvinna vars musik framförs i Göteborgs konserthus nästa helg (en Europapremiär), är amerikanskan Julia Wolfe. Det är hennes oratorium ”Fire in my mouth” som kommer att framföras av Göteborgs symfoniker och en damkör ur Symfoniska kören. Verket är en hyllning till arbetets hjältar och beskriver villkoren i en textilfabrik.

Wolfe har skrivit ett annat oratorium för kör och orkester som heter ”Anthracite Fields”, som handlar om ett kolgruve-samhälle i Pennsylvania.

Wolfe undervisar vid universitetet i New York, och har en lång rad av musik på sin verklista – bl.a. ett för nio säckpipor, vilket inte torde höra till vanligheterna! (Det heter LAD – leta gärna upp det och lyssna, mycket speciellt!)

Ett annat verk som verkar intressant är ”Her story”, för orkester och kör, som beskriver kvinnors kamp för lika rättigheter och ”utmanar de maktstrukturer som begränsat kvinnors möjlighet att uttrycka sig”.

https://juliawolfemusic.com/

Så spelas det av de svenska orkestrarna 2023–24

Följ min gärna och prenumerera på kommande inlägg!