Både Litauen och Lettland finns representerade med ett par inlägg var, så nu tyckte jag det var dags att lyfta någon från Estland.
Piret Rips-Laul är pianopedagog och kompositör. Hon är mest känd för sin musik för barn- och ungdomskörer, men har också skrivit för vuxenkör, orkester, musikal, mm. Hon har jobbat som pianopedagog, lärare i musikteori, pianoackompanjatör och ledare för Tallin Gospel Choir – en musiker med stor bredd!
Fortsätt läsa Tonsättarinna nr 112Vill du börja året med lite statistik? Vilken kompositör tror du är den mest spelade under säsongen 2023-2024? Föga förvånande är det en av de döda vita männen. Läs gärna mer på sidan iMusiken – där finns många spännande inlägg (länk längre ned på sidan!)
En kvinna vars musik framförs i Göteborgs konserthus nästa helg (en Europapremiär), är amerikanskan Julia Wolfe. Det är hennes oratorium ”Fire in my mouth” som kommer att framföras av Göteborgs symfoniker och en damkör ur Symfoniska kören. Verket är en hyllning till arbetets hjältar och beskriver villkoren i en textilfabrik.
Wolfe har skrivit ett annat oratorium för kör och orkester som heter ”Anthracite Fields”, som handlar om ett kolgruve-samhälle i Pennsylvania.
Wolfe undervisar vid universitetet i New York, och har en lång rad av musik på sin verklista – bl.a. ett för nio säckpipor, vilket inte torde höra till vanligheterna! (Det heter LAD – leta gärna upp det och lyssna, mycket speciellt!)
Ett annat verk som verkar intressant är ”Her story”, för orkester och kör, som beskriver kvinnors kamp för lika rättigheter och ”utmanar de maktstrukturer som begränsat kvinnors möjlighet att uttrycka sig”.
Följ min gärna och prenumerera på kommande inlägg!
Detta mitt tredje år med blogginlägg om kvinnliga tonsättare avslutar jag med en Brasilianska. Chiquinha föddes i Rio de Janeiro. Hennes mor var dotter till en slav, och hennes far var en vit man ur en välbärgad familj. Den här sortens bland-äktenskap var tabu på den här tiden, och paret fick säkert hantera fördomar inte bara från den egna familjen.
Chiquinha fick dock en fin utbildning, som också innehöll pianostudier. Hon skrev sitt första verk, en sång, redan när hon var 11 år gammal, och musiken var hennes stora passion. När hon var 16 år giftes hon bort med en marinofficer och pappans förhoppning var att hon i och med detta skulle få inträde i den högre societeten i Rio.
Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna nr 110Jag kunde tyvärr inte närvara i Berwaldhallen i mitten på november när ett nytt verk av Emmy Lindström uruppfördes. Men enligt uppgift från bekanta som var där var det en fantastisk konsert.
Lindström började sin musikaliska bana som violinist när hon var fem år. I tonåren turnerade hon tillsammans med en ensemble vid namn Coll’arco, och hon har studerat musik i Norrköping, Göteborg och Stockholm, där hon tog en kandidatexamen som violinist 2009. Hon studerade vidare på kompositionsprogrammet och tog också en master som violinist.
Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna nr 109Iran är ett land som inte tidigare är representerat på min blogg, och landet är ju aktuellt i och med att Nobels fredspris i år gick till den Iranska människorättskämpen Narges Mohammadi. I tidningen ”Historiskan” var det tidigare i år ett reportage om kvinnorna i Iran och deras kamp: https://historiskan.se/webshop/historiskan-1-2023/
Niloufar är född i Iran men bor och verkar i New York. Hon studerade piano från tidiga år i Karaj och Teheran. Hon vann andrapris i en tävling för pianister när hon var 15 år. Efter det studerade hon ett år i Oxford och flyttade sedan till USA för att ta en kandidatexamen.
Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna nr 108November och december är bråda tider om man är kyrkomusiker, och därför har inlägg nummer 107 dröjt lite.
Marie Samuelsson är en tonsättare som fram tills helt nyligen var okänd för mig. Det stod att läsa i DN för ett tag sedan, och på sidan imusiken.se (länk längre ned) att hon blivit tilldelad stora Christ Johnsson-priset. I motiveringen från juryn läser jag att:
”Marie Samuelsson är sedan länge en central röst bland svenska tonsättare. I konserten Brandnäva för gitarr, violin och orkester interagerar den originella solistkombinationen på ett både raffinerat och lekfullt sätt med orkestern. Här gestaltas genom ett koncentrerat material, utformat med stor detaljskärpa, en angelägen tematik kring natur och kretslopp och Samuelsson skapar i sitt verk ett eget unikt musikaliskt ekosystem.”
Fortsätt läsa Veckans tonsättarinna nr 107I något socialt nätverk dyker en sida upp som sammanställt musik för cello, skrivet av kvinnor. Det finns en lista med över 200 verk av olika tonsättare, det finns spellistor och även en del arrangemang. Ett tips till alla cellister därute!
Personligen är jag lite svag för cellons klangfullhet, och jag väljer ett av många namn i listan: Ethel Barns. Hon föddes i London och började studera violin, komposition och piano vid Royal Academy of Music som tonåring.
Hon debuterade som violinist 1896 och turnerade efter det både i England och i USA.
Ethel var medlem i ”Society of Women Musicians” – en grupp som bildades 1911 och som hade som syfte att stärka samarbetet mellan kvinnliga kompositörer och kvinnliga musiker, eftersom arbetstillfällena var begränsade för kvinnor.
På Ethel Barns verklista finns såväl orkestermusik som kammarmusik, sånger och pianostycken. Jag delar ett stycke för cello som heter ”Idylle”, som jag tycker inger lite känsla av vår och hopp. Det kal behövas nu när novembermörkret tätnar.
Titta in hos ”wild cellist” och upptäck fler kvinnor som skrivit för cello. En del noter finns på gratis-sidan imslp.org
Följ gärna mina inlägg om kvinnliga kompositörer! Fyll i e-postadress för att få ett mail när nya inlägg publiceras!
Ett av Requierna på spellistan ”Requiem settings by women composers” är skrivet av Sasha Johnson Manning, en engelsk tonsättare som är ganska anonym såtillvida att hon inte verkar ha någon hemsida.
Jag har lyckats få fram att Sasha började skriva musik när hon var 7 år gammal och att hon studerade cello och piano vid Royal Academy of Music, där hon tog examen 1985. Sedan dess har hon försörjt sig som sopransolist (specialiserad på gammal musik) och kompositör.
Sasha har fokuserat på att skriva vokalmusik, och har för kör skrivit bl.a. ”The Manchester Carols” och ”Daughters of Jerusalem”, båda med text av Carol Ann Duffy.
Hon har också skrivit ”The People’s Passion Mass” med text av Michael Symmons Roberts.
Under 8 år var hon ”Composer-in-recidens” för St. Louis Chamber Choir, för vilken hon bl.a. skrev sitt Requiem (år 2006). Verket är helt a capella och har åtta satser. Det kräver sin kör förstås, men det är väldigt vackert! ”Out of my souls depths” för kör SAB är mer överkomligt.
En del noter finns utgivna på Faber, bl.a. ”Manchester Carols”, för blandad kör, solister och instrument.
https://www.prestomusic.com/sheet-music/composers/28322–manning
Prenumerera gärna på mina inlägg, så att vi blir fler och fler som hittar till de många kvinnor som skriver och har skrivit musik genom tiderna!
November månad står för dörren, liksom allhelgonahelgen, den helg då Requier ofta framförs runt om i kyrkorna. Du kan säkert nämna en handfull verk skrivna av män – men vilka kvinnor känner vi till som tonsatt de kända texterna?
Jag har tidigare skrivit om Helen Ostafew, som har skrivit ”Requiem for humanity”, och Rebecka Dale med sitt ”Materna Requeim”.
Jag hittade en spellista på Spotify (Requiem settings by women composers), som är väl värd att lyssna på. Den innehåller inte mindre än 13 requier skrivna av kvinnliga kompositörer, varav flera var helt nya för mig.
Patricia van Ness blir först ut i min presentation av Requie-kompositörer. Hon är, förutom tonsättare, violinist och poet bosatt i Maine, USA. Hon har kallats ”en modern Hildegard av Bingen”, eftersom hennes musik uppfattas som både gammal och ny. Hon inspireras av medeltid och renässans, och skriver i huvudsak vokalmusik. Hon har särskilt uppmärksammats för sin musik för damkör.
Patricia har fått beställningar från många namnkunniga ensembler runt om i världen. Hon skriver just nu musik till psaltarens 150 psalmer, med text på engelska, hebreiska och latin.
Patricias musik kan du hitta på de vanliga musikplattformarna, och på youtube finns spellistor för olika bestättningar.
På Patricias hemsida finns noter i pdf-format för nedladdning, och vill man framföra något verk ber hon om en donation på 1 dollar per kopia.
Kyrie-satsen ur Requiem:
Spellista med musik för damkör:
Prenumerera gärna på mina inlägg, och tipsa andra intresserade! Låt oss bli många som lär oss mer om och upptäcker alla fantastiska kvinnliga tonsättare!
Av en händelse råkar jag hitta ett youtube-klipp med sången ”Trasten” skriven av en kvinna vid namn Ebba Wirsén. Men hur jag än letar hittar jag ingen mer information om Ebba. Min enda ledtråd är de båda som spelat in sången, så jag tar kontakt med Karin Fjellander och Amanda Elvin, kvinnorna bakom ”Veckans romans”.
Vilka är ni?
Vi är romansfluencers! Romanser (alltså klassisk musik-sånger) är något av det bästa som finns, och för att få arbeta med dem kontinuerligt har vi startat YouTubekanalen och Facebooksidan ”Veckans romans”. Som namnet antyder publicerar vi en romans i veckan (förutom under vår adventskalender 2022 och vår fruntimmersveckaspecial 2023, då vi publicerade en sång om dagen). I skrivande stund har vi publicerat 134 sånger av 63 kompositörer.
Till vardags är vi båda anställda på Göteborgsoperan, Karin i operakören och Amanda som sufflös. Karin frilansar också som opera-, kyrko- och romanssångerska och driver indieoperakompaniet Pop Up-Operan, och Amanda frilansar som kördirigent, repetitör och kammarmusiker.
Ni har spelat in en romans i veckan av en kvinnlig tonsättare, ända sedan 1 september 2021. Hur kom ni på den idén?
Vi ville mest ha ett forum där vi kunde frossa i romanser. Det ena gav det andra, och så råkade det bli så att alla kompositörer vi väljer är kvinnor. Så det kan bli.
