Denna långfredag vill jag presentera ”Der Tod Jesu” (Jesu död) av Anna Amalia av Preussen.
I min ständiga jakt på kvinnliga tonsättare letar jag ofta efter musik på t.ex. Spotify eller Apple music. På en av dessa tjänster hittade jag för några veckor sedan något nytt: New Muses project. I korthet är det en förening som vill hjälpa till att tillgängliggöra okänd musik, både i inspelningar och i noter.
Det var på New Muses projects spellista jag hittade ”Der Tod Jesu”. Jag letade upp deras hemsida och mailade till en av de ansvariga för att fråga om detta verk – om det finns inspelat måste det ju finnas noter? Jag fick veta att noter går att köpa – och dessa är i skrivande stund på väg till mig!
I början på februari i år samlades ca 30 kyrkomusiker i Strängnäs domkyrka för att sjunga engelsk körmusik tillsammans. Dagen mynnade ut i en konsert där vi framförde ett antal fantastiska verk från den anglikanska traditionen. Två kvinnor fanns representerade och den ena av dem var Elisabeth Poston. Vi sjöng hennes kanske mest välkända julsång: ”Jesus Christ the apple tree”, och det blev en av mina favoriter i all sin enkelhet.
Poston studerade komposition vid Royal Academy of Music i London. Hon vann pris för sin violinsonat och när hon tog examen 1925 var flera av hennes sånger redan publicerade.
Förutom hymner och carols skrev Elisabeth mängder med musik för radio och TV, bland annat i samarbete med författarna CS Lewis och Dylan Tomas.
Jag hittar en uppgift om att man 2018 hittade ett ”Festal Te Deum” (kör, orgel, m.fl. instrument) av Poston, som man trodde var försvunnet. Jag forskar vidare på om det möjligen finns utgivet.
Nedan finns länkar till ett par körsånger, men jag kan även tipsa om hennes trio för flöjt, klarinett och harpa, som finns t.ex. på Spotify.
På cpdl.org kan man hitta en lista på hennes körmusik, jag låter det vara osagt om denna förteckning är komplett. På förlaget Boosey och Hawkes kan man köpa några titlar av Poston.
Här har vi ytterligare en kanadensisk tonsättare, född 1993, och verksam i Vancouver. Jag lyssnade på hennes ”Boundless” för kör, och fick associationer till både svensk kulning och lite Indiska tongångar – en blandning jag inte kan påminna mig att jag hört förut. Jag konstaterar att fler av hennes stycken är en spännande mix av olika stilar.
Katerina har studerat komposition, improvisation och sång (University of British Columbia) och hon influeras av allt ifrån folkmusik från Östeuropa till Indisk rock. Hennes musik håller på att göra henne känd som en viktig nutida kanadensisk kompositör. Hon är flitigt framförd i såväl Kanada som USA, Kina m.fl. länder.
Förutom ”Boundless” väljer jag att dela ett körstycke som är helt akustiskt, det finns en del verk med elektroniska inslag, som enligt min mening inte är lika intressanta – men lyssna gärna och gör dig en egen uppfattning!
Marie-Clarie har fransk påbrå, men bor och verkar i Kanada. Hon är född 1984 och har redan en ganska lång lista på priser och utmärkelser (mer info för den som är intresserad på hennes hemsida!), och hon skrev en musikal om Jeanne D’Arc redan när hon gick i high school.
Jag fastnade för ett klipp från YouTube med den svenska kören VoNo. Texten är i allra högsta grad aktuell:
”When a thought of war comes, oppose it by a stronger thought of peace. A thought of hatred must be destroyed by a more powerful thought of love.” – Abdul Baha
Noter till Marie-Claires musik finns via länkar på hennes hemsida. Det är mycket överskådligt upplagt och man kan söka på vilken sorts ensemble man har (barnkör, damkör, blandad kör, manskör). På Soundcloud finns hon också. Här finns många körsånger med text på franska.
Under en stunds skrollande på facebook råkade jag på den här kvinnan i ett forum för kvinnliga tonsättare (Women composers challenge). Angela är amerikanska med examina i såväl orgel- som pianospel. Hon är också läkare, och har studerat komposition för Pamela Decker. Hon är en mycket erfaren konsertorganist som gett konserter i många prestigefyllda kyrkor både i USA och i Europa. Hon är också drivande i utbildningen av nästa generations kyrkomusiker och undervisar på ett orgelläger för unga organister. Hon har spelat in ett antal skivor med orgelmusik som finns på Spotify. Längre ned finns en länk till Angelas hemsida där du kan läsa vidare om hennes meriter.
Copyright: Angela Kraft Cross
Det finns tre samlingar med orgelmusik utgivna av Angela på Lorenz/Sacred Music Press – roligt med nytillskott i orgelrepertoaren!
För kör a capella finns en ”Exultate Deo” och för kör och orgel ”What does the Lord require from you”.
Jag blir jätteglad om du vill prenumerera på mina inlägg! Fyll i så fall i din epostadress i fältet nedan, så får du en påminnelse när nya inlägg publiceras.
Här har vi en kompositör som skriver för kör, orkester och kammarensembler. Hon heter Ella Macens (f. 1991) och har sin bas i Sydney, Australien.
Ella Macens växte upp i Litauen, och hennes musik färgas av litauisk folkmusik och baltisk körmusik.
Musikstudierna har hon gjort vid musikkonservatoriet i Sydney. Efter grundexamen blev Ella antagen till det som kallas ”Composing women”. Det är en masterexamen på två år som finns i Sydney. Den antar fyra kvinnliga studenter varje år, som får jobba med några av Australiens mest erkända ensembler. Det vore väl något att ta efter för fler musikhögskolor!
På Ellas hemsida finns flera intressanta körverk listade, men tyvärr finns det inte så många inspelningar. Men jag hittade ett verk framfört av en Litauisk kör. Du köper noter genom att kontakta Ella.
Jag delar också ett stycke för orkester som heter ”The space between stars”. Hon beskriver själv hur hon tänkte när hon skrev det:
When I began composing this work, I imagined the listener lying in an open field – the earth in total stillness. I imagined them gazing up at the night sky, watching as it glowed with millions of bright shining stars. I pondered the question, “what is the space between stars? Is this space empty? Is this space silent? Could this space be charged with the energy of those who are no longer with us?”. Through this piece I wanted to convey the energy and magic of our night sky, and explore the power that I believe it holds.
Jag blir jätteglad om du vill följa med mig på den här upptäcksfärden och lära känna fler kvinnliga tonsättare! Fyll i e-postadress så kommer en påminnelse när nya inlägg publiceras!
På försommaren hade jag förmånen att få besöka Island och den Nordiska körledarkonferensen som anordnas vartannat år i någon av de nordiska länderna. Det gav tillfälle att prata Isländska kvinnliga tonsättare med kollegor från hela norden.
En musikvetare som föreläste på konferensen talade om att den första Isländska kvinnliga tonsättaren man känner till är Jórunn Viðar (1918-2017). Även om Island varit befolkat sedan 700-talet så har landet varit i union med först Norge och sedan Danmark. Man fick självständighet 1918, men då fortfarande i union med Danmark. Inte förrän 1944 utropades republiken Island.
Copyright: Discogs.com
Jórunn växte upp i huvudstaden Rejkjavik där hon också studerade. Hon studerade även musik i Berlin och New York. Hon försörjde sig som pianist och ackompnajatör, och har skrivit bl.a. solosånger inspirerad av den isländska folkmusiken. Det finns några större verk, bl.a. en ballet, och Jórunn var den första som skrev filmmusik på Island. Filmen hette ”The last Farm in the Valley”.
Noter finns att köpa via ”Iceland music information center”: https:/ /en.mic.is/
Jag blir glad för varje ny prenumerant! Skriv in din epostadress så kommer en avisering när nya inlägg publiceras!
Den här veckan slår jag nog rekord i kort inlägg – det finns säkert mer information om man behärskar isländska. Det jag hittat om Hildigunnur Rúnarsdottir är att hon föddes 1964 i Reykjavik, att hon studerade teori och komposition vid stadens musikkonservatorium och tog examen 1989. Efter det följde vidare kompositionsstudier i både Hamburg och Köbenhamn.
Foto: iscm.org
Hon har skrivit barnopera, orkestermusik, en konsert för orgel, stråkar och slagverk. För kör finns t.ex. en Missa brevis, 3 hymner för kör och orgel, Gudbrandsmessa för kör, solister och orkester – leta efter Cyradis på Soundcloud så hittar du detta och mera därtill!
På Islands nationaldag passar det väl att skriva om en isländsk tonsättarinna. Låt mig presentera Bára Grimsdottir. Hon växte upp på familjegården Grímstunga på norra Island, och omgavs av den isländska folkmusiken som både föräldrar och mor- och farföräldrar sjöng för henne. Bára är en av de mest namnkunniga sångerskorna när det gäller den traditionella isländska folkmusiken och hon turnerar tillsammans med Chris Foster i duon FUNI (de kommer för övrigt till Sverige och Korröfestivalen nu i juli 2022).
Foto: tonak.is
Utöver att vara sångerska är hon tonsättare och arrangör. Vår projektkör ÖsMotetten framförde ett stycke av Grimsdottir vid vårkonserten nu i juni: ”Hver, sem ad reisir” (länk här under). Jag hittade också ett vackert stycke för damkör. På både Spotify och Youtube finns också mycket att hämta om man vill höra Bára sjunga den isländska folkmusiken.
Fyll gärna i din e-postadress och få ett mail när nya inlägg publiceras!
Det här blir ett kort inlägg! Elena, som är nästa kvinna i raden av tonsättare, får nog räknas som Australiensiska. Hon föddes visserligen i Tasjkent i nuvarande Uzbekistan (som då var en del av Sovjetunionen), men hon emigrerade till Australien 1975 (17 år gammal) och har bott och verkat största delen av sitt liv där. Hon har fått sin utbildning i både Moskva, Australien och Tyskland, och anses idag vara en av Australiens mest betydelsefulla kompositörer.
Hennes mamma undervisade i musik och pappan var violinist. Elena började spela piano när hon var 5-6 år gammal. Enligt egen utsago började hon skriva musik redan när hon var 8 år gammal – hon tyckte om att sitta och improvisera vid pianot. En tidig förebild var Rachmaninov.
På verklistan finns alltifrån operor till kammarmusik, orkesterverk, solostycken, musik för teater och stumfilm, mm!
Som kattälskare måste jag förstås dela hennes stycke ”Black cat rag”! Jag har också hittat en tonsättning av psaltarens 23 psalm (Herren är min herde) för kör (uppenbarligen inspelad under pandemin!). Jag gillar också mycket stycket som sjungs av barnkören (länk här under!).
