Barocken, d.v.s. den musikhistoriska tidsperiod som sträcker sig från ca 1600 till ca 1750, är känd för många genom kompositörer som Bach, Händel, Vivaldi, med flera. På senare tid har även en del kvinnor lyfts fram, som t.ex. Elisabeth Jaquet de La Guerre och Barbara Strozzi.
Kvinnan jag vill lyfta den här gången vet man inte så mycket om. Det finns någon arkivuppgift som belägger att hon var aktiv och verksam år 1715, men vilket år hon föddes och dog vet man inte. Inte heller hennes namn är känt, bara pseudonymen under vilken hon publicerade sin musik: ”Mrs Philarmonica”.
Det vi vet är att hon var verksam i England och att hon skrev och gav ut en samling av 6 triosonater (för två fioler, cello och continuo) och 6 divertimenti (för 2 fioler, cello och harpa/orgel).
En svensk ensemble som spelar barockmusik av bland annat Mrs Philarmonica är ”Brustna Hjärtan barock”, lyssna gärna på deras inspelningar och passa på att höra dem live om du har möjlighet! Det finns också en tysk ensemble som spelat in barockmusik av flera kvinnor. Sök på ”Women 4 barock” på streaming-tjänsterna så hittar du mycket fin musik, inte bara av Mrs Philarmonica (några länkar nedan!).
Åter vänder vi blickarna mot England och denna tonsättare som är född i London. Den musikaliska karriären började hon som violaspelare i bl.a. Academy of St Martins och London Sinfonietta. 1990 flyttade hon till Skottland för att ägna sig åt att komponera. Sally Beamish är känd för ett antal solostycken för internationellt erkända solister som Dame Evelyn Glennie, Håkan Hardenberger, Janine Jansen, Martin Fröst, m.fl.
Sally Beamish, foto: Ashley Coombes
Sally Beamish har skrivit tre oratorier, bland annat ett som heter ”The Judas passion”. I beskrivningen av verket står det: ”Väljer Judas, eller blir han utvald, att förråda Jesus? David Harsent’s kraftfulla libretto ställer många frågor”. Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon inspelning av detta, men det är skrivet för ett par solister, kör och orkester.
”Känner du till den här kvinnan?” Frågan kom från en av er som regelbundet följer min blogg. Kvinnan det gällde var Ina Boyle, som jag inte tidigare hade hört talas om! Jag blir så glad varje gång någon återkommer till mig med ett nytt namn som ni upptäckt. Inte bara för att jag älskar att upptäcka nya saker och lära mig mer, men också för att det betyder att det finns fler som kanske ser med lite nya ögon när ni letar efter musik, och lägger märke till det som inte är känt sedan tidigare.
Vem var då Ina Boyle? Hon föddes och bodde hela sitt liv på Irland. Hon levde ett ganska obemärkt liv där hon tog hand om sina föräldrar och sin syster. Hon fick sin första musikaliska skolning av sin far, lärde sig spela fiol och cello av sin guvernant, och fick så småningom lektioner i musikteori och studerade vid Trinity College i Dublin. Hon fortsatte sedan att studera komposition och åkte regelbundet till London för att studera för Ralph Vaughan Williams, en välkänd engelsk tonsättare, som ansåg att hon var mycket begåvad.
Även om det fortfarande är isande kallt (där jag bor kom det snö häromdagen) så befinner vi oss i vårtid. Valborg närmar sig och man kan anta att våren kommer att sjungas in vid valborgseldar runt om i landet. Troligen med ”de gamla vanliga” dängorna, ja ni vet säkert vilka det är!
På området vårsånger för kör finns det stor potential för förbättring när det gäller att lyfta in kvinnliga tonsättare. För ett tag sedan träffade jag Anna Braw, som också är engagerad i frågan om musik av kvinnor. Hon har gjort flera spellistor på Spotify på olika teman, med musik av kvinnliga kompositörer, bland annat en med vårmusik (länk nedan). Det är inte bara körmusik på den listan, utan en härlig blandning – hoppas du blir inspirerad och hittar något du vill framföra!
På den här listan hittar du körstycket ”Välkommen åter snälla sol” skrivet av veckans tonsättare Anna Cederberg-Orreteg. Det är ett oerhört finstämt och vackert stycke, som kanske inte skulle göra sig så bra utomhus vid en valborgseld, men definitivt vid en vårkonsert i kyrkan. Jag har själv tonsatt den här texten, som lite otippat är skriven av August Strindberg.
Anna Cederberg-Orreteg är verksam i Stockholm och har under sin yrkesverksamma tid framförallt jobbat som musiklärare i grundskola och på gymnasium, samt i Farsta musikklasser. Jag förknippade ganska länge Anna med bra, välklingade och pedagogiska sånger för barn- och diskantkör – ett nog så viktigt område! Men hon har skrivit så mycket mer!
Jag sjunger i en liten damensemble där vi nyligen framförde ”Kyrie” ur Missa brevis (damkör SSAA). Det kräver en del för att det ska klinga rent, men det är väl värt mödan och utmaningen. Ett annat tips för dig som leder damkör är sången ”Är kärleken” (SSA).
Den visar på inget sätt all världens kvinnliga tonsättare, men är ju lite spännande att botanisera på ändå, i jakten på kvinnor jorden runt som skriver musik.
Foto: Schott Music
Den här tonsättaren fanns under Sydafrika, där hon var född och bodde som barn och ung. När hon var 17 år flyttade familjen till England.
Hennes musikaliska utbildning började med fiolspel vid South African College of Music i Kapstaden. Musikutbildningen fortsatte i London, och Ivy undervisade sedan i Bristol. Som kompositör ansåg hon sig vara självlärd, även om hon studerade ett år för Nadia Boulanger i Paris.
Bland Priaulx Rainiers verk finns t.ex. en stråkkvartett, som framfördes publikt 1944. Hon har skrivit en Sonat för viola, en Svit för klarinett, en oboe-kvartett (Quanta), ett Requiem – med mera!
Den här kompositören presenterades nyligen på ”womencomposersproject” – jag kan rekommendera dig att följa detta instagram-konto för spännande tips på kvinnliga tonsättare!
Erzsébet studerade piano och komposition vid Franz Liszt Academy of Music i Budapest, och senare studerade hon i Paris. Bland hennes lärare finns Olivier Messiaen, Nadia Boulanger och Zoltán Kodály.
Erzsébet skrev mängder av musik, bland annat för symfoniorkester, kammarmusik, sånger, oratorier och även flera operor! Det finns också verk för orgel. Jag har delat länk till bl.a. ”Konsert för orgel och orkester” – tänk om man kunde få höra den i något av våra konserthus framöver!
Den här veckan vill jag presentera Juliana Kay, en Australiensiska som skriver körmusik och som leder flera körer i Melbourne. Hon träffar och repeterar med 250 körsångare varje vecka – det säger något om hennes kärlek till körer!
Som tonsättare vill hon skapa musik som engagerar körsångarna och som samtidigt tilltalar publiken. Hon skriver för både barnkör och vuxenkör.
Lyssna gärna på hennes ”Mass for tiny voices”, där hon kombinerat den latinska texten med texter på engelska. I Kyriet sjunger barnkören t.ex: ”Sometimes when I get mad I go to my room and whisper bad words”. Sanctus-satsen är svängig och snabb. Rolig musik som kräver en duktig barnkör och en driven vuxenkör!
Julianas musik köps genom henne själv, och många av sångerna finns i olika sättningar (damkör/blandad/manskör).
“She is much more than a gifted organist, choral conductor and social media sensation…she’s a star on a mission”
The Sunday Times
Ni har väl inte missat Anna Lapwood? I februari sände Musikrevyn i P2 ett inslag om denna fantastiska organist. Det som först fångade min uppmärksamhet var att hon blivit uppmanad att ”spela som en man”. Jag fick också den kommentaren av en lärare under min studietid, men det var ju 20 år tidigare – har ingenting hänt på dessa år?
Foto: Nick Rutter
När jag läser om Anna Lapwood så framträder en oerhört energisk organist, kompositör, arrangör och missionär. Hon studerade både piano, violin, viola och komposition vid Junior Royal College of Music. Anna Lapwood fick högsta betyg i orgelspel vid Magdalen College (Oxford) och var den första kvinnan i skolans 560-åriga historia som fick ett orgelstipendium.
Anna Lapwood är nu Director of Music vid Pembroke College, där hon startat en flickkör som regelbundet sjunger Evensong. Hon jobbar aktivt för att tjejer ska få upp ögonen för att spela orgel och driver projektet ”Play like a girl”, vars syfte också är att göra upp med gamla fördomar.
På sociala medier medier marknadsför hon orgeln och orgelkonserter på ett nytt sätt, som är långt ifrån föreställningen om organisten som en lite osynlig person på en orgelläktare. Det är glitter och glamour och repertoaren väljs och arrangeras för att göra människor nyfikna på instrumentet. Det är väldigt uppfriskande!
Dessutom skriver hon musik! Såväl körstycken som arrangemang för orgel finns utgivet, och du hittar länkar på Annas hemsida. Du som spelar orgel kan med fördel köpa samlingen ”Gregoriana”, där Anna Lapwood sammanställt orgelstycken skrivna av kvinnor.
Internationella kvinnodagen och jag läser följande i DN:
”Trots att jämställdhet varit på agendan i drygt femtio år är jämställdhet inte uppnådd inom något av regeringens prioriterade områden. Det gäller makt, ekonomi, hälsa, hushållsarbete och utsatthet. Enligt jämställdhetsmyndighetens senaste fyraårsrapport går den tvärtom bakåt.”
Text: Jessika Ritzén
Är det inte anmärkningsvärt att något som varit på tapeten så länge inte har kommit framåt, utan istället verkar röra sig bakåt? Vi kanske behöver öka våra ansträngningar, vi behöver bli fler som reagerar på orättvisorna, och som höjer våra röster på olika sätt!
Mitt sätt är att lyfta fram kvinnliga tonsättare, och den här kompositören tipsade en av mina bloggföljare mig om. Jag tog kontakt med Heather Sorenson och ställde några frågor! Läs intervjun på engelska nedan.
Tell us something about yourself and your work! Do you make a living on composing? Yes, I’m a self-employed, full-time composer. (Läs hela biografin på Heathers hemsida, länk nedan!)
A friend of mine told me that she had found your Requiem. I read on your website that it is written in honor of those who lost their lives during the pandemic. Was it hard to write this music? It was an emotional journey to write a piece which commemorated so much life and so much loss.
Which piece did you write first? I wrote the last movement, Benedictus, first.
In your opinion, what are the challenges when you write a larger piece of music, like a Requiem? I actually love writing large works. There needs to be continuity in proficiency, instrumentation, and overall theme.
The Requiem is a piece for choir and big orchestra, is there any version for a smaller group of instruments? Yes, there is a chamber orchestration available for 13 instrumentalists.
I see that you have written a lot of music. Do you write mainly for choir SATB? (I tried to find something for organ or for SSA/SSAA?) I write mostly for SATB choir, although I do have SSA/SSAA/TTBB works in print. I’m a pianist, so rarely do I write for organ.
What are your sources for inspiration? What does your creative process looks like? My faith journey is my inspiration for most of my music. I’m most creative and logical in the morning hours and I prefer to write in isolation.
Which of your pieces are you most proud of? Requiem is probably the work that was most meaningful to write. I feel like it accomplished its purpose.
What pieces would you recommend for an ordinary church choir? There is great diversity in church worship preferences, church size, and church resources. I’ve been in this industry for several decades and have learned that everyone is looking for something different, and church musicians find value in different pieces. I do have YouTube playlists that offer a wide selection of options by category.
Has any of your music been performed in Sweden? While my music is often performed internationally, I am not always contacted when people perform my music. Because of this, I’m unaware of Swedish performances of my works. I would be happy and honored for you to introduce my music to your region though!
Requiet är verkligen fin musik och noter finns att köpa på Hal Leonard. Jag delar också ett par andra fina spår med lite olika karaktär! Det finns bl.a. ett album med improvisationer. På youtube finns listor med körmusik att lyssna vidare på.
Denna vecka en amerikansk tonsättare som jag inte tidigare hört talas om: Judith Shatin. Shatin undervisar vid universitetet i Virginia, och har själv fått sin utbildning vid bl.a. Juliard och Princeton.
Foto: judithshatin.com
På verklistan finns både kammarmusik, körmusik, orkestermusik, elektroakustisk musik, med mera! Washington Post har beskrivit hennes musik som ”extremt uppfinningsrik, på alla plan”.
Shatin använder sig av bland annat elektroniskt skapat ljud, eller datorgenererat ljud i sina kompositioner.
Noter till Shatins musik finns utgiven på t.ex. Peters, Schirmer, Hal Leonard och Wendigo. Se också hennes egen hemsida!
Jag har valt musikexempel som är ganska olika i karaktären, men det finns mycket, mycket att lyssna på – hoppas du hittar något intressant!
