Katarina Rudérus

Tonsättarinna nr 87

Elizabeth Poston (1914-1987)

I början på februari i år samlades ca 30 kyrkomusiker i Strängnäs domkyrka för att sjunga engelsk körmusik tillsammans. Dagen mynnade ut i en konsert där vi framförde ett antal fantastiska verk från den anglikanska traditionen. Två kvinnor fanns representerade och den ena av dem var Elisabeth Poston. Vi sjöng hennes kanske mest välkända julsång: ”Jesus Christ the apple tree”, och det blev en av mina favoriter i all sin enkelhet.

Poston studerade komposition vid Royal Academy of Music i London. Hon vann pris för sin violinsonat och när hon tog examen 1925 var flera av hennes sånger redan publicerade.

Förutom hymner och carols skrev Elisabeth mängder med musik för radio och TV, bland annat i samarbete med författarna CS Lewis och Dylan Tomas.

Jag hittar en uppgift om att man 2018 hittade ett ”Festal Te Deum” (kör, orgel, m.fl. instrument) av Poston, som man trodde var försvunnet. Jag forskar vidare på om det möjligen finns utgivet.

Nedan finns länkar till ett par körsånger, men jag kan även tipsa om hennes trio för flöjt, klarinett och harpa, som finns t.ex. på Spotify.

På cpdl.org kan man hitta en lista på hennes körmusik, jag låter det vara osagt om denna förteckning är komplett. På förlaget Boosey och Hawkes kan man köpa några titlar av Poston.

https://soundcloud.com/user-156300374/elizabeth-poston-1905-1987-the-lamb?si=d311fe5e338147a7856553bb56040cfa&utm_source=clipboard&utm_medium=text&utm_campaign=social_sharing

Jag blir väldigt glad om du vill följa min blogg! Vill du ha en avisering via e-post när nya inlägg publiceras fyller du i din adress nedan!

Tonsättarinna nr 86

Maddalena Lombardi Sirmen (1745-1818)

Här har vi en tonsättarinna från den klassiska eran. Född i Venedig och för ovanlighetens skull var hennes familj inte av musikersläkt. Hon hade begåvning för att spela violin och började som 8-åring spela violin på en av skolorna i Venedig. När hon var 15 år blev hon inbjuden att studera med en lärare i Milano. Men av olika anledningar kom hon inte iväg. Läraren skrev då brev till henne och förklarade sin spelmetod. Dessa brev blev till en violinskola som trycktes och spreds i Europa på 1770-talet.

Maddalena gifte sig med Lodovico Sirmen och de gav sig ut på en konsertturné genom Europa. Så småningom reste Lodovico hem till Italien med parets dotter medan Maddalena stannade kvar i London där hon fick anställning som soloviolinist.

Det framgår inte när hon började komponera, men hennes musik verkar ha varit välkänd och spelad under hennes livstid, till och med utgiven.

Läs mer om Maddalena och andra kvinnliga tonsättare på den här sidan:

Home

Prenumerera gärna på mina inlägg!

Tonsättarinna nr 85

Vivian Fine

Ni som följt min blogg minns kanske Margaret Bonds, den första afroamerikanskan som blev erkänd i USA, och vars verk ”The Ballad of the Brown King” hade Sverigepremiär i Ösmo kyrka den 17 december 2022?

Margaret Bonds föddes 1913 i Chicago. I samma stad, samma år, föddes Vivian Fine. Vivian var ett musikaliskt underbarn och hon är den yngsta elev någonsin som fått ett stipendium för att studera piano vid Chicago Musical College, då hon bara var fem år gammal!

Debut som kompositör gjorde hon vid 16 års ålder med ett stycke som heter ”Solo for oboe”. De tidiga verken skrev Vivian i en dissonant stil. På 1930-talet, i och med att hon studerade för en ny lärare, blev hennes stil lite mer tonal, men hon återvände senare till en mer fri kompositionsstil. Nedan finns länk till mer läsning och exempel på atonal och mer tonal musik.

http://vivianfine.org/main/home.htm

Four pieces for two flutes:

https://soundcloud.com/theduckworth/vivian-fine-four-pieces-for-2?si=2dc287a65ddf4f5fa544feb8ce92a7af&utm_source=clipboard&utm_medium=text&utm_campaign=social_sharing

Prenumerera gärna, och tipsa gärna andra musikintressrade!

Tonsättarinna nr 84

Isabella Colbran

Vi förflyttar oss nu till det sena 1700-talets Spanien. År 1785 föddes Isabella Colbran. Hennes pappa var musiker och anställd vid det spanska hovet. Isabella började studera musik vid 6 års ålder med flera namnkunniga musiker som lärare. År 1801, då Isabella var 16 år, flyttade hon och pappan till Paris där Isabella gjorde konsertdebut och blev varmt mottagen vid Napoleons hov. De reste sedan vidare till Italien.

Isabella var enligt uppgift en mycket duktig koloratursopran med ett omfång på inte mindre än 3 oktaver, och hon hade en mycket framgångsrik karriär som operasångerska.

När rösten inte längre höll måttet slutade hon sjunga och började komponera. Hon var då 42 år. Hon skrev fyra sångsamlingar under sin livstid, tillägnade bland annat två drottningar av Spanien.

Isabella träffade och gifte sig så småningom med Rossini. Äktenskapet var inte särskilt lyckligt och Rossini bedrog henne med flera andra kvinnor när han turnerade runt i Italien.

En av Isabellas sånger delar jag här, fler finns att finna på t.ex. Spotify.

Vill du följa min blogg? Fyll i din e-postadress för uppdateringar!

Tonsättarinna nr 83

Keiko Abe

Låt mig presentera en kvinnlig marimbaspelare tillika kompositör: japanskan Keiko Abe. Hon är född 1937 och studerade vid Gakugei-universitetet i Tokyo. Hon var verksam som professor vid musikhögskolan Toho Gakuen, och har även undervisat i xylofon och marimbaspel i japansk TV. Ett antal skivor har hon gett ut och hon har ca 70 kompositioner på verklistan (länk till den finns längre ner).

Det finns en del musik på SPotify, och jag gillade rytmen i den här ”spiritualen”:

https://www.keiko-abe.jp/en/composition-list-en/

Prenumerera gärna!

Tonsättarinna nr 82

Unsuk Chin

Classic fm rapporterar att förra året (2022) var 9 av de mest spelade, nu levande kompositörerna, kvinnor – det får väl anses vara en god nyhet! En länk till hela artikeln ligger längre ner på sidan.

En av dessa nio kvinnor är den sydkoreanska Unsuk Chin. Hon föddes 1961 och är för närvarande verksam i Berlin. Unsuk lärde sig spela piano på egen hand när han var liten, och studerade sedan komposition vid universitetet i Seol. Redan i tjugoårsåldern vann hon flera internationella priser för son musik.

Hon har också studerat för Ligeti i Hamburg, och hon nämner förutom honom även Béla Bartók, Stravinskij, m.fl. som viktiga inspirationskällor.

Unsuk Chin har fått pris för en violinkonsert, som sedan uruppförandet 2002 framförts i 14 länder över hela världen.

I sin vokalmusik använder Chin ofta experimentell poesi, men hon har även tonsatt mer tradtionell poesi, av t.ex. Gunnar Ekelöf.

Hon har också skrivit en opera på Alice i underlandet.

Jag delar länk till en sats ur en cello-konsert. Personligen har jag lite svårt för den här sortens musik. Men den kan vara spännande att lyssna på, och ibland måste man utmana sig själv!

Mer om Unsuk Chin:
www.boosey.com

https://www.classicfm.com/music-news/report-most-performed-living-composers/

Prenumerera gärna på mina blogginlägg! Fyll i din e-postadress för att få uppdateringar!

Tonsättarinna nr 81

Hélène de Montgeroult

Bloggåret 2023 inleds med en fransyska. Jag fick tips om den här kvinnan av en konsertbesökare – det är alltid roligt när intresset för att uppmärksamma kvinnliga tonsättare sprider sig lite i omgivningen, och människor kommer till mig med frågan om jag hört talas om någon som de just upptäckt.

Hélène föddes i Lyon 1764. Hennes familj hörde till aristokratin och flyttade med tiden till Paris där Hélène fick studera piano för flera berömda lärare. Jag har inte lyckats ta reda på för vem hon studerade komposition, om hon nu gjorde det, men uppenbarligen var hon begåvad på det. Hélène undkom det franska skräckväldet, möjligen på grund av sin musikaliska begåvning.

År 1795 blev hon lärare vid det nya konservatoriet i Paris, och som första kvinna undervisade hon i pianospel, och hennes hem blev en av de främsta musikaliska salongerna i Paris.

Hélène har skrivit mestadels pianomusik, och mycket är av pedagogisk karaktär.

Vill du prenumerera på blogginläggen? Fyll i din e-postadress så får du ett mail när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 80

Katerina Gimon

Här har vi ytterligare en kanadensisk tonsättare, född 1993, och verksam i Vancouver. Jag lyssnade på hennes ”Boundless” för kör, och fick associationer till både svensk kulning och lite Indiska tongångar – en blandning jag inte kan påminna mig att jag hört förut. Jag konstaterar att fler av hennes stycken är en spännande mix av olika stilar.

Katerina har studerat komposition, improvisation och sång (University of British Columbia) och hon influeras av allt ifrån folkmusik från Östeuropa till Indisk rock. Hennes musik håller på att göra henne känd som en viktig nutida kanadensisk kompositör. Hon är flitigt framförd i såväl Kanada som USA, Kina m.fl. länder.

Förutom ”Boundless” väljer jag att dela ett körstycke som är helt akustiskt, det finns en del verk med elektroniska inslag, som enligt min mening inte är lika intressanta – men lyssna gärna och gör dig en egen uppfattning!

https://www.katerinagimon.com/

Prenumerera gärna för att få meddelande om när nya inlägg publiceras!

Tonsättarinna nr 79

Francesca Caccini (1587-1640)

Söndag den 20/11 har du möjlighet att uppleva världens äldsta bevarade opera skriven av en kvinna! Det är Francesca Caccinis opera La liberazione di Ruggiero dall’isola d’Alcina (”Ruggieros befrielse”) som vi kan höra ett utdrag ur genom ett samarbete mellan ”Den andra operan” och ”Early music Sweden” – läs mer på:

https://secure.tickster.com/sv/901zvgjkz8mz0kd/products

Operan finns också i ett flertal inspelningar på streamingtjänster.

Caccini föddes i Florens och fick utbildning språk, litteratur, matematik och från tidig ålder fick hon också musikalisk skolning av fadern som var kompositör. När Francesca var liten framträdde hon och sjöng tillsammans med sina föräldrar och syskon. Francesca fick anställning vid hovet som lärare, sångerska, repetitör och kompositör och hon skrev både kammar- och teatermusik. Hennes virtuositet gjorde att hon blev hovets bäst betalda musiker.

Caccini gifte sig och fick en dotter. När maken dog gifte hon snart om sig och fick ytterligare ett barn. När också denne make gick bort sökte hon sig tillbaka till sin anställning. Hon hindrades av pesten som härjade, men 1634 var hon tillbaka i Florens med barnen.

”Ruggieros befrielse” skrev hon under vintern 1625. Det är ett verk på 75 minuter som framfördes för Polens kronprins som blev så betagen att han satte upp den i Warzawa år 1628.

Tonsättarinna nr 78

Marie-Claire Saindon

Marie-Clarie har fransk påbrå, men bor och verkar i Kanada. Hon är född 1984 och har redan en ganska lång lista på priser och utmärkelser (mer info för den som är intresserad på hennes hemsida!), och hon skrev en musikal om Jeanne D’Arc redan när hon gick i high school.

Jag fastnade för ett klipp från YouTube med den svenska kören VoNo. Texten är i allra högsta grad aktuell:

”When a thought of war comes, oppose it by a stronger thought of peace. A thought of hatred must be destroyed by a more powerful thought of love.” – Abdul Baha

Noter till Marie-Claires musik finns via länkar på hennes hemsida. Det är mycket överskådligt upplagt och man kan söka på vilken sorts ensemble man har (barnkör, damkör, blandad kör, manskör). På Soundcloud finns hon också. Här finns många körsånger med text på franska.

Nedan några länkar!

https://www.marieclairesaindon.com/

Jag blir jätteglad för alla som vill prenumerera på mina inlägg! Fyll i din e-postadress om du vill ha en påminnelse när nya inlägg publiceras!